EU:
Mediepolitik i förändring
(Anna Celsing/Bryssel): Den 6-8 april kom beslutsfattare från Bryssel, medlemsstaterna och den audiovisuella industrin till Birmingham för att diskutera EU:s framtida film-och TV-politik. Vad har då hänt sedan dess? Vilka tankar bygger man vidare på?
I framtiden ska det inte handla så mycket om förbud som om uppmuntran, förklarade man vid konferensen. Framför allt ska investeringar i europeisk film-och TV-produktion uppmuntras, menade bland andra EU-kommissionären Marcelino Oreja som föreslog att "kvoterna" om andelen europeiska program i TV-direktivet ska ersättas med krav på investeringar.
Om sedan medlemstaterna accepterar en sådan förändring är kanske tveksamt. Liknande förslag kom upp när TV-direktivet reviderades för något år sedan och gick inte igenom då. Kanske är chanserna något bättre när det är dags igen (om tre år) med tanke på digitalutvecklingen. Men här handlar det fortfarande om reglering och idag tycks de flesta tro mer på "marknadsledda" lösningar.
"Morot" för investeringar?
Hur man ska få den privata sektorn att investera i audiovisuell produktion var ett centralt diskussionsämne i Birmingham. Många deltagare, bl a från EU-parlamentet, beklagade att kommissionens tidigare förslag om en garantifond inte godkänts av rådet. Andra liknande lösningar, särskilt en "film securitation scheme", diskuterades också ingående.
Någon sådan slags "morot" för investeringar kommer med stor sannolikhet att införas. Medlemsländerna har aldrig varit negativa till själva grundidén och i de gemensamma slutsatserna om konferensen - antagna av EU:s kulturministrar i maj - betonas vikten av att uppmuntra en stark och konkurrenskaftig programindustri. Här nämns också uttryckligen branschens önskemål om " the creation of financial tools for attracting private capital".
Frågan skulle kunna tas upp i samband med den första utvärderingen av MEDIA II-programmet (nu i höst), står det i slutsatserna. Det gäller också införandet av exportfrämjande åtgärder, en annan tanke som framfördes av många i Birmingham.
MEDIA-programmet kan alltså ganska snart komma att få nya inslag av denna typ. Kanske bygger man också ut det s k automatiska distributionsstödet som många talade varmt om i Birmingham. Det verkar både kommissionen och vissa medlemsländer klart intresserade av.
Europeiskt filmpris
Vid konferensen föreslogs inrättandet av ett prestigefyllt europeisk filmpris som motvikt till USA:s "Oscar". I maj ställde sig EU:s kulturministrar bakom idén och nu har kommissionen har fått i uppdrag att utarbeta ett förslag. Men det bör vara industrin och inte EU-kommissionen eller rådet som stödjer ett sådant pris, underströks det vid mötet.
Även allmänt sett, kan man nog inte hoppas på så mycket mer EU-pengar för mediepolitiken, trots de många uppmaningarna i Birmingham att öka MEDIA-programmets budget. Det lät Oreja förstå i sitt sluttal, men påminde samtidigt om möjligheterna att få stöd via andra EU-program. Här nämnde han det nya femte ramprogrammet för forskning och utveckling och kommissionens nyligen presenterade förslag om åtgärder för att stimulera riskkapital.
Det första ramprogrammet för kultur, som startar år 2000, kan också vara värt att hålla ögonen på. I kommissionens förslag, som lades fram i maj, ingår bl a stöd till multimedia som sprider kunskap om kulturarvet och gränsöverskridande TV-sändningar av stora kulturevenemang.
Varning till public service
I Birmingham uppmuntrades public service-bolagen att delta i digitalutvecklingen. Men många ifrågasatte användningen av allmänna medel för att bekosta nya betalkanaler och andra kommersiella satsningar. Det har EU-kommissionen också fått in officiella klagomål om, bl a i fråga om BBC och tyska ZDF och ARD. De bryter mot EU:s konkurrenslagar, menar anmälarna.
Hittills har kommissionen legat lågt, men en viss varning bör man nog läsa in i kommissionär Orejas sluttal vid konferensen där han lovade se till att det blir en "level playing field" för alla aktörer.
- Det kräver en tydlig definition av public service-verksamheten och en hög grad av insyn, betonade han.
"Big is beautiful"
är en tanke som återkom i många av diskussionerna i Birmingham. Ska europeiska medieföretag klara sig i den globala konkurrensen måste de vara stora och starka, gärna vertikalt integrerade, menade bland andra folk från kommissionen.
Särskilt verkade kommissionen tro på PolyGram Filmed Entertainment som producerat "Four Weddings and a Funeral", "Trainspotting", "Bean" m fl storsäljare. Men bara några veckor senare lät Philips meddela att man tänker sälja PolyGram till kanadensiska Seagram - som bl a äger Universal Studios ...
Nu är det inte säkert att Seagram, som huvudsakligen är intresserat av PolyGrams musikbolag, kommer att behålla filmdelen. Kanske säljer man den till franska Canal Plus som behöver mycket film för sin expanderande betal-TV-verksamhet i Norden och på andra håll. Men det hänger nog delvis på kommissionens beslut om UIP (United International Pictures), ett annat aktuellt EU-ärende.
UIP är gemensamt distributionsbolag för Universal Studios, MGM och Paramount som tillsammans svarar för ca. 20% av biografintäkterna i Europa. Hittills har UIP beviljats undantag från EU:s konkurrensregler - genom löften att även distribuera europeisk film - men nu verkar kommissionen tveksam till att förnya undantaget. Beslut väntas efter sommaren.
Rött ljus för UIP är, ironiskt nog, ingen garanti för att man bryter Hollywoods grepp över filmidistributionen i Europa. För om UIP måste upplösas kanske Seagram bestämmer sig för att behålla PolyGrams filmdel, vilket skulle ge Universal ett alternativt distributionsnät i Europa.
"Small is beautiful"?
EU-kommissionens förtjusning i "bigness" är dock inte helhjärtad. Det visar dess beslut i maj att sätta stopp för den planerade digital-TV-alliansen mellan de tyska giganterna Kirch, Bertelsmann och Deutsche Telekom (trots ursinniga protester från Helmut Kohl ). Bl a vände sig kommissionen mot möjligheterna att hindra konkurrenter från att få tillgång till nödvändig teknik.
EU:s konkurrenskommissionär Karel Van Miert - som just nu ägnar sig åt flera stora medieaffärer - betonar emellertid att han inte är emot stora fusioner i allmänhet.
- Vi behöver mer horisontell konkurrens för att kunna tillåta mer vertikal integration och konvergens. Det är så vi kan få glädje av digitaltekniken, sade han i en intervju härförleden ...
Något EU-direktiv mot mediekoncentration tycks det inte heller bli. Efter mycket påtryckningar från EU-parlamentet var kommissionen nära att presentera ett direktivförslag förra året, men det stupade i sista stund på meningsskiljaktigheter inom kommissionen. Sedan dess har inte mycket hänt.
Mer om
- kulturministermötet i maj
- 5:te ramprogrammet för forskning och utveckling
- kommissionens rapport om riskkapital
- första ramprogrammet för kultur
Gå til innholdsfortegnelsen
