Nordisk Medie Nyt: Resymé

Danmark

TeleDanmarks digitale dekodere 

TeleDanmark har nu sendt den digitale dekoder "Selector" på markedet. Dekoderen er første skridt på vejen til, at kunderne hos TeleDanmark Kabel TV får deres fjernsyn forvandlet til en multimediemaskine, der vil bryde hjemmecomputerens monopol.

Dekoderen vil bl.a. gøre det muligt for kunderne at surfe på Internettet, sende elektronisk post fra fjernsynet, udskrive Internet-sider fra tv-printeren, bestille varer og bestille udvalgte tv-film.

PK

Satellit- og Kabelnævnets årsberetning 

Den 23. februar 1998 har Satellit- og Kabelnævnet afgivet en årsberetning for Nævnets virke i 1997. Nævnet består af 5 medlemmer, som repræsenterer juridisk, teknisk, økonomisk og mediemæssig sagkundskab, og nedsættes for 4 år ad gangen.

Nævnet træffer den endelige administrative afgørelse om udstedelse af tilladelse til programvirksomhed ved hjælp af satellit eller kabel, når programvirksomheden går ud over ét lokalt område. Derudover træffer Nævnet afgørelse om inddragelse eller bortfald af tilladelser samt giver eventuelle påtaler for overtrædelse af lovgivningen. Endelig har Nævnet en rådgivningsfunktion i forhold til kulturministeren.

Det fremgår af årsberetningen, at Nævnet i 1997 har udstedt 7 nye programtilladelser. 2 af tilladelserne vedrørte radio ved hjælp af henholdsvis satellit og kabel. De øvrige 5 tilladelser vedrørte fjernsyn, hvoraf 4 var satellit-tilladelser og 1 var en kabel-tilladelse.

Derudover har Nævnet i 1997 forlænget 6 tidligere udstedte tilladelser. Programtilladelserne udstedes i princippet på ubestemt tid, men årligt forlænges tilladelserne ved, at der til Nævnet indbetales et a conto beløb på 40.000 danske kr., som skal dække omkostningerne ved Nævnets virke. Derudover skal foretagendet indsende sit årsregnskab, således at Nævnet bl.a. på denne baggrund kan kontrollere, at betingelserne for programtilladelsen fortsat er opfyldt.

Kvotebestemmelser
Nævnet udøver ligeledes kontrol med stationernes opfyldelse af de såkaldte kvotebestemmelser i EF-direktivet "tv uden grænser". På baggrund af oplysningerne fra Nævnet meddelte Kulturministeriet i juni til Europa-Kommissionen, at ét satellit-tv-foretagende og ét kabel-tv-foretagende ikke opfyldte kvotebestemmelserne. Som følge heraf fører Nævnet nu regelmæssig kontrol med de to stationer.

Endelig har Nævnet i det forløbne år afgivet en række høringssvar i forbindelse med forskellige lovgivningsinitiativer, Europa-Kommissionens Grønbog, rapporter m.v.

PK

Præcisering af regler om tilskud 

Kulturministeriet udstedte den 30. januar 1998 en ny bekendtgørelse (nr. 69) om lokal radio- og fjernsynsvirksomhed. I bekendtgørelsen er reglerne for at modtage driftstilskud fra puljen til ikke-kommercielle lokale radio- og tv-stationer blevet præciseret. Tilskudsordningen er tidligere blevet beskrevet i Nordisk Medie Nyt nr. 3 1997.

Puljen til ikke-kommercielle lokale radio- og tv-stationer blev oprettet som følge af den mediepolitiske aftale af 10. maj 1996. Der er afsat 50 mio. kr. årligt til puljen, og midlerne fordeles af Udvalget vedr. Lokal Radio og TV, som er et af kulturministeren nedsat uafhængigt organ. Hovedparten af midlerne ydes som driftstilskud, men der gives også tilskud til projekter.

Præciseringen af reglerne for driftstilskud er sket på baggrund af udvalgets erfaringer med fordelingen af midler fra puljen i 1997. Princippet for fordelingen af driftstilskud har i 1997 været, at de stationer, som opfyldte betingelserne for at modtage driftstilskud fik tildelt et fast beløb pr. udsendt sendetime. Tilskuddet blev dog ydet med den begrænsning, at tv-stationer maksimalt kunne få tilskud for 7 timer pr. uge og radio-stationer maksimalt 40 timer pr. uge. Beløbet pr. time var 4.000 kr. for tv-stationer og 100 kr. for radio-stationer.

Det meget enkle princip har imidlertid vist sig at være uholdbart i længden, og reglerne er derfor blevet strammet op, så det i højere grad bliver muligt at sikre det overordnede mål med puljen, nemlig at støtte lokal radio- og tv-produktion. Samtidig er det meningen, at de nye regler skal dæmme op for en eventuel tilskudstænkning.

Egenproduktion
Det er nu blevet præciseret, at beregningsgrundlaget for driftstilskuddet kun vil være stationernes egenproduktion. Egenproduktion defineres i bekendtgørelsen som programmer, der produceres af radio- eller tv-stationen selv, bestilles og kontrolleres af stationen (entreprise) samt koproduktioner.

Der gives ikke tilskud til genudsendelser og sendetimer, som består af rulletekster med informationer og lignende programvirksomhed. Desuden bemyndiges Udvalget vedr. Lokal Radio og TV til at fastsætte et eventuelt lavere tilskud for kabelfødt programvirksomhed.

Det forventes, at Udvalget vedr. Lokal Radio og TV set i lyset af de præciserede regler fremover vil fastsætte et højere timebeløb for henholdsvis radio og tv, således at de lokale stationer får tildelt et større tilskud for deres nye egenproduktioner.

PK

Trenger Danmark en digital TV-vekkelse? 

"Danmarks største kulturinstitutioner, DR og TV2, beder politikerne om at vågne op til den digitale tv-alder", skriver Aktuelt.

"Hvis der ikke snarest bygges et nationalt sendenet, kan selskaberne bag de digitale dekoder-bokse få monopol på fremtidens tv", skriver avisen og peker på at flere av de nordiske naboland har detaljerte utbyggingsplaner for digitalisering av TV-sendingene.

TF/Aktuelt

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Finland

Proposition till lagar om elektronisk masskommunikation 

Finlands regering ämnade i mars avge en proposition till riksdagen om en ny rundradiolagstiftning. Den ministergrupp som berett moderniseringen av lagarna för elektronisk masskommunikation fastställde lagpaketets innehåll i början av februari.

Regeringen anser det vara viktigt att det även i fortsättningen finns ett kommunikationsföretag som Rundradion Ab (YLE) i Finland för att trygga public service-verksamheten. Den huvudsakliga finansieringskällan för public service skall enligt förslaget fortsättningsvis utgöras av avgifter som uppbärs av tevetittarna. Den nuvarande televisionslicensavgiften skall ändras till en televisionsavgift. Böterna för olovligt tittande skall ersättas av en inspektionsavgift.

Rundradion Ab:s verksamhet skall finansieras även med koncessionsavgifter. Sådana avgifter skall uppbäras av såväl radio- som teveföretag. Avgiften skall fastställas på basis av företagens omsättning. Företag med omsättning under 20 miljoner mark skall slippa betala koncessionsavgift. Under dessa omständigheter skulle de nuvarande lokalradio- och lokaltevestationerna inte behöva betala koncessionsavgift. MTV Oy (Reklam-TV) skall finansiera public service i ungefär samma omfattning som hittills. Televisions- och koncessionsavgifterna skall samlas till en fond som står utanför statens budget. Inkomsterna för Rundradion Ab skall i mark kvarstå på nuvarande nivå.

Oberoande producenters situation
Enligt förslaget skall det även i fortsättningen krävas koncession för radio- och televisionsverksamheten. För kabeltevesändningar räcker det dock med en anmälan till myndigheterna. Koncessionen beviljas för högst 10 år.

Lagen om Rundradion Ab kommer också att innefatta förändringar i bolagets förvaltning. Förvaltningsrådets roll kvarstår som tidigare, medan verkställande direktören inte längre för förvaltningsrådet skall föreslå medlemmar till styrelsen, utan förvaltningsrådet skall självt fatta beslut om detta.

Enligt den nya lagen skall utövarna av televisionsverksamhet vara tvungna att beställa minst 10 procent av programmen från oberoende producenter. De oberoende producenternas situation förbättras även genom att de medel som samlats i radiofonden skall användas till oberoende programproduktion. Rundradion Ab och de organisationer som representerar oberoende programproducenter skall årligen överenskomma om fördelningen av medlen.

Den nya lagstiftningen har beretts av en ministergrupp under trafikminister Matti Auras ledning.

EU:s tv-direktiv
Trafikministeriet startade förra våren beredningen av all lagstiftning om elektronisk masskommunikation. Lagarna måste ändras bl.a. för att Finland skall kunna anpassa den nationella lagstiftningen till EU:s tv-direktiv. Det lagpaket som snart blir färdigt består av fyra lagar. Nya lagar är de som berör televisions- och radioprogramverksamheten och lagen om statens televisions- och radiofond.

KK

Det går bra for Alma Media 

"Både Aamulehti och reklamtelevisionsbolaget MTV noterar ett förbättrat resultat för i fjol", skriver Hufvudstadsbladet/FNB. "I april går de samman och bildar företaget Alma Media. Aamulehti-koncernens resultat före tillfälliga poster, skatter och minoritetsandelar var 163 miljoner mark, mot 155 miljoner ett år tidigare.

Omsättningen ökade till 1,65 miljarder mark från 1,62 miljarder mark ett år tidigare. MTV:s resultat för i fjol var 109 miljoner mark, mot 80 miljoner mark året innan. Omsättningen ökade från 975 miljoner mark till 1,1 miljarder mark".

Voksende reklamemarked
Aamulehti-konsernets administrerende direktør (VD) Matti Packalén, som blir øverste sjef for Alma Media, regner med at Alma Medias resultat i 1998 kommer til å være på samme nivå som begge selskapenes sammenlagte nivå i 1997. Reklamemarkedet vil fortsette å vokse, men de nye konkurrentene som er kommet til får først virkning på markedet i år, mener Packalén.

TF/Hufvudstadsbladet/FNB

Digital radio underveis 

YLEs forvaltningsråd har bestemt at YLE kan sette i gang å bygge et prøvenett for digitale radiosendinger (DAB - Digital Audio Broadcasting). Forsperioden vil vare i ett til to år. Deretter vil YLE sende programmene både analogt og digitalt i 10 - 15 år.

TF/YLE

Digital-TV utredes videre 

Arbeidsgruppen i Trafikministeriets ekspertgruppe som utreder digital-TV-spørsmålet kom med en rapport om de digitale TV-tjenestene i januar 1998. YLE innledet de digitale forssendingene i oktober 1997. De kommersielle kanalene MTV3 og Fyran deltar i forene.

En utredning om å skape et eget frittstående selskap for YLEs sendenett er presentert for YLEs forvaltningsråd. Forvaltningsrådet ga YLEs styre fullmakt til å fortsette med saksforberedelsene, slik at rådet kan fatte en endelig beslutning høsten 1998. Om de nødvendige beslutningene fattes, kan YLEs nye konsernstruktur tre i kraft fra 1.1.99.

TF/NordvisjonsNytt/YLE Info

YLEs arkiver kan utnyttes kommersielt 

YLE har oppnådd avtaler som sikrer at selskapets egenproduserte radio- og TV-programmer kan selges og utnyttes kommersielt.

En to-årig avtale er undertegnet med fagforeningene for journalistene, skuespillerne, musikerne, scenografene og frilanserne, som sikrer en utbetaling tilsvarende 33,5 % royalty av YLEs bruttoinntekter.

TF/NordvisjonsNytt/YLE Info

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Island

Det Islandske Radioselskab køber 35% andel i Det Islandske Mobil-telefonselskab 

Det Islandske Radioselskab, der driver det islandske TV2, har købt 35% andel i Det Islandske Mobiltelefonselskab. Det drejer sig om en investering på omkring DKK 10 mio. Man håber, at selskabet kan tilbyde GSM-service i konkurrence med Tele Island i slutningen af april måned i år. Det Islandske Radioselskab A/S har erklæret sig villigt til at købe 34,8% andel i Det Islandske Mobiltelefonselskab A/S, som nu forbereder driften af et GSM-telefonsystem i Island.

Det Islandske Mobiltelefonselskabs aktiekapital er nu på 4 mio. dollars eller knap DKK 29 mio. og Det Islandske Radioselskabs investering er derfor DKK 10 mio. til at begynde med. Andre aktionærer i mobiltelefonselskabet er det amerikanske selskab Walter Group med 17,4%, Western Wireless med 47,3% og andre med 0,5%. Walter Group kommer til at stå for etablering af systemet.

Det Islandske Mobiltelefonselskab blev stiftet i begyndelsen af sidste år med det formål at ansøge om og få bevilling til at drive GSM-service. Selskabet har planer om at tilbyde GSM-service i første halvdel af indeværende år, men der foreligger ikke nogen bestemt dato for igangsætningen af systemet. Mobiltelefonselskabet indleverede for nylig en ansøgning om at drive en ny service for trådløse telefoner, de såkaldte DCS 1800-telefoner, der kører på højere frekvens end andre telefoner.

Hastig udvikling
Ledelsen i Det Islandske Radioselskab er af den opfattelse, at Island er bagud i forhold til det øvrige Norden med hensyn til udvikling af trådløs telefontjeneste, ikke mindst vedrørende konkurrence på service og pris. Selskabet påpeger endvidere, at der for tiden er en hastig udvikling i gang vedrørende samspillet mellem Internettet og GSM-telefoner.

Da Western Wireless indleverede sin ansøgning om bevilling, lagde selskabet stor vægt på at have en islandsk samarbejdspartner, der kunne deltage aktivt i udformningen af en strategi i forbindelse med indførelse af konkurrence på det islandske marked, og Det Islandske Radioselskab blev valgt til opgaven.

Store investeringer
Opbygning af Det Islandske Mobiltelefonselskab hf.'s kommunikationssystem er langt fremme og den styres af Walter Group, som er et internationalt rådgivnings- og holdingfirma inden for telekommunikationsteknik med hovedsæde i Seattle i USA.

Den samlede investering i GSM-systemet forventes at løbe op på omkring 25 mio. dollars i midten af 1999, svarende til ca. DKK 180 mio. Det ventede DCS 1800 telesystem kalder også på store yderligere investeringer.

JG

Bredbåndet - Islands fremtidige telekommunikationssystem 

I løbet af de næste 6 - 8 år vil op til 80% af alle islandske husstande kunne blive koblet til Tele Islands bredbåndsnet. Nettet bliver det bærende element i et fuldkomment telekommunikationssystem langt ind i næste århundrede.

Systemet består af optiske kabler på alle hovedstrækninger, både inden for kommuner og mellem dem indbyrdes.

Der anvendes allerede nu optisk kabel, når der lægges installationer i bygninger med flere lejligheder og større virksomheder, hvorimod der lægges kobbertråd i andre huse. Man vil snart begynde at lægge optisk kabel ind i alle nye huse. På den måde vil 80% af alle islandske husstande snart kunne kobles til systemet.

Totaldigitalt system
Selve systemet er fra fødslen totaldigitalt ud over kodningsudstyr og dekodere til TV. Allerede næste år vil man imidlertid begynde at tage et nyt digitalt kodningsudstyr i brug og i løbet af de næste år vil man også udvide systemet med interaktivitet. Med Bredbåndet åbnes der for konkurrence på det islandske tv-marked, som nu er begrænset til to indenlandske tv-stationer; Islands TV og TV2.

JG

Kraftig vækst i eksport af software 

Meget tyder på, at islandsk softwareindustri bliver til et blomstrende eksporterhverv i de nærmeste år. Der blev næsten ikke eksporteret noget af den slags i 1990, men i henhold til en ny undersøgelse, foretaget af Islands Centralbank (Seðlabanki Íslands), beløb softwarevirksomhedernes eksportindtægter sig til godt DKK 110 mio. i 1996. Nu mener man, at eksporten af software er nået op på DKK 170 mio. sidste år.

Kun et fingerpeg
Disse tal giver dog kun et fingerpeg, for det er vanskeligt nøjagtigt at måle eksportindtægter af salget af software. Disse indtægter er ikke opført i Centralstatistisk Bureaus eksportopgør eller andre officielle papirer. Softwarevirksomhedernes valutaindtægter menes heller ikke til fulde at gå igennem det islandske banksystem, og helt klart går en del af denne eksport via nettet. Til trods for disse unøjagtigheder står det dog klart, at væksten er meget intens, og efter manges mening vil landets fremtidige økonomiske vækst inden længe være baseret på data- og softwareteknologi.

JG

Økonomisk støtte til nye filmskapere 

Islands Filmfond vil støtte produksjonen av tre langfilmer i 1999, skriver Daily News from Iceland. Regissøren Gudny Halldórsdóttir har fått US$420.000 for å lage filmen som i engelsk språkdrakt heter "The Good Maiden and the House." Den er basert på en novelle av hennes far, Halldór Laxness.

To nykommere, Baltasar Kormákur og Ragnar Bragason, fikk US$275.000 hver for å lage samtidsdramaene "Symbosia - 101 Reykjavík" og "Fiasco."

I tillegg annonserte filmfondet mindre stipender til dokumentar- og kortfilmmakere. Midler for langfilmer produsert i 1998 ble gitt til Hrafn Gunnlaugssons "The Lord of Darkness"; Fridrik Thór Fridriksson "Angels of the Universe", basert på en anerkjent roman av Einar Már Gudmundsson og Jóhann Sigmarsson "The Nation's Dream Child". I alt ble én million US$ delt ut til disse tre prosjektene.

TF/Daily News from Iceland

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Norge

Parallellimport av CD-plater 

I 1993 vedtok Stortinget et privat lovforslag om å forby parallellimport av fonogram og videogram. Ved en senere anledning ble loven endret slik at nå bare omfatter import fra ikke-EøS-land. Forbudet har blitt utsatt for kritikk.

Det har blant annet blitt hevdet at det fører til høye priser på CD-plater. Videre har det blitt hevdet at forutsetningen om at det skulle føre til økt satsning på norske artister og produksjoner har vist seg å ikke holde. Dette var bakgrunnen for at tre Stortingsrepresentanter fra Høyre høsten 1997 fremmet et privat lovforslag om å oppheve forbudet.

Høring
Som del av Kulturdepartementets behandling av forslaget ble det sendt på høring til berørte instanser. Hensikten var blant annet å klarlegge i hvilken utstrekning forbudet har virket i henhold til de forutsetninger som ble lagt til grunn i 1993. Kulturdepartementet konkluderte i sin innstilling til Familie-, kultur- og administrasjonskomiteen i Stortinget med at forbudet bør opprettholdes inntil videre.

Under henvisning bl.a. til at den dokumentasjon som kom fram i høringsrunden bl.a. viser at antall norske utgivelser har økt siden 1993 og at forbudet ikke har ført til noen negativ prisutvikling, har flertallet i Familie-, kultur- og administrasjonskomiteen i Stortinget foreslått å opprettholde forbudet mot parallellimport (Innst. S. nr. 101 av 26. februar 1998).

ØC

Gjennomføring av EUs databasedirektiv i norsk rett 

Kulturdepartementet har sendt på høring et forslag til endringer i åndsverkloven for å gjennomføre EUs direktiv om rettslig vern av databaser. Stortinget har samtykket i at direktivet innlemmes i vedlegget til EøS-avtalen. Dette direktivet ble vedtatt i EU i mars 1996, og forplikter medlemslandene til å ha et visst minimumsvern for databaser. Formålet med direktivet er å sikre like vilkår for etablering av databaseprodukter og -tjenester innen det indre marked og derved sikre fri bevegelse av varer og tjenester innenfor fellesskapet. Men det er også et uttalt formål å stimulere investeringsviljen for å ta opp konkurransen med de tredjeland som dominerer på verdensmarkedet for databasetjenester.

Investeringsvern
Direktivet gjør det ikke nødvendig med vesentlige endringer i norsk åndsverk-lovgivning. Det opphavsrettslige vern for databaser som er åndsverk, har vi allerede i loven, men på et par punkter vil vi i fortsettelsen ikke kunne ha så vide unntaksregler fra eneretten til databaser. Direktivet krever dessuten at alle databaser fra EøS-land som det har krevet en vesentlig investering å lage, skal gis et vern i EøS. Det skal skje på den måten at produsenten av databasen har en enerett til å autorisere utnyttelse av vesentlige deler av en databases innhold. Dette er et rent investeringsvern. Fordi Norge, som i likhet med resten av Norden allerede har et vern for databaser uavhengig av om de er åndsverk - den såkalte nordiske katalogregel - vil gjennomføringen av direktivet på dette punkt ikke kreve omfattende endringer.

Kulturdepartementet tar sikte på å legge frem en proposisjon for Stortinget med forslag til lovendringer denne våren.

ØC

Forslag om utbygging av et jordbundet sendernett for digital-TV i Norge 

NRK, Telenor og deres felleseide datterselskap Norkring oversendte i januar 1998 en rapport med vurdering av tekniske og økonomiske aspekter vedrørende digital distribusjon for kringkasting i Norge. I rapporten foreslås det at det satses på et jordbundet sendernett med en suksessiv utbygging, for i størst mulig grad å utnytte nye tekniske løsninger i de områder av landet som er minst tilgjengelige for signalutsendelse. En dekningsgrad på 95 % angis som mål.

Kostnadene for overgangen fra analoge til digitale signaler blir for NRKs del anslått til 1,9 milliarder NOK for perioden frem til 2015. Et bakkesendernett vil i startfasen gi plass til anslagsvis 8 kanaler. Dette antallet vil kunne økes til 16 når de analoge sendingene avsluttes.

Policynotat
På bakgrunn av denne tekniske og økonomiske rapporten har NRK oversendt et policynotat til Kulturdepartementet. Notatet har følgende hovedkonklusjoner;

- NRK har som lisenfinansiert public service-kanal ikke økonomisk grunnlag for å dekke utgiftene til parallelle analoge og digitale sendinger i overgangsfasen. NRK ber derfor sin eier om ekstra økonomisk bistand i overgangsfasen.

- NRK bør få adgang til å inngå forretningsmessige allianser og etablere nye kanaler som digitaliseringen muliggjør og som derved kan gi nye inntektsmuligheter for selskapet

- NRK ønsker å satse på et jordbundet sendernett av følgende grunner; (1) jordbundet sendernett er mest kostnadseffektivt når det gjelder distribusjon av regionale sendinger, (2) det tillater større fleksibilitet ved regionale sendinger og (3) det muliggjør mottak av signaler mobilt og portabelt.

Kulturdepartementet tar sikte på å utarbeide en Stortingsmelding om innføringen av digitalt TV i Norge i løpet av 1998.

ØC

Konvergensutvalg i Norge 

Ved kongelig resolusjon av 13. februar 1998 nedsatte Regjeringen et offentlig utvalg som skal utrede konsekvenser av konvergensutviklingen. Utvalget skal blant annet kartlegge og analysere hvordan teletjenester, kringkasting og andre elektroniske informasjonstjenester utvikler seg.

Utvalget skal videre se på hvordan gjeldende regulering på kringkastings- og teleområdet er tilpasset denne utviklingen, samt utarbeide konkrete forslag til framtidige reguleringer som kan sikre viktige samfunnsmessige interesser. Høyesterettsdommer Karin Bruzelius er leder for utvalget, som skal ha avsluttet sitt arbeid innen 1. april 1999.

ØC

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Sverige

Rapport om tidskriftsdistributionen 

Tidskriftsdistributionen i Sverige har länge varit ett allvarligt problem, både när det gäller lösnummerförsäljning och prenumeration. Postdistributionstaxorna har stigit dramatiskt och samtidigt har den tidigare organisationen för lösnummerdistribution (Presam) upplösts. Det dominerande distributionsföretaget är nu Tidsam, ägt av de större tidskriftsförlagen - främst Bonniergruppens förlag. Det har nu ca 80 % av marknaden för lösnummerförsäljning av tidskrifter.

En rapport om tidskriftsdistribution, författad av kulturjournalisten Peter O. Nilsson, har nu utgivits av Kulturdepartementet. Rapporten ger en översikt över marknaden och analyserar de problem som möter tidskrifter med olika upplagestorlekar. (Skriftene fra Rådet för mångfald inom massmedierna kan bestilles fra Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm, fax + 46 (0)8 21 07 23, red. anm.)

Den största kedjan av försäljningsställen för tidskrifter, Pressbyrån, har f.ö. nu också övertagits av ett norskt företag, Narvesen.

EL

Nytt filmavtal 

Kulturdepartementet har träffat en överenskommelse med filmbranschen, Sveriges Television och TV4 AB om ett finansieringsavtal för stöd till svensk filmproduktion för tiden efter den 31 december 1998. Avtalet har i huvudsak samma innehåll som det nuvarande filmavtalet, men utan videobranschen som ställt sig utanför.

Det träffade avtalet gäller för år 1999 men förlängs till och med år 2000, om parterna inte före den 1 februari 1999 kommit överens om något annat. Under den tid som avtalet förlängs skall en särskild utredare ta fram ett offensivt underlag om den framtida filmpolitiken.

Utredaren skall behandla en rad olika frågor, t.ex. kvalitetsfilmens ställning, de oberoende producenternas roll, filmdistributionen i hela landet och filmbranschens ekonomiska situation.

EL

Nya regler för närradion 

I en proposition som lämnades till riksdagen i början av mars 1998 föreslås en reformering av närradion. Förslagen är i korthet:

- Rätten att sända närradio utvidgas till en större krets genom att tillstånd ska kunna ges även till lokala ideella föreningar som bildats för att sända närradio.
- En förändring av reglerna för sändningstider och avgifter föreslås. Fördelningen av sändningstider ska i första hand ske genom frivilliga överenskommelser mellan tillståndshavarna.
- Avgifter för att sända närradio avskaffas.
- Radio- och TV-verket ska om det finns synnerliga skäl kunna tillåta sändningsområden som är större än en kommun.
- Slutligen föreslås att förbudet mot sändning av centralproducerat programmaterial i närradion i princip ska behållas. Det nuvarande undantaget från det så kallade riksförbudet utvidgas dock till att gälla under högst 10 timmar per månad för sändningar som främjar kunskap och bildning eller som utgör upptagningar av lokala kulturella tillställningar. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.

Granskningsnämnden för radio och TV har tidigare fått i uppdrag att undersöka i vilken omfattning närradiosändningar innehåller material som uttrycker hot eller missaktning för folkgrupp. Uppdraget är också ett led i en handlingsplan för att bekämpa främlingsfientlighet och antidemokratiska krafter, genom ökad kunskap.

EL

Stort intresse för att sända digital TV 

Den 2:a februari 1998 var sista dag att ansöka om tillstånd för marksänd digital TV i de fem sändningsområden som ingår i den första etappen av utbyggnaden av det digitala marknätet (Stockholm med Mälardalen och Uppsala, norra Östergötland, södra och nordöstra Skåne, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd).

56 programföretag har sökt tillstånd, varav 34 stycken vill sända över samtliga sändningsområden. Ansökningarna om att sända regionalt är relativt jämnt fördelade över de olika områdena.

Det är Radio- och TV-verket som tar emot och bereder ansökningarna och sedan föreslår regeringen hur de fyraåriga tillstånden skall fördelas. Verket skall också under våren inhämta yttrande över ansökningarna från den parlamentariska digital-TV kommittén.

Kommitténs uppgift är sedan att följa och utvärdera de markbundna digital TV-sändningarna under tillståndsperioden. Regeringen räknar med att fatta beslut om sändningstillstånden före halvårsskiftet.

EL

SVT 24 - ny digital kanal åpner om ett år 

Den nye kanalen skal sende døgnet rundt og får Lena Lundkvist som redaksjonssjef, skriver Aftonbladet/TT.

"Sändningarna kommer att baseras på material från Rapport, Aktuellt och de regionala nyhetsprogrammen. Mellan nyheterna blir det repriser av samhällsprogram som Elbyl, Reportrarna och Striptease. Dessutom blir det - efter känt succékoncept från morgonprogrammen - också debatter och direktsändningar från händelser utanför TV-huset i Stockholm", skriver Aftonbladet/TT.

TF/ Aftonbladet/TT

Murdoch kjøper svensk radiostasjon 

"Mediemogulen Rupert Murdoch, som äger medieföretag världen över - bland annat TV-kanalen Sky, är på väg in på den svenska radiomarknaden"; skriver TT/Dagens Nyheter/Radionytt.

"Den holländska radiostationen Sky Radio, delvis ägt av ett av Murdochs bolag, har köpt radiostationen Classic FM i Stockholm. (...) På frekvensen har hittills sänts klassisk musik, men när de nya ägarna tar över blir utbudet mer i linje med vad övriga reklamfinansierade stationer sänder, det vill säga pop och rock riktad till vuxna", heter det i meldingen.

TF/ TT/Dagens Nyheter/Radionytt

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Norden

Public service: en fråga om maktrevolution 

Det nordiska TV-samarbetet kommer att få sig en rejäl puff framåt i och med att digitaliseringen blir verklighet. Äntligen ett fungerande, omfattande nordiskt TV-utbyte, utropar många.

Bland dem är Erik Fichtelius, journalist på SVT Aktuellt och tidigare professor i journalistik.

- Detta kommer att ha betydelse inte minst i Sverige, som under många år varit TV-mässigt isolerat från resten av Norden. Jag har ofta haft anledning att skämmas över vad mycket mina nordiska grannar vetat och förstått om mig, mer än vad jag vetat om dem, sade Fichtelius under Nordiska Ministerrådets konferens "Public Service Broadcasting i den digitala framtiden" i Helsingfors i slutet av februari.

De nordiska public service-företagen är mycket måna om att ta vara på de chanser digitaliseringen ger. Och de hoppas att också makthavarna inser möjligheterna.

- Rundradiobolagen behöver friare tyglar för att klara sig i konkurrensen med kapitalstarka amerikanska och europeiska mediejättar.

- Sänd oss icke ut i denna djungel med bakbundna händer, var NRK:s VD Einar Førdes bön till beslutsfattarna.

Digitaliseringen av TV-tjänster ger tittarna helt nya valmöjligheter genom att det skapas utrymme för nya kanaler, ökad service till publiken, mera direkta och oredigerade sändningar, och dessutom möjlighet till interaktiva tjänster.

Maktrevolution
Många talar om en informationsrevolution, men Erik Fichtelius vill hellre kalla det en maktrevolution. De tekniska förändringarna och uppfinningarna utgör bara förutsättningen för att en våldsam omvälvning av maktstrukturen äger rum just nu. Tillsammans med internet ger digital-TV allt mera makt åt folket.

- Makten förflyttas ut från de gamla monopolproducenterna till folket, som kan välja mellan hundratals nya alternativ. Folket sitter med maktredskapet fjärrkontrollen i sin hand, sade Fichtelius.

Representanterna för de nordiska public service-bolagen är ense om att de värden som ligger i begreppet public service måste säkras också då den nya tekniken kommer.

- Vi ska också i den digitala miljön ha en nationel television med stor ämnesmässig bredd, mångfald och kvalitet som genom en bred nyhetsförmedling och en aktiv och orädd samhällsgranskning kan bidra till utvecklingen av det demokratiska samhällslivet, sade SVT:s VD Sam Nilsson.

Men han underströk också att digitalutvecklingen rätt hanterad kan bli något ytterst värdefull också för den nordiska televisionens utveckling.

Modern Nordsat
- Mer än 25-åriga nordiska kulturpolitiska ambitioner, inom ramen för de olika Nordsat-projekten, kan med det digitala nordiska TV-samarbetet helt plötsligt visa sig vara möjliga att förverkliga på mycket kort tid, framhöll Sam Nilsson.

I diskussionerna om den digitala distributionen har det talats om att grannlandskanaler skulle få plats i de digitala marknäten. Nilsson tror emellertid inte på en sådan generell åtgärd, eftersom det inte finns någon aktör som är beredd att betala de kostnader som skulle uppstå.

- Däremot kan vi se att marknadskrafterna håller på att realisera delar av tankarna bakom Nordsat. De nationella public service-företagens kanaler finns nu snart alla på satellit och kan tas emot i grannländerna. Digitaliseringen gör att möjligheterna att få in kanalerna i kabelnätet kommer att öka. I realiteten blir det antagligen fråga om en slags betal-TV-tjänst, trodde Nilsson.

Det här kunde enligt Nilsson kompletteras med en nordisk betal-TV-kanal som bygger på de olika public-service-företagens omfattande programarkiv.
- Basen skulle till övervägande del bestå av de allra bästa programmen.
Fördelningen kunde bli till exempel så att Sveriges Television står för 50 procent, NRK 20, DR 15, YLE 12 och RUV 3 procent.

Nordisk digital plattform
Här kommer också tekniken in. Nilsson betonade vikten av att en gemensam nordisk standard fås till stånd. Det gör det hela både billigare och enklare för konsumenterna.

- Konflikten mellan de två nordiska satellitpositionerna borde lösas. Det är i första hand en uppgift för aktörerna på marknaden, inte politikerna.

På senhösten nåddes en överenskommelse med de nordiska teleföretagen om att söka nå en gemensam nordisk teknisk standard med tanke på digitalutvecklingen. Man har kommit en god bit på väg i de fortsatta förhandlingarna.Under våren kommer de nordiska TV-bolagen att framföra sina standardiseringskrav till producenterna.

Tommy Westerlund/Politik i Norden

Nordvisionen 

Vid sidan av de optimistiska förväntningarna på digitaliseringen blomstrar också Nordvisionssamarbetet just nu.

- Få utanför vår krets vet hur intensivt vårt samarbete är, säger TV-chefen på YLE, ordföranden för Nordvisionen, Astrid Gartz.

Siffrorna talar sitt tydliga språk: Nordvisionen har i detta ögonblick 250 samproduktioner under arbete eller färdiga. Ökningen av samarbetet var i fjol hela 29 procent. I timmar är det mest fråga om drama, men det görs också mycket barn-, utbildnings- och faktaprogram.

Samtidigt har även gratisutbytet ökat, vilket omfattar nyheter, sport och i viss mån fakta.

- Orsaken till att Nordvisionssamarbetet ökat så kraftigt är dels att alla TV-bolag fått mera sändningstid, men också att intresset för nordisk samproduktion helt enkelt ökat. Det i sin tur beror på att de nordiska public service-företagen har liknande syn på kvalitet, förklarar Gartz.

- Vår kultur och identitet utformas allt mer via TV och intresset för samarbete ökar i alla nordiska länder.

Tommy Westerlund/Politik i Norden

Internasjonalt

Digitalisering av TV skaper kunnskapskløfter 

"De fattigste bliver udelukket fra information og indflydelse - og derfor bør politikere i både Danmark og andre vestlige lande gribe ind", skriver Aktuelt om en ny, internasjonal rapport fra det britiske Institute for Public Relations Research (IPPR), som i mange år har vært rådgiver for Labour.

"Rapporten hedder 'Acces Matters', 'Adgang Har Betydning', og sætter fokus på den største tv-revolution siden farverne kom på skærmen - digitaliseringen af vores fjernsyn, der i fremtiden skal rumme hundredvis af tv-kanaler samt både internet, home-shopping og et væld af andre servicer. Men digitaliseringen koster ekstra penge for kunderne - og ifølge rapporten vil det udelukke samfundets svageste fra at få andel i mulighederne", skriver Aktuelt.

"Fjernsynets rolle bliver langt større med så mange tv-kanaler og adgangen til internettet, hvor store dele af fremtidens kommunikation vil foregå. Og uden adgang til alt det, vil folk blive udstødt fra samfundet, vurderer Nick Irvine, der er forskningsmedarbejder på IPPR og medforfatter til rapporten 'Access Matters'.

Ny klassedeling
Advarslen mod tabere i tv-tidsalderen kommer netop som de store tv-selskaber i både Storbritannien og Danmark har præsenteret deres såkaldte top-bokse, der giver adgang til de mange digitale servicer. Og selv om det nuværende - det analoge - fjernsyn først forventes at blive ubrugelige i år 2010, bør politikerne allerede nu gribe ind for at sikre sig imod den nye klassedeling, mener Nick Irvine.

'Tv-selskaberne skal tjene deres penge, så det er politikernes ansvar at sikre, at samfundets svageste ikke bliver diskrimineret i fremtiden. Hvis de ikke gør noget nu, vil de reelt slukke fjernsynet for de mange tusinde mennesker, der ikke har råd til at købe digitale tv-apparater og særlige dekodere,' understreger hun.

Nick Irvine forklarer, at regeringen i Storbritannien - og deres kolleger i andre lande - bør indføre en særlig form for økonomisk støtte til de familier, der på grund af lave indkomster ikke har råd til at købe de særlige dekodere eller de digitale tv-apparater, der forventes at komme på markedet inden for de næste par år.

'Det handler om at uddanne befolkningen og give dem viden og mulighed for at deltage i samfundet. Og det bør ikke afhænge af deres indkomst," sier Nick Irvine til Aktuelt.

TF/ Aktuelt

EU-landene avviser amerikansk framstøt for Internett-kontroll 

EU-landenes kommunikasjonsministre avviste i slutten av februar et amerikansk forslag som vil gi USA sterk kontroll over Internett, skriver NTB/TT. - Det råder stor enighet om at håndteringen av domenenavn ikke ensidig kan havne i USAs hender, sa Sveriges kommunikasjonsminister Ines Uusmann til NTB/TT.

Bakgrunnen for kommunikasjonsministrenes reaksjon var et forslag fra den amerikanske regjeringen om å omdanne organisasjonen som er ansvarlig for tildelingen av domenenavn på Internett, til en privat stiftelse med sete i USA. - Poenget med et globalt nett som internett er at det skal kunne brukes av alle. Da kan vi ikke tillate at USA gis enerett, sa Uusmann.

Internasjonal regulering
De fleste land mener at en avtale ikke bare bør omfatte domenenavn, men også elektronisk handel, kryptering og digitale signaler. USA har gitt andre land frist til 20. mars 1998 med å svare på forslaget. EU-ministrene ble enige om sende et brev hvor deres innvendinger blir fremlagt.

EU-landenes kommunikasjonsministre mener at USA med sitt forslag går tilbake på et løfte fra i fjor om å delta i et globalt system for registrering, tildeling og styring av internettadresser, eller domenenavn.

Internasjonal regulering på dette området er viktig for å unngå problemene som oppstår når for eksempel to selskaper med samme navn begge ønsker å opprette websider, skriver NTB/TT.

TF/NTB/TT

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé