Finland
Avisopplaget sett i forhold til folketallet er høyt i Finland. Finnene er blant verdens mest avislesende folk, men relativt langt bak bak de øverst plasserte, Norge og Japan.
"Undersökningar visar att nio av tio 12-69-åringar läser tidningen dagligen", heter det i en melding fra Tidningarnas Förbund". "Vuxna ägnar vanligtvis ca 40 minuter åt tidningsläsning och ungdomar ungefär en kvart.
Sammanlagt 207 tidningstitlar utges i år. Av dessa utkommer en fjärdedel minst fyra gånger i veckan. Inemot 30 tidningar utges sju gånger i veckan, vilket är unikt i Europa.
Mange lokalaviser
Den finländska tidningskulturen skiljer sig också i övrigt från många andra europeiska länder. Dagstidningen läses vanligen om morgonen före arbetsdagens början och de flesta tidningar abonneras direkt hem. Eftermiddagstidningarna köps dock som lösnummer också hos oss.
I Finland finns det ett stort antal lokaltidningar som utkommer 1-3 gånger i veckan. Först på senare år har kedjebildningen inom tidningsvärlden ökat i vårt land.
Dagstidningarnas andel av mediereklamen var i fjol något över hälften", heter det i meldingen fra Tidningarnas Förbund.
Stor reduksjon i pressestøtten
De statlige subsidiene til finsk dagspresse har sunket sterkt siden 1987. Nå skal riksdagen bestemme seg for hvordan pressestøtten skal se ut i framtiden. En utredning, bestilt av Trafikministeriet viser at avisene som har fått støtte er blitt mer og mer avhengige av den. Spørsmålet er om man skal beholde både den såkalte selektive støtten og ordningen med at de politiske partiene i riksdagen fordeler en andel av pressestøtten, etter en formel bygd på hvor mange stemmer partiene har.
"I Finland har presstöd utdelats i årtionden för att stöda yttrandefriheten och ett mångsidigt informationsutbud", heter det i en melding fra Trafikministeriet sommeren 1999. "Som högst var stödet år 1991, 480 miljon mark. I årets budget är anslaget 45 miljon mark".
Den indirekte støtten, i form av reduserte portotakster, ble fjernet helt i 1996. I 1990 fikk det finske postverket mer enn 300 millioner FIM fra staten, som kompensasjon for reduserte takster. På det tidspunktet var den direkte pressestøtten 135 millioner FIM. Aviser i abonnement er fritatt for merverdiavgift (moms), aviser i løssalg omfattes av den vanlige avgiftssatsen på 22 prosent.
I 1999 går selektiv støtte på 30 millioner FIM til 35 aviser, for å redusere "... transport-, distributions- och andra kostnader för tidningspressen", som det heter i en pressemelding fra presstödsnämnden, som er underlagt Trafikministeriet. I 1998 ble det bevilget 40 millioner FIM til dette formålet.
Omvurdering av pressestøtten
Synkende opplag og minskende annonseinntekter har gjort en rekke finske aviser økonomisk ulønnsomme. En utredning utført av mediagruppen inom centret för företagsekonomisk forskning och utbildning vid Åbo Handelshögskola viser "... att också grunderna för beviljande av presstöd är oklara och att de inte stöder offentliga verksamhetsprinciper", framgår det av en melding fra Trafikministeriet.
Rapporten dreier seg om kriteriene for tildeling av pressestøtte, hvilken virkning støtten har og hva som er behovene i framtiden.
Den ble presentert under et seminar om pressestøtten, arrangert av Trafikministeriet i juni 1999.
"Enligt rapporten kan riksdagen välja mellan fyra lösningar för presstödet", heter det i et referat fra seminaret. "Det nuvarande systemet med indelning i s.k. selektivt presstöd och parlamentariskt stöd kan fortgå, det selektiva presstödet kan avskaffas, nya grunder hur presstöd beviljas kan läggas upp eller presstödet kan omvandlas till ett informations- eller mediestöd. Av rapporten framgår inte vilken lösning forskarna rekommenderar.
Metod i samklang med marknadsvillkoren
Professor Karl Erik Gustafsson från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har också analyserat det finska presstödsystemet och dess framtid på uppdrag av Trafikministeriet. Han konstaterade att det utifrån norska och svenska erfarenheter hade tett sig naturligare att dra in del av presstödet som fördelas via de politiska partierna än dra in det selektiva stödet. Fördelningsmetoden bör ses som ett ekonomiskt problem. Det måste till en metod som är i samklang med marknadsvillkoren och som garanterar mottagarnas oberoende. Regelsystemet ska vara genomskinligt.
Enligt Gustafsson är det möjligt att man med ett marknadsbaserat selektivt presstöd med begränsade insatser kan åstadkomma goda strukturbevarande resultat. I takt med den ökande konkurrensen från andra medier är detta av ett allmänt intresse för branschen.
Trafikministeriet beställde de två undersökningarna som en del av det utredningsuppdrag riksdagen gav regeringen år 1998 vid behandlingen av statsbudgeten för i år. Riksdagen förutsatte att utredningen tar i beaktande de nya kommunikationsformerna och att presstödets framtida behov och utdelningsgrunder framgår ur rapporten. Regeringen föreslog för riksdagen år 1998 att allt presstöd skulle utdelas som parlamentariskt stöd. Riksdagen ville ändå framhålla också selektivt stöd.
Under seminariets diskussion tycktes allmänt att nya elektriska medier också borde få stöd. Alla var eniga om att grunderna till stödet borde vara klara och beviljandet långsiktigare så att mängden av stödet inte omväxlar efter partiets röstetal", framgår det av referatet fra Trafikministeriet.
Les Facts about the Finnish press.
TF/Tidningarnas Förbund/Trafikministeriet
Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus
