Medier i Norden: Perspektiv

Konvergensen:

EU slagfält i kampen om marknaden  

Sällan har lobbyverksamheten i Bryssel varit lika intensiv som inför EU-parlamentets omröstning om direktivförslaget om upphovsrätten i februari. Men så står också stora intressen på spel, intressen för vilka nya regler - eller bristen på sådana - kan få vittgående konsekvenser ( se Medier i Norden Resymé 11/2 och 11/3).

Under det närmaste året lär lobbyisterna knappast ta igen sig. Nu gäller det inte bara att kämpa vidare om upphovsrättsdirektivet - här är ännu många turer kvar - utan även att bevaka en rad andra åtgärder som planeras till följd av konvergensen mellan media, telekom och IT.

Balans mellan intressen?
Den 9 mars gav EU- kommissionen ut en rapport där man redogör för synpunkter man fått in på grönboken om konvergensen. Hur marknaden ska regleras i framtiden har de olika aktörerna på området förstås ganska olika meningar om. ( Läs rapporten på Internet, adress se nedan).

Nu är frågan hur kommissionen tänker balansera mellan dessa olika intressen. Här gäller det att hålla ögonen på en rad rapporter som väntas inom det närmaste året då bl a telekomlagstiftningen ska utvärderas.

Den första rapporten - om vissa generella principer för framtida reglering - kommer sannolikt läggas fram den 31 mars. Strax därefter - den 15 april - ska synpunkterna på grönboken om radiospektret ha kommit in, ett viktigt dokument där kommissionen bl a frågar utifrån vilka kriterier prioriteringar som ska göras då frekvenser tilldelas och hur en lämplig balans mellan näringslivets och allmänhetens intressen ska kunna garanteras.

Men redan nu har vissa tankar om framtida reglering kommit fram. TV-kvoter och liknande regler verkar t ex vara på upphällningen. - För att slippa ständiga uppdateringar -och därmed juridisk osäkerhet - bör regelverket för TV i framtiden handla om övergripande mål i stället för detaljerade regler, sade Spyridon Pappas, generaldirektör vid kommissionens mediedirektorat i ett tal för en tid sedan.

Mångsidighet, kvalité på innehållet, respekt för språklig och kulturell mångfald samt skydd av minderåriga, bör vara några av målen, menar han. - Regelverket bör också bidra till att främja audiovisuell produktion på såväl europeisk som nationell och lokal nivå, framhöll generaldirektören.

Inom kommissionen framhålls också ofta behovet av nya regler rörande "access and gateways" till digitala nätverk och tjänster. Det gäller att se till att ingen operatör ensam får kontroll, säger man och pekar bl a på elektroniska programguider (EPGs) och "application programme interfaces" (APIs).

Mer självreglering
är något man verkar vara inställd på både inom kommissionen och i rådet. "Self regulation in the media sector" är också ämnet för ett seminarium anordnat av EU:s ordförandeskap i Saarbrucken den 19-21 april.

Mer stimulans till investeringar i europeisk "innehålls"-produktion är en annan tanke som uttrycks ofta just nu, inte bara i mediepolitiken. Inom EU satsas det för lite riskkapital på högteknologiska industrier, säger man i industripolitiken. Här har kommissionen bl a föreslagit att "institutionella och regleringsmässiga hinder" avlägsnas, t ex genom bättre skattevillkor.

Det pågående EU-"kriget" om public service TV är ytterligare en fråga som har samband med konvergensen. - Redan idag konkurrerar allmän-TV-bolagen med de privata på ojämlika finansiella villkor samtidigt som de visar program som är lika - för att inte säga identiska med - de privatas. Ska de nu få starta temakanaler, Internet- och on-line-tjänster också, dundrade Association for Commercial Television (ACT) vid ett seminarium anordnat av EU-parlamentet den 2 mars.

Detta är också skälet till att de stora förlagshusen nu sällat sitt till privat-TV-bolagen i kampen mot public service. - Snart blir det en total integration av olika media via Internet med t ex länkar från TV-program till Internet. Om public service sammankopplas med detta kommersiella område kan de få ett starkt monopol, förklarar Angela Mills, vd för European Publishers' Council (EPC) som bl a företräder Bonniers, Politiken och Sanoma.

Tillsammans utgör ACT och EPC en icke föraktlig påtryckninggrupp i EU-sammanhang, särskilt som man i Bryssel tror mycket på "informationsindustrin" som motor för ekonomin och sysselsättningen i Europa.

Stöd i Bryssel
Men i den här frågan har public service bolagen stöd både av EU:s kulturministrar och mediekommissionären Marcelino Oreja som anser att allmän-TV-bolagen ska kunna förnya sig och satsa på nya digitala tjänster. Ja, t o m konkurrensdirektoratet verkar positivt till detta.

Den 8 mars godkände kommissionen den nya digitala satellitplattformen Télévision Par Satellite (TPS) skapad av de franska public service bolagen m fl. Den nya operatören kan ge Canal+ och CanalSatellite nyttig konkurrens, förklarar kommissionen (se Medier i Norden 9/3).

Public service bolagens intåg i IT-branschen uppmuntras även i rapporten om konvergensen. Men där står det också att de allmännyttiga bolagen i så fall tydligt bör skilja på public service verksamhet och sådana aktiviteter som ligger " in the competetive domain".

En tydlig definition av public service-uppdraget, "proportionalitet" i finansieringen - d v s inte mer offentliga medel än det kostar att uppfylla detta uppdrag - och "transparens" i bokföringen är likaså krav som återkommer på många håll inom EU idag.

I framtiden bör public service bolagen kanske också värna om sin särart och inte bli alltför "kommersiella" i sin framtoning. I Bryssel hörs allt oftare krav på kvalitet i utbudet. - Public service bolagen måste lägga band på tendenser som kan leda till en rent kommersiell miljö där nivån sjunker till minsta gemensamma nämnare, förklarade kommissionär Oreja i ett tal härförleden.

Internetadresser: