Medier i Norden: Perspektiv

EU i digitalåldern:

Självreglering enda lösningen?  

Självreglering är populärt i Bryssel. Det är i alla fall ett ord som allt oftare dyker upp i diskussioner om den framtida mediepolitiken. Med globaliseringen och konvergensen är en sådan lösning väl den enda möjliga, suckar vanligen mer regleringsbenägna tjänstemän, ivrigt påhejade av förtjusta lobbyister.

Självreglering fungerar utmärkt i förlagsbranschen, menar European Publishers' Council (EPC) som bl a företräder Bonniers, Politiken och Sanoma. Därför rekommenderar man varmt en utvidgning av systemet. Och vid EU-kommissionen tycks nu många ha nappat på idén.

Kanske förstärks denna inställning när kommissionens nye ordförande Romano Prodi tar över rodret. Han har varit medlem i den s k Bangemanngruppen vars rapport Europe and the global information society (1994) har haft stor betydelse för EU:s IT-politik. Där står det att:
"The group believes the creation of the information society should be entrusted to the private sector and to market forces..The prime task of governments is to safeguard competetive forces and ensure a strong and lasting political welcome for the information society..."

Men kanske tänker Prodi om i sin nya roll. Att avstå från att reglera är inte heller någon utbredd sed i Bryssel. Där beskrivs nu också "self-regulation" allt oftare som "co-regulation", ett slags modernt samboförhållande mellan statsmakterna och industrin med rättvis fördelning av regleringsbördan.

– Det behövs mer underlag om självregleringens möjligheter och risker innan man anammar en sådan politik, förklarar kulturrådet Hans Sand vid Sveriges EU-representation.

Här får man inte glömma att självreglering är ett närmast okänt fenomen i många EU-länder, särskilt i södra Europa. På många håll finns det också starka motståndare till "laissez-faire"-politiken, inte minst i Frankrike. Dessa tycks nu ha börjat mobilisera sin krafter.

I slutet av november i år anordnar franska Conséil Supérieur de l'Audiovisuel – i samarbete med UNESCO och International Institute of Communications – ett internationellt toppmöte i Paris för regleringsmyndigheter från alla världens hörn "för att säkra en reglering av audiovisuella tjänster på Internet".

I Europa pågår redan ett visst samarbete mellan sådana myndigheter inom ramen för European Platform of Regulatory Authorities (EPRA). Ordförande: svenske Greger Lindberg från Granskningsnämnden för radio och TV. Två gånger om året träffas EPRA:s medlemmar för att utbyta information och diskutera aktuella frågor. I våras tog man upp tillstånden för marksänd digital-TV och presenterade bland andra den svenska modellen. Nästa möte blir i Aten den 21-22 oktober.

Här kommer medlemsstaterna bl a att betona vikten av att tänka på innehållsfrågor. Tillgänglighet- och mångfaldsaspekter måste också beaktas i politiken, anser bland andra Sverige.

Frågan tog nyligen upp av EU:s teleministrar. Den 22 april antog dessa en rad s k slutsatser om konvergenspolitiken. Sektorspecifika regler - i kombination med effektiv tillämpning av konkurrensreglerna - är nödvändiga, menar telekomministrarna. Men reglerna bör anpassas och reduceras i takt med att konkurrensen på marknaden ökar.

I fråga om infrastrukturen bör man ha ett sammanhängande och enhetligt regelverk. När det gäller innehållet bör man däremot ha en "vertical approach, where necessary based on current regulatory structures". Här ska regleringen hänga ihop med de berörda tjänsternas specifika särdrag och de "public policy objectives" de har.

Fortsatt – och kanske ökat – stöd till produktion av europeiskt innehåll tycks också vara att vänta. "Availability of high quality European content is essential to Europe's role in the emerging global Information Society", står det i slutsatserna.

Ett av de stödprogram det kan handla om är MEDIA-programmet. Här väntar man i Bryssel sedan länge på kommissionens förslag om MEDIA III.

– Eftersom den nya EU-kommissionen ännu inte är på plats ska förslaget inte läggas fram förrän i oktober, suckar Risto Kivelä vid Finlands EU-representation i Bryssel.

Finland hade hoppats få fram en s k gemensam ståndpunkt om MEDIA III under sitt ordförandeskap. Det hinner man inte med nu, men Finland ska se till att det i alla fall blir en politisk debatt om programmet vid kulturministermötet i november.

Om två år ska det göras en översyn av EU:s direktiv TV över gränserna och då befarar European Group for Television Advertising - där reklamförbund från 25 europeiska länder ingår – att reglerna om reklam riktad mot barn kommer att skärpas.

Kommissionen har nyligen – just med tanke på översynen – satt igång en studie där man ska man undersöka vilka effekter TV-reklam har på barn. Man kommer också att studera hur medlemsstaternas bestämmelser, reglerna i TV-direktivet och internationella uppförandekoder på området fungerar.

Eventuella ändringar i TV-direktivet kan komma upp just när Sverige är ordförande i EU ( första halvåret 2001). Med tanke på den svenska inställningen är det risk för att man då passar på att agitera för ett totalt förbud mot reklam riktad mot barn, misstänker reklamförbunden.

Gå til toppen av siden