"Kriget" om public service inte slut
I Norden tycks politikerna vilja sträcka sig långt för att public service ska överleva i digitalåldern. Inte bara uppmuntras TV-bolagen att satsa stort på den nya tekniken, nu kanske de får starta betal-TV och andra typer av kommersiell verksamhet. Hur långt man kan gå avgörs dock inte enbart på hemmaplan. Vad man säger i Bryssel är inte helt utan betydelse, trots att det första slaget i EU-"kriget"om public service tycks ha vunnits av medlemstaterna.
Sedan kulturministrarna vid ett möte den 17 november gått till samlad attack mot EU-kommissionen och dess försök att sätta upp riktlinjer för vad allmän-TV-bolagen ska få ägna sig åt verkar kommissionen i viss mån ha slagit till reträtt.
Nyligen beslöt konkurrenskommissionären Karel Van Miert att man inte ska behandla anmälan mot de tyska public service bolagen ARDoch ZDF, ett av de klagomål om brott mot EU:s konkurrens- och statsstödsregler som föranlett det kontroversiella "diskussionspappret" med riktlinjerna .
Men samtidigt lät han meddela att man börjat utreda klagomålen mot de franska, spanska och italienska public service bolagen.
- Bara för att medlemstaterna antar resolutioner ändras inte EU:s regler eller fördrag. Det kommer inte hindra oss från att göra vårt jobb, förklarade Van Miert bistert.
Även BBC?
Hittills tycks kommissionen endast fokusera på public service som finansieras med både licensavgifter och reklam. Ännu har man inte tagit upp BSkyB:s - d v s Rupert Murdochs - klagomål mot BBC för att ha erbjudit sin nya News24-kanal gratis till vissa kabelbolag. Men kanske tvingas man till det så småningom. Antingen av EU-domstolen som redan gett kommissionen bakläxa för att inte ha behandlat det spanska fallet eller till följd av påtryckningar från privat-TV-bolagen som börjat ilskna till.
Nu har BSkyB och en rad andra privata medieföretag - däribland Schibsted, ITV, Kirch-gruppen, CLT och Burda Verlag - bildat en "ad hoc alliance" för att tillsammans kämpa för en "fair competition between commercial and public broadcasters in the EU". Den 4 december kom dessa i samlad trupp till kommissionen i Bryssel och slog näven i bordet.
Blir privat-TV-bolagen missnöjda med kommissionens behandling av deras klagomål kan de överklaga hos EU-domstolen, som då blir den som avgör frågan. Vill man undvika detta kan det nog vara klokt att finna en kompromiss, menar somliga i Bryssel och hänvisar till EU:s High Level Group on Audiovisual Policy där det ingår tunga företrädare för både public service och privat-TV. Vad dessa gemensamt lyckats komma fram till är nog värt att ta fasta på, säger man.
Balans nödvändig
I en nyligen utgiven rapport skriver High Level Group att det bör finnas en balans mellan skyddet av public service och respekten för fri företagsamhet och konkurrens som EU:s inre marknad bygger på.
Därför bör finansieringen av public service-verksamheten vara strikt "proportionell", d v s man ska inte få mer offentliga medel än vad det kostar att uppfylla public service uppdraget. Vad uppdraget innebär ska medlemstaterna själva få bestämma.
Gruppen anser också - i likhet med EU:s kulturministrar - att de allmänyttiga företagen "bör kunna försäkra sig om en stor publik bland alla sociala grupper för att kunna uppfylla sitt uppdrag". Men om de startar någon form av kommersiell verksamhet måste bokföringen vara separat, betonar gruppen. Det innebär också krav på insyn i ekonomin.
Allmänt sett, bör public serviceverksamheten huvudsakligen finansieras med allmänna medel; reklamintäkter bör endast få utgöra ett komplement, skriver High Level Group i rapporten som har titeln "The Digital Age: European Audiovisual Policy". Den finns på Internet: The Digital Age: European Audiovisual Policy (stor pdf-fil).
Liknande tankegångar uttrycks nu både på konkurrens- och kulturhåll inom kommissionen. Ska public service bolagen i Norden ägna sig åt betal-TV och andra kommersiella aktiviteter har man nog anledning att studera rapporten.
Skydd för betal-TV?
En i sammanhanget relevant nyhet är ett färskt EU-direktiv som kan ge ett visst skydd mot olika former av piratverksamhet.
(se INTERNAL MARKET, Legal protection of services based on, or consisting of, conditional access).
Direktivet, som antogs av rådet den 3 november, syftar till en harmonisering av medlemsländernas åtgärder mot illegal utrustning som ger tillgång till krypterade tjänster. Det täcker alla tjänster för vilka betalningen bygger på olika former av "conditional access"-teknik, t ex betal-TV-, video-on-demand, audio-on-demand och elektronisk publicering .
Hädanefter blir det förbjudet i hela EU att tillverka, importera, distribuera, sälja, hyra ut, marknadsföra och inneha illegal utrustning för kommersiella syften. Inte heller får man installera, underhålla eller ersätta sådan utrustning.
Med tanke på digital-TV-explosionen kommer direktivet kanske i senaste laget. Medlemstaterna har18 månader på sig att införliva det i sin nationella lagstiftning och innan dess ger det knappast något fullgott skydd. En försening av digitalstarten är här kanske en fördel.
EU-bidrag åt radio?
Radio har man hittills inte ägnat sig så mycket åt i EU. Men med utvecklingen av Digital Audio Broadcasting (DAB) verkar man ha fått upp ögonen för mediet. Det framkom vid en konferens anordnad av European Broadcasting Union (EBU) i Bryssel i oktober.
Hittills har det huvudsakligen varit public servicebolagen som satsat på att utveckla digital radio, framför allt i Storbrittanien, Sverige, Frankrike och vissa tyska delstater, berättade Michal Green, ordförande i WorldDab European Comittee.
För små radiobolag blir de extra kostnaderna under den långa period man måste sända med både den gamla och nya tekniken ofta oöverkomliga. Delvis därför ligger den privata sektorn ligger ännu efter. Men det är viktigt att även den kommersiella radion går in i DAB-utvecklingen, menar Green.
- En ny teknik som denna behöver en pan-europeisk marknad och en reglering som undanröjer osäkerhet och skapar en rättvis marknad för alla aktörer. Men än så länge verkar inte många vilja investera så mycket eller ge några bidrag.
Det senare var nog en taktisk fint. Vid mötet deltog många representanter för EU-kommissionen, däribland Spiros Pappas, generaldirektör för kultur och mediedirektoratet (GD X). Och han verkade redan såld på idén.
- Jag vill särskilt nämna radion, sade Pappas i sitt tal. Den har stort kulturellt värde och ska ingå i unionens audiovisuella politik. Här kan det snart komma förslag till nya åtgärder, förklarade han.
Anna Celsing,
Bryssel
Gå til toppen av siden
