Nordisk Medie Nyt: Fokus

MEDIA i Norden:  

Både skillnader och likheter 

EU-kommissionen publicerar med jämna mellanrum s k call for proposals i EU:s officiella tidning. Sedan sammankallar kommissionen en oberoende expertgrupp på området i fråga och väljer ut de projekt som ska få stöd med hänsyn till gruppens rekommendation. När ett projekts kostnader överstiger vissa tröskelvärden ska den s k MEDIA Committee - där det ingår representanter från medlemsländerna samt Island, Norge och Ungern - vara med och bestämma.

Särskilda hänsyn
Yrkesfolk i branschen i samtliga EU-länder har tillgång till MEDIA-programmet. Det är också öppet för EFTA-länderna och associerade länder i central- och östeuropa samt vissa andra länder som har avtal med EU.

Särskild hänsyn ska tas till de speciella behov man har i länder med liten produktionskapacitet och/eller "små" språk. Att främja små- och medelstora företags utveckling är också en prioritet.

Upplysningar om stödprogrammet kan man få via de s k MEDIA Desks som finns runtom i hela Europa och fungerar som nationella informationskontor och rådgivningsorgan.

MEDIA-programmet är ständigt under utveckling. Under 1998 ska EU-kommissionen tillsammans med medlemsländerna utarbeta en "mid-way status" för att se om MEDIA II fungerar som tänkt. Vad den s k High Level Think Tank har för synpunkter - en grupp som tillsattes i höstas för att ge kommissionen råd om EU:s audiovisuella politik - påverkar säkert också hur programmet kommer att se ut i framtiden.

Birmingham-konferensen
Viktig blir likaså the European Audiovisual Conference som anordnas av EU- kommissionen och brittiska kulturdepartementet i Birmingham den 6-8 april. Där ska europeiska regeringsrepresentanter och företrädare för den audiovisuella industrin diskutera "the challenges of the digital age". Vid konferensen väntas riktlinjerna för EU:s framtida politik på det audiovisuella området komma att dras.

För tillfället verkar många tro att MEDIA-programmet kommer att ytterligare koncentreras, huvudsakligen till distribution. Men det är ännu bara gissningar. Efter Birmingham klarnar nog mycket.

Anna Celsing (AC)

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Hur fungerar MEDIA-programmet i Norden? 

Den allmänna intställningen till EU i landet förefaller vara en viktig faktor. I alla fall till en början. Likaså graden av öppenhet till utlandet i allmänhet och vana vid att arbeta med människor och institutioner i andra länder. Vilket i sin tur beror på bl a stödmöjligheterna inom landet.

Hur man arbetar på MEDIA-desken verkar också ha betydelse. Ju mer engagemang och hjälp från deskens sida desto bättre, tycks det.

I vilken omfattning MEDIA:s olika delprogram används varierar ganska mycket. Här spelar strukturella skillnader i de nordiska länderna - t ex i fråga om distributionssystemet - in. Vikten av att programmet inrymmer såväl fortbildning och utveckling som distribution tycks dock alla vara överens om. Något att ha i åtanke vid förhandlingar om kommande MEDIA-program.

Betydelsen av MEDIA:s "spinn-off"-effekter - ökad kontakt med kollegor ute i Europa m m - är också något som alla deskar betonar. Sådana följder är särskilt viktiga för små länder i Europa norra periferi, säger man.

Positiv diskriminering
Den typen av resultat - liksom fortbildningens effekter - kan inte mätas i pengar. Därför varnar flera deskar för att stirra sig blind på siffror och statistik. Dessutom sammanställs talen ofta på olika sätt och i olika omfattning så att de inte blir jämförbara. Det har även Nordisk Medie Nyt erfarit i försök att sammanställa de siffror vi fått fram.

Likheter märks även i fråga om vissa problem, t ex nordiska länders höga resekostnader och små möjligheter att konkurrera om MEDIA:s resurser med de stora länderna. Därför önskar sig de flesta också att det blir mer "positiv diskriminering" av små länder i kommande MEDIA-program.

AC

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Danmark: 

"Spin-off"-effekter viktiga 

Bara sedan början av 1996 har utdelningen på detta område varit närmare 14 miljoner danska kronor. Men pengar är inte allt, understryker Søren Stevns på MEDIA-desken i Köpenhamn.

- Den samlade internationella kunskap och expertis som danskar fått del av genom MEDIA:s fortbildningsprogram skulle vi som litet land knappast själva kunnat få tillgång till. Det har ett värde som inte kan räknas i kronor och ören.

Danskar har också själva bidragit till fortbildningen som lärare. Dessutom har institutioner som Danmarks Radio, den Danske Filmskole och firman The Script varit med och utvecklat kurser för MEDIA-programmet.

Søren betonar att seminarier o dyl även ger andra "spin-off"-effekter som betyder mycket.

- Danskar som deltagit i sådana träffar säger ofta att nästan det viktigaste varit alla de kontakter, utbyte av idéer och information de fått. Men att deltaga i kurser och seminarier kan bli dyrt. Därför önskar Søren Stevns att det i Danmark skulle finnas bidrag till resekostnader m m liknande de som Svenska filminstitutet delar ut.

Andra effekter
MEDIA har även haft andra effekter. Programmet har agerat som katalysator mellan film-, TV- och multimediaområdena, menar Søren.

- Förut var det skarpa gränser mellan dessa. Nu tänker man mer "glomediskt".

Hade det inte varit för MEDIA:s automatiska filmstöd hade man i Danmark inte heller haft den kunskap man fått om danska filmer framgång i utlandet.

- Nu vet vi att det enbart på ett år har sålts 2,5 miljoner biljetter till dansk spelfilm i Europa! Søren Stevns tycker att MEDIA-deskarna har en viktig funktion som förmedlande länk till Bryssel. De kan hjälpa till med det "byråkratiska", agera som kunskapscentra och t ex uppmuntra producenter att samarbeta med kollegor i de stora länderna så att de kan utnyttja även deras rika nationella stödordningar. Här är det en fördel att kunna inte bara engelska utan också franska och tyska.

Små resurser
Søren anser inte att små länder missgynnats i MEDIA. Tvärtom, ofta har man fått ut mer än man bidragit med. Men små länder har andra handikapp.

- Vi har inte den organisation som krävs för att göra det här arbetet. Och inte heller de resurser de stora länderna har för att "matcha" MEDIA-pengarna med. Ta Frankrike till exempel. Där råder Centre National de la Cinematographie (CNC) över medel i samma storleksordning som MEDIA II:s samlade femårsbudget - för ett enda år!

AC

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Finland: 

Bra för dokumentärer 

Tidigare var det problem - och irritation - med de korta varslen för dead-lines och den långa tid det tog Bryssel att behandla ansökningar. Man klagade också på den stora mängd papper som måste fyllas i.

- Men det där har blivit bättre efter att omstruktureringen av programmet körts in. I Finland tycks MEDIA ha fungerat lite annorlunda än i de flesta nordiska länder. Här har man fått ut jämförelsevis mycket av utvecklingsdelen, särskilt för dokumentärer. Distributionsstödet har också utnyttjats, men nästan enbart för TV- och videodistribution.

Det senare tror Kerstin beror på att Finnkino, som ända till nyligen dominerat filmdistributionen i landet, inte brytt sig om att skicka in ansökningar eftersom europeisk film utgjort en så liten del av deras omsättning. Idag har det tillkommit nya distributörer, men ofta är dessa amerikanskägda och har därmed ingen möjlighet att söka MEDIA-stöd.

Nya kontakter
Programmets fortbildningskurser har använts flitigt av finska producenter, berättar Kerstin Degerman. De har varit värdefulla, menar hon. De finansieringsfora som anordnas av vissa MEDIA-program en gång om året - t ex Cartoon Forum - där man sammanför producenter och potentiella köpare har också varit viktiga.

- Där har de finska producenterna fått lära sig att "pitcha" - d v s kort beskriva sin film för eventuella köpare på ett intresseväckande sätt. Det var nog många ovana vid.

Sådana möten har också gett många nya kontakter och varit allmänt lärorika.

- Jag tror att många blivit mycket mer medvetna om Europa och lärt sig hur saker fungerar utomlands. T ex att det inte räcker med ett handslag när man gör ett avtal.

Viss trötthet
Just nu märks dock en viss trötthet med det internationella och somliga frågar sig om det alltid är så meningsfullt med samproduktioner. Ibland blir resultatet kanske inte så lyckat, tycker man. I början kritiserade också somliga MEDIA-programmet för att vara för "industriellt" och marknadsinriktat.

Också Kerstin Degerman hoppas på en mer "positiv diskriminering" av små länder. - Nu dominerar de stora länderna, särskilt Frankrike. De har helt andra möjligheter att "matcha" MEDIA-pengarna med nationellt stöd än vi.

AC

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Island: 

Väldigt nöjda 

- Vi är väldigt nöjda. Vi har fått ut mycket av programmet - många använder det och isländska ansökningar har haft stor framgång, berättar Thora Blondal vid MEDIA-desken i Reykjavik

Succén på Island tycks ha flera förklaringar. Framför allt tycks det handla om kombinationen litet land - stor aktivitet, bland annat på desken.

Marknaden och stödmöjligheterna inom landet är små. Då tvingas man att söka pengar på andra håll.

- I ett sådant läge får man lära sig att samarbeta med människor i andra länder och anpassa sig till deras sätt att fungera.

Då är det också viktigt att ansökningarna är "proffsiga", menar den isländska desken som aktivt hjälpt till med dessa på olika sätt. - EU-språket är inte så lätt. Här ger vi oss tid att förklara, går igenom de sökandes planer, budget etc. och ser till att ansökningarna uppfyller de formella kraven. Det gör det lättare när de sedan kommer fram till Bryssel, framhåller Thora Blondal. .

- Många av MEDIA:s viktigaste effekter - alla lärdomar, erfarenheter och kontakter som deltagande ger - kan inte mätas i pengar, betonar Sigridur Vigfusdottir, chefen för desken.

Men helt okritisk är man inte på Island. Somliga menar att stödprogrammet skapar beroende och en falsk känsla av trygghet. Man klagar också på att ansökningsprocessen är för utdragen, så att projekt hänger i luften.

Stipendier
MEDIA:s utbildningsdel tycks inte ha använts lika mycket som distributions- och utvecklingsstödet. Det verkar främst bero på de höga resekostnaderna från Island.

- Här borde MEDIA ge någon form av stipendier till oss som bor långt borta. Åtminstone så att kostnaderna för att delta i ett utbildningsseminarium blir densamma för alla, säger Sigridur Vigfusdottir.

Detta är ett exempel på svårigheterna för små länder i periferin. Inom MEDIA tas det redan en viss hänsyn till dessa, men det behövs ännu mer positiv diskriminering, menar Sigridur. Av samma skäl tycker hon att ett framtida MEDIA III-program inte bör begränsas enbart till distributionsstöd.

Utbildning och utveckling
- Utbildning och utveckling är minst lika viktigt för våra länder. Först måste man ju ha något att distribuera. I dagens läge tycks det dock inte vara så särskilt synd om Island. Några större nackdelar av att stå utanför EU tycks man knappast heller ha haft.

- Vi har visserligen ingen rösträtt i MEDIA-kommittén, förklarar Sigridur Vigfusdottir som sitter med i kommittén. Men jag tycker ändå vi fått vår stämma hörd.

AC

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Norge: 

Trögt i början 

På senare tid märks ett växande intresse för MEDIA och fler söker stöd, berättar Sidsel Kraakenes på desken i Oslo.

Den långsamma starten tror hon bl a hänger samman med den allmänt skeptiska hållningen till EU i Norge. - Det har tagit tid att komma över alla fördomar om EU, Bryssel och byråkratin.

Men nu tycks synen ha blivit lite mer nyanserad.

På distributionssidan har dock intresset varit stort hela tiden. Det är också här Norge fått ut mest av MEDIA-programmet.

Huvudsakligen biografstöd
- I Norge finns det en tradition att visa mycket europeisk - och nordisk - film, mer än på andra håll. Det hänger säkert samman med vårt kommunala biografsystem. Det är också huvudsakligen på biografsidan man sökt MEDIA-pengar. Däremot har det varit få ansökningar från TV- och videodistributörer.

På utvecklingsområdet har intresset hittills varit ganska begränsat. Det kan bero på att det nationella stödet - relativt sett - är bra, menar Sidsel Kraakenes. Kanske handlar det också om att producenter är lite rädda för det här med lån, van som man är vid rena bidrag. Många har inte heller riktigt förstått hur MEDIA fungerar, sänt in ansökningar i ett för tidigt stadium o dyl.

- Här är det nog viktigt att ge råd och individuell vägledning på desken och inte bara skicka ut information.

MEDIA:s utbildningsdel har inte heller utnyttjats så mycket. I alla fall inte för att arrangera utbildning. Däremot har intresset att delta i olika seminarier etc varit ganska stort och tilltar allt mer.

- Det beror nog på att man fått höra att de som deltagit tidigare varit nöjda. Men också på att kulturdepartementet inrättat stipendier som delvis täcker resekostnader, hotell o dyl. Sådant blir ofta dyrt.

Att få lära sig mer om yrket, komma ut i Europa, få nya kontakter och ingå i nätverk betyder oerhört mycket. - Det här är absolut en av de viktigaste effekterna av MEDIA-programmet, framhåller Sidsel Kraakenes.

Viktigt nordisk samarbete
Hon tycker inte att Norge som icke-EU-land eller små länder i allmänhet i det konkreta arbetet upplever diskriminering. - Men när man tittar på de generella resultatsiffrorna så är det ändå helt klart att det är de stora länderna som får ut mest av programmet.

Därför är det viktigt att verka för att förbättra de små ländernas situation, tycker Sidsel Kraakenes. - Det är bra att de nordiska länderna vill jobba för detta gemensamt. Samarbetet i Norden är en verklig tillgång. Vi har haft stor glädje av våra nordiska kollegor.

AC

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Sverige: 

Vändpunkt 1997 

- Ja, det är väl den berömda ketchup-effekten. Det tar lång tid att komma igång men så lossnar det rätt som det är, säger Lasse Svanberg på MEDIA-desken i Stockholm. Det allmänna EU-motståndet bland svenskar var nog en av orsakerna till den tröga starten, tror Lasse. EU är bara en enda stor byråkrati, säger många.

- Det kan jag i och för sig hålla med om. Jag varnade Bryssel att MEDIA skulle bli en "hard-to-sell product" i Sverige. Men så började några ändå söka, fick pengar och så småningom spreds det väl via djungeltelegrafen.

"EU-eliten"
Första gången man söker är det jobbigt och komplicerat. Men sedan blir det lättare. Kanske är det därför det alltid tycks vara samma grupp på 15-20 företag som skickar in MEDIA-ansökningar.

- Jag brukar kalla dem för "EU-eliten". Det är de som har lärt sig hur det fungerar. Nu får Sverige ut nästan 100% procent av det man satsat på MEDIA. Mer tror Lasse Svanberg inte att det kommer att bli.

- Vi har nog nått taket. Nu vet i princip alla att MEDIA-programmet finns och hur man söker pengar, men det dyker ju hela tiden upp nya företag. Det man är mest intresserad av i Sverige är utvecklingsstöd. Men mest utdelning blir det på distributionsdelen. Det beror nog på att det förra är mer populärt och konkurrensen därmed större, menar Lasse. Numera är bidragen till översättning och versionering inbakade i distributionsstödet. Det verkar inte vara så lyckat.

- Det gör det svårare att söka och har väckt mycket irritation. Det var bättre när det var separat, som förut i BABEL-programmet.

Vad gäller fortbildning har det inte blivit mycket utdelning.

- Ribban ligger uppenbarligen för högt för svenska utbildningsarrangörer. Däremot är det många som åkt till kurser och seminarier som MEDIA ordnat.

Det senare hänger troligen ihop med att man kan söka särskilda bidrag från Svenska filminstitutet som har en pott på 1,5 miljoner kronor för att hjälpa till med resekostnader m m i samband med fortbildning.

Den mänskliga dimensionen
Lasse Svanberg betonar att man inte bara ska se på siffror och pengar när man undrar om MEDIA-programmets effekter.

- Den mänskliga dimensionen är i hög grad relevant - viktigare än pengarna, tycker jag. Speciellt för oss här i Europas norra periferi. Många har blivit mycket stimulerade av att sitta tillsammans med kollegor från hela Europa och diskutera projekt och problem. Och det har sedan lett till att det bildats nätverk. Genom MEDIA har filmfolk i Sverige också blivit mer medvetna om affärsaspekter och företagsledande.

AC

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Fakta om de nordiske land og MEDIA-programmene 

Danmark 

Finland 

Norge 

I 1997 ble det utbetalt NOK 10,7 millioner i støtte. To filmprosjekter fikk prosjektutviklingsstøtte. 25 filmer ble tildelt distribusjonsstøtte. Den automatiske distribusjonsstøtten (billettstøttebonus basert på publikumsoppslutning om europeiske filmer) ga NOK 4,5 millioner til norske distributører. Flere norske animasjonsselskaper er medlemmer av Cartoon og flere norske kinoer har medlemsskap i Europa Cinemas.

Sverige 

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus