EU:
Nytt millennium – ny mediepolitik?
Under större delen av 90-talet handlade EU:s mediepolitik huvudsakligen om frågan: hur ska vi sätta stopp för flodvågen av amerikanska filmer och TV-program och få den egna, europeiska mediebranschen att blomstra och utvecklas?
Därav MEDIA-programmet och TV-direktivet med sina kontroversiella kvoter. Idag är situationen en annan och EU står inför en rad nya frågor och utmaningar.
Kommer man i framtiden överhuvudtaget kunna bedriva mediepolitik? är en grundläggande fråga. Här ställer globaliseringen, konvergensen och den snabba Internetutvecklingen mycket på huvudet.
Har nationalstater – ja, ens regionala organ som EU – i dagens globala ekonomi ännu möjlighet att föra en självständig politik som bygger på egna kulturella och sociala värderingar? är en fråga som kom i blixtbelysning vid det konfliktfyllda, just avslutade WTO-mötet i Seattle.
Den audiovisuella sektorn är ett av de områden som säkert kommer upp i den nya förhandlingsrundan om världshandeln, vars start nu uppskjutits, men som väntas komma igång under det närmaste halvåret. Här befarar många att det blir svårt att behålla det "kulturundantag" för film och TV som EU lyckades få igenom i det senaste handelsavtalet. Och då är det risk för att stora delar av mediepolitiken – både på nationellt plan och på EU-nivå – måste skrotas, säger man.
Formulering om kultur
När EU-länderna i oktober kom överens om en gemensam WTO-strategi fick man in en formulering om kultur i texten. Här står det att "..the Union will ensure..that the Community and its member States maintain the possibility to preserve and develop their capacity to define and implement their cultural and audiovisual policies for the purpose of preserving their cultural diversity".
I denna förhandlingsomgång tycks man alltså vilja tona ner kravet på "undantag" och i stället uttrycka sig på ett för USA mer acceptabelt sätt.
– Jag tror inte att en protektionistisk hållning är det bästa svaret på globaliseringen. Jag är övertygad om att ingen kultur kan överleva utan att vara öppen för andra. Styrkan i varje kultur ligger i utbyte och inte i instängdhet. Därför föredrar jag att inte tala om kulturundantag utan att använda den mer positiva termen kulturell och språklig mångfald, förklarade EU:s kulturkommissionär Viviane Reding i november.
I Frankrike och Kanada vill man ta upp de audiovisuella frågorna i ett annat forum än WTO och skapa ett "internationellt instrument" där det speciella sambandet mellan kultur och ekonomi definieras och vikten av kulturella skillnader erkänns. Diskussioner pågår redan om detta i en ad hoc grupp inom UNESCO som den kanadensiska kulturministern Sheila Copps tagit initiativet till.
Under WTO-förhandlingarna kommer den elektroniska handeln också att tas upp. Här vill USA att moratoriet på tullavgifter för produkter som säljs och levereras över Internet ska fortsätta, vilket EU i och för sig inte har något emot. Men räknas i det sammanhanget film och musik som "varor" är det risk för att alla audiovisuella produkter på webben faller under de vanliga WTO-reglerna, befarar man i EU.
Vad dessa diskussioner och förhandlingar kommer att leda till återstår att se. Här kan mycket av vikt komma att avgöras under de närmaste åren.
Reglering av nätet?
Mediepolitikens vara eller icke vara hänger förstås också ihop med teknikutvecklingen. Går det att reglera Internet och i så fall hur? är en fråga man brottats mycket med i Bryssel på senare tid. Om något år kan en hel del ha klarnat.
Den 10 november kom startsignalen för kommissionens översyn av unionens lagstiftning om elektronisk kommunikation. Då lade kommissionen fram ett förslag om en ny, övergripande policy för hela infrastrukturen. Detta med tanke på konvergensen som innebär att samma tjänster kan "sändas" via telenäten, kabel, satellit och marksänd TV.
Kommissionen vill förenkla den nuvarande lagstiftningen och göra den mer enhetlig. Antalet lagtexter ska reduceras från 20 till 6. Samtidigt vill man ge konkurrenspolitiken en förstärkt roll Särskilt angelägen tycks man vara att öka konkurrensen i "the local loop". På sikt vill kommissionen begränsa regelverket till de områden där de politiska målen inte kan uppnås enbart genom ökad konkurrens.
Kommissionen vill ha in synpunkter på sina förslag senast den 15 februari 2000. Före sommaren räknar man med att lägga fram förslag till ett s k Framework Directive samt fyra mer specifika direktivförslag rörande "licensing, access and interconnection, universal service, privacy and data protection".
Dessa direktiv i kombination med konkurrensreglerna och icke-bindande åtgärder som rekommendationer, riktlinjer och dylikt är vad kommissionen anser att EU-politiken på det här området i framtiden ska begränsas till.
Denna horisontella typ av reglering gäller alla typer av infrastruktur och "associated services". Dock med vissa förbehåll.
– Dessa regler skulle naturligtvis inte påverka de regler – vare sig på nationell eller EU-nivå – som gäller innehållet i radio- och TV-tjänster eller andra tjänster, understryker kommissionen.
TV ett massmedium?
I fråga om innehållet tycks man vilja ha kvar en mer "vertikal" typ av reglering. Här har ministerrådet vid flera tillfällen betonat att reglerna ska bero på de berörda tjänsternas speciella särdrag. TV till exempel kommer – trots sin ökade närvaro på Internet – ännu länge huvudsakligen att fungera som ett massmedium och bör därför omfattas av andra regler än de mer individuella, interaktiva tjänsterna, menar man.
Tills vidare ser det alltså ut som om TV-direktivet och dess regler kommer att gälla. Men i fråga om on-line-tjänster kan det bli andra lösningar. Om detta får vi sannolikt veta mer när kommissionen ger ut sin rapport om "new perspectives of audiovisual policy in the digital age" som väntas snart.
Även vad gäller on-line tjänster verkar man vilja införa generella principer och övergripande regler i stället för detaljreglering. Vi måste framför allt värna om vissa "general interests", säger man allt oftare i Bryssel. Till dessa allmänna intressen hör, menar kulturkommissionären Viviane Reding, skydd av minderåriga, av konsumenternas intressen, av kulturell mångfald och pluralism.
Här tycks medieindustrin i framtiden komma att få mer ansvar.
– Vi vill inte föreslå mer bestämmelser än absolut nödvändigt. Det är också branschens sak att införa regler för att skydda allmänna intressen, förklarade Reding nyligen i ett tal.
Alla inte lika förtjusta
Självreglering har diskuterats mycket i Bryssel under det senaste året. Helt fritt fram för branschen vill man dock inte att det ska bli.
Vid telekomministrarmas möte den 30 november betonade man att det i så fall ska handla om "ett komplement " till vanlig reglering. Och kulturministrarna har sagt att frågan behöver utredas ytterligare, fördelar och nackdelar med självreglering avvägas och hänsyn tas till användarnas synpunkter.
Den svenska kulturministern Marita Ulvskog tycks inte vara någon varm anhängare av självreglering. Vid kulturministermötet den 23 november höll hon ett tal om skydd av minderåriga och framhöll:
– Vissa allmänna intressen kan skyddas genom självreglering. Andra inte. Lagstiftning kommer att vara absolut nödvändig också i framtiden.
Här pekade hon på TV-reklam riktad till barn som ett exempel på att branschens självreglering inte fungerar.
– Om reklambranschen tog de regler som de själva satt upp på allvar skulle inte TV-reklam riktas till små barn, eftersom små barn inte kan skilja på vad som är reklam och vad som är vanliga program. Men det är precis vad annonsörerna gör – och i allt högre omfattning.
Marita Ulvskog är medveten om att rådet redan har antagit flera politiska dokument om självreglering, bl a den ofta omtalade rekommendationen om skydd av minderåriga i on-line tjänster från 1998.
– Denna fokusering på självreglering får inte uppfattas som ett tecken på politisk kapitulation. Ingen får tro att Europas barn har övergetts av sina regeringar. Där marknaden inte lyckas skapa ett tillräckligt skydd för barn måste medlemstaterna agera.
Under det svenska ordförandeskapet i EU våren 2001 tänker Sverige föra diskussionen vidare. Ett expertmöte på temat Barn och unga i det nya medielandskapet är redan inplanerat, berättade Marita Ulvskog vid mötet.
Frekvensfrågor allt viktigare
Ett annat område som EU tycks vilja engagera sig mer i framöver är frekvensfrågor. Med dagens IT-utveckling får radiospektrum och frekvenstilldelningen allt större betydelse. Det är inte bara en teknisk fråga utan rör också ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden, framhåller kommissionen som tycker det är dags att utforma en EU-politik på området.
Den 10 november presenterade kommissionen en rapport om reaktionena på en grönbok om radiospektrum som gavs ut i december 1998. Här föreslås en rad åtgärder.
Den snabba utvecklingen av radiobaserade tjänster gör förvaltningen av radiospektret allt mer komplicerad. Nu gäller det att balansera de nya kommersiella nätens krav mot behoven hos icke-kommersiella, för samhället viktiga institutioner, menar kommissionen. Här nämner man bland annat public service radio och TV.
För att hjälpa EU-kommissionen att utföra denna balansakt föreslår man att det tillsätts en Spectrum Policy Expert Group (SPEG) med företrädare för regleringsmyndigheter och olika radiospektrumanvändare. Vidare föreslår man att det upprättas övergripande regler för radiospektrumpolitiken och att EU tar på sig en mer aktiv och sammanhållande roll i samband med internationella förhandlingarna på området.
När rådet och parlamentet framfört sina synpunkter på dessa tankar ska kommissionen lägga fram förslag till mer konkreta åtgärder.
Oenighet om upphovsrätt
Vem ska tjäna på IT-utvecklingen? är annan central fråga som kanske kommer att besvaras under det närmaste året. Här hänger mycket på det kontroversiella direktivförslaget om upphovsrätten i informationssamhället som man tycks ha svårt att enas om i EU.
Förslaget innebär ett starkt skydd för rättighetsinnehavarna. Men kommissionen har också i viss mån haft användarnas och allmänhetens intressen i åtanke genom att föreslå vissa s k "fair use"-undantag, t ex för kopiering på bibliotek. Vad listan på sådana undantag ska omfatta råder det stora meningsskiljaktigheter om i rådet som just nu behandlar ärendet.
Någon så kallad gemensam ståndpunkt om direktivförslaget tycks inte vara att vänta före millennieskiftet. Och när rådet väl kommit fram till en sådan ska förslaget tillbaka till parlamentet för en andra läsning.
Nytt MEDIA-program
Hur kommer EU:s stöd till mediesektorn att se ut de närmaste åren? kan man slutligen undra. Kommissionen presenterade 15 december sitt förslag om det nya MEDIA-programmet (MEDIA II löper ut i december 2000). Vad detta kommer att handla om har kulturkommissionären Viviane Reding redan gett några ledtrådar om.
I MEDIA PLUS – som det nya programmet ska heta – har Reding lagt betoning på distributionsstödet som hon vill prioritera. Och marknadsföring är så viktigt att det ska få ett eget stöd och inte bara ingå i distributionsstödet, anser hon.
Kommissionären tycker att man bör utnyttja det audiovisuella kulturarvet i Europa mera. Därför vill hon att EU ska se till att det inrättas en stiftelse för detta ändamål som ska finansieras med både privata och allmänna medel.
Mer europeiskt "innehåll" på Internet är en av Vivianes Redings käpphästar. Därför kommer MEDIA PLUS – därav namnet – också att stödja olika pilotprojekt som utvecklar interaktiva tjänster för Internet och TV, berättar hon.Ett annat nytt inslag blir bidrag till medieutbildning för ungdomar kopplat till biograferna.
– Att kunna tolka bilder kommer att bli allt viktigare i framtiden, förklarar Viviane Reding som vill öka MEDIA-programmets budget från nuvarande 310 miljoner euro till 420 miljoner för perioden 2001 t o m 2005.
Här räknar hon med stöd i parlamentet där man ofta lyft fram det audiovisuella områdets betydelse. När frågan kommer till rådet brukar budgeten dock bantas ner avsevärt.
Som ytterligare finansieringskälla pekar Reding på den riskkapitalfond som kommissionen presenterade vid EU:s toppmöte i Helsingfors den 10-11 december. Tanken med en denna fond är att hjälpa fram nya företag på IT-området som kan skapa sysselsättning.
Anna Celsing,
Bryssel
Gå til toppen av siden
