Nordisk Medie Nyt: Resymé

Danmark

Tv-rettigheder til vigtige begivenheder 

Den 29. oktober 1997 fremsatte kulturminister Ebbe Lundgaard et lovforslag i Folketinget om tv-rettigheder til vigtige begivenheder. Lovforslaget implementerer art. 3a i det reviderede EF-direktiv om "tv uden grænser" (Europa-Parlamentets og Rådets direktiv nr. 97/36/EF af 30. juni 1997).

Lovforslaget giver kulturministeren hjemmel til at fastsætte regler for tv-stationernes udnyttelse af enerettigheder til vigtige begivenheder. Den foreslåede hjemmel skal anvendes til i bekendtgørelsesform at opstille en liste over begivenheder, som tv-stationer, der ikke kan modtages af en betydelig del af befolkningen, og betalings-tv-stationer ikke kan sende med eneret. Formålet er at sikre, at alle seere har mulighed for at følge begivenheder af væsentlig samfundsmæssig interesse i tv uden at skulle betale ekstra for det. De særlige begivenheder vil typisk være større sportsbegivenheder.

Eksplosivt
Baggrunden for det fremsatte forslag er, at priserne på tv-rettigheder til større sportsbegivenheder er steget eksplosivt indenfor de seneste år. Konkurrencen på markedet har medført en risiko for, at kun tv-stationer, som finansieres ved hjælp af direkte brugerbetaling, får råd til at vise de pågældende begivenheder. Konsekvensen heraf vil være, at en stor del af den danske befolkning ikke har mulighed for at følge begivenhederne i fjernsynet.

Begivenhederne kan både være nationale og internationale, og tv-rettighederne forhandles ofte på internationalt ni-veau. For at gøre ordningen mest effektiv er det derfor i EF-direktivet og som følge heraf i det fremsatte lovforslag bestemt, at medlemsstaterne er forpligtet til gensidigt at anerkende hinandens lister.

Det følger af direktivet, at begivenhederne på listen skal være af væsentlig samfundsmæssig interesse og i særklasse. Desuden skal begivenheden være organiseret af en organisation eller person, som har ret til at sælge de rettigheder, der knytter sig til begivenheden. I praksis betyder dette dels, at listens omfang vil være begrænset og skal kunne ændres med mellemrum, dels at listen -- i hvert fald på nuværende tidspunkt -- kun vil bestå af sportsbegivenheder. Ved udformningen af listen vil der blive lagt vægt på om begivenheden almindeligvis følges af mange seere og om begivenheden traditionelt er centralt placeret i dansk idrætskultur. Dette betyder, at begivenhedens betydning ikke må være afhængig af en sportsstjernes enkeltstående toppræstation.

Godkendes af Europa-Kommisjonen
Den foreslåede liste, som er blevet til efter drøftelse med idrætsorganisationerne og tv-stationerne, omfatter følgende begivenheder: OL, sommer- og vinterlege. VM og EM i fodbold (herrer) -- alle kampe med dansk deltagelse samt semifinaler og finaler. VM og EM i håndbold (herrer og damer) - alle kampe med dansk deltagelse samt semifinaler og finaler. Danmarks VM- og EM-kvalifikationskampe i fodbold (herrer). Danmarks VM- og EM-kvalifikationskampe i håndbold (damer). Det bemærkes, at listen vil kunne ændres, så den til stadighed kun indeholder relevante begivenheder. Ved eventuelle ændringer vil idrætsorganisationerne og tv-stationerne igen blive konsulteret. Listen skal godkendes af Europa-Kommissionen og vil herefter blive offentliggjort i EF-Tidende.

Eftersom det er lovforslagets hovedformål at sikre, at en betydelig del af befolkningen har mulighed for at følge begivenheden på gratis tv, har det været nødvendigt at definere hvad henholdsvis "en betydelig del" og "gratis tv" er.

Landsdækkende sendernet
Kun tv-stationer som udsender deres programmer ved hjælp af de landsdækkende jordbaserede sendernet kan modtages af hele befolkningen, d.v.s. Danmarks Radio og TV2. Det skønnes, at godt 60 % af husstandene i dag er tilsluttet fællesantenneanlæg, og at ca. 10 % har egen parabolantenne. Det vil sige, at omkring 30 % af befolkningen ikke umiddelbart har mulighed for at følge en begivenhed, som udsendes via kabel- eller satellit-tv. Ifølge lovforslaget er denne andel så stor, at det kun vil være Danmarks Radio (dog ikke DR2) og TV2 som på nuværende tidspunkt opfylder lovforslagets formål.

Ifølge lovforslaget omfatter "gratis tv" alle kanaler, som modtageren ikke betaler særskilt for med over 25 kr. pr. måned. Licens og betaling for at være tilsluttet et fællesantenneanlæg anses ikke for at være ekstra betaling.

Af hensyn til tv-stationernes uafhængighed medfører ordningen ikke, at Danmarks Radio og TV2 får pligt til at sende de omtalte begivenheder. Eneretten til en begivenhed, som ingen af de to stationer ønsker at sende, vil derfor kunne udnyttes af rettighedshaveren, f.eks. satellit-, kabel- eller betalings-tv-stationen. Derudover vil en rettighedshaver altid selv kunne transmittere en begivenhed, blot Danmarks Radio eller TV2 også får mulighed for det.

I bekendtgørelsen er det endvidere hensigten at fastslå, at begivenheden som udgangspunkt skal transmitteres direkte af Danmarks Radio eller TV2, medmindre hensynet til seerne gør det nødvendigt eller hensigtsmæssigt at transmittere med tidsforskydning. Der-udover vil der blive fastlagt regler om, at Danmarks Radio og TV2 med et passende varsel skal meddele rettighedshaveren om man overhovedet ønsker at sende begivenheden, og om dette i givet fald vil ske direkte eller forskudt.

Afslutningsvis skal det bemærkes, at eventuelle problemer med prisfastsættelsen på tv-rettighederne skal løses af Konkurrencerådet, som i sådanne sager vil komme med en udtalelse.

PK

Forbud mod piratdekodere m.v. 

Det fremsatte lovforslag af 29. oktober 1997 om ændring af radio- og fjernsynsloven indeholder ligeledes et forslag om indførelse af forbud mod erhvervsmæssig omsætning m.v. af såkaldte piratdekodere og andet udstyr, som har til formål uberettiget at give adgang til kodede radio- og tv-udsendelser.

Stor skade
Salg af piratdekoderkort og lignende er utvivlsomt til stor skade for navnlig de radio- og tv-stationer, som baserer deres drift på abonnementsindtægter fra lyttere og seere. Der findes ikke på nuværende tidspunkt i dansk lovgivning et direkte forbud mod sådant udstyr. Markedsføringsloven giver i et vist omfang mulighed for at gribe ind overfor markedsføring og salg af sådanne dekodere og dekoderkort, men loven giver ikke et tilstrækkeligt sikkert retligt grundlag for at stoppe egentlig piratvirksomhed.

Kodede radio- og tv-udsendelser
Lovforslaget omfatter alle kodede radio- og tv-udsendelser, d.v.s. både udsendelser som er kodet af radio- og tv-foretagendet med henblik på betaling, og udsendelser som er kodede af ophavsretsmæssige årsager.

I lovforslagets nuværende udformning kriminaliseres alene den erhvervsmæssige omsætning m.v. Privat brug - d.v.s. eget, personligt brug og besiddelse af piratdekoderkort omfattes ikke af forslaget. Ved erhvervsmæssig omsætning m.v. forstås fremstilling, import, besiddelse, ændring og omsætning, herunder salg, udlån, udlejning og installation. Også annoncering og anden form for reklame for piratdekodere og -udstyr er omfattet. Ifølge lovforslaget kan overtrædelse af forbuddet straffes med bøde, hæfte eller fængsel i indtil 6 måneder.

Kulturministeriet er opmærksom på, at en række aktiviteter ikke omfattes af forbuddet, f.eks. pirataktiviteter i hacker-miljøer, hvor aktiviteten bl.a. kan dreje sig om at "knække koden". Ministeriet finder imidlertid, at forbud mod den erhvervsmæssige omsætning m.v. af piratdekodere og piratdekoderkort m.v. på det nuværende grundlag må anses for tilstrækkeligt til at stoppe langt den største og mest alvorlige del af piratvirk-somheden.

Europa-Kommissionen har for nylig fremlagt et direktivforslag om retlig beskyttelse af tjenester, der er baseret på eller består af såkaldte conditional access-systemer. Dette forslag omfatter ligeledes kodede radio- og tv-udsendelser. Eftersom direktivet tidligst kan forventes vedtaget i efteråret 1998, finder Kulturministeriet det rigtigst allerede på nuværende tidspunkt at gennemføre et forbud, således at der kan gribes ind overfor den stigende omsætning af især piratdekoderkort.

PK

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Finland

YLE finansieras endast med licensavgift? 

Rundradion Ab:s (YLE) verksamhet kunde hädanefter finansieras endast med licensavgifter. Detta föreslås i en konsultutredning som beställts av trafikministeriet.

Utredaren, Företagsekonomiska forskningsinstitutet, anser att man borde avstå från avgifter för offentliga tjänster. Detta motiveras med att de avgifter som de kommersiella tv-kanalerna betalar till Rundradion snedvrider konkurrensen om tv-tittare. Istället för en avgift för offentliga tjänster borde man indriva licensavgifter av de kommersiella kanalerna.

Licensavgift täcker 76 %
Trafikministeriet beställde en utredning om olika sätt att finansiera offentliga tjänster eftersom en ny lag om rund- radioverksamheten är under beredning. I lagstiftningen skall det även ingå paragrafer om finansieringen av de offentliga tjänsternas radio- och televisionsverksamhet. Ministeriet har ännu inte tagit ställning till konsultens förslag. Utredningen har kommit upp även i den ministergrupp som behandlar de nya författningarna.

Numera täcks 76 % av Rundradion Ab:s utgifter med tv-licenser och 14 % av den avgift för offentliga tjänster som Reklam-TV betalar.

I utredningen har man stannat för att föreslå en finansiering av Rundradion som helt grundar sig på licensavgifter, eftersom detta anses vara den klaraste modellen. Att frångå avgifterna för offentliga tjänster skulle skilja på finansieringen av Rundradion och de kommersiella bolagen. Reklamintäkter och anslag ur statens budget föreslås inte som alternativ eftersom de skulle binda Rundra-dion till annonsörer och till det politiska systemet. Även ägarens möjligheter till kontroll av företagets effektivitet och av de teknologiska förändringarna talar enligt rapporten för finansiering endast via licenser.

Finansielt underskott
I rapporten har man funderat på hur Rundradions finansiella underskott skall täckas om avgiften för offentliga tjänster slopas. Det kan t.ex. bli fråga om en höjning av licensavgiften, rationalisering av verksamheten samt realisering av egendom, d.v.s. närmast en bolagisering av distributionstekniken.

Istället för avgiften för offentliga tjänster skulle de kommersiella tv- och radiobolagen bli tvungna att betala licensavgift. Denna skulle indrivas direkt till staten som en skatteintäkt. Indrivningen av tv-licensavgifterna anser utredarna skall höra till Rundradions egna uppgifter. Inkomsterna kunde överflyttas direkt till bolaget utan att gå via en radiofond.

KK

Presstödsnämnden föreslår förändringar i presstödet 

Statens presstödsnämnd har avgett ett förslag till trafikministeriet om slopandet av det selektiva presstödet fr.o.m. 1999. Det parlamentariska presstödet skulle däremot bibehållas. Efter att det selektiva stödet slopats, skulle det parlamentariska presstödet betalas ut till ett belopp om 75 miljoner mark i året, d.v.s. motsvarande hela det nuvarande presstödet.

Samhällelig masskommunikation
Enligt förslaget skulle presstödet omvandlas till ett stöd för samhällelig masskommunikation. Partierna skulle få använda stödet för att understöda sina tidningar och den elektroniska publikationsverksamhet som motsvarar dessa.

Förslaget har motiverats med att tidningarnas konkurrensområde har förändrats. Det selektiva presstödet har i praktiken kanaliserats till de politiska tidningarna eftersom övriga tidningar som inte är marknadsledare på området och som skall stödas inte egentligen längre existerar. Även konkurrensverket har fäst uppmärksamhet vid nackdelarna i det nuvarande presstödet.

Det parlamentariska presstödet fördelas till partierna enligt deras antal riksdagsmän. I statens budgetproposition för 1998 uppgår presstödet inalles till 75 miljoner mark, av vilket 40 miljoner mark går till det selektiva stödet och 35 miljoner mark till det parlamentariska stödet.

KK

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Island

Lovgivning mod computerkriminalitet  

Et udvalg under Justitsministeriet afleverer om kort tid et forslag til lov om ændringer af Straffelovens almindelige del, hvor der blive fastlagt strafferammer for computerkriminalitet.

Med computerkriminalitet menes diverse ulovlig virksomhed, der udføres ved hjælp af computere eller er rettet mod computere, software eller data og information, der opbevares i computere eller på digital form. I forslaget vil det blive anbefalet, at Straffelovens bestemmelser om dokumentfalsk, berigelseskriminalitet og skade på ejendom finder direkte anvendelse på kriminalitet, der vedrører computere. Det vil endvidere blive foreslået, at indbrud i edb-systemer, som er et voksende problem i Island, skal betragtes som en strafbar handling.

JG

Nyt multimediastof for grundskoler 

Brugen af computere blandt islandske unge øges hastigt. Næsten uden undtagelse må de der ty til engelsk. I Námsgagna-stofnun (Islands central for undervisningsmidler) arbejdes der med multimediastof på fire områder.

Der er blev gjort mest ud af et samarbejdsprojekt mellem modermålslærere og udgivere i hele Norden, der skal resultere i en CD-ROM til præsentation af omkring 70 nordiske forfattere, hvoraf de fleste er fra det nittende århundrede. Dette stof forventes udgivet tidligt næste år og vil især blive anvendt i skoler på ungdomstrinet. I samarbejde med Miljøministeriet arbejder centralen på et projekt om affald og affaldsbehandling, hvor der lægges vægt på miljøvenlig affaldsbehandling.

En del af undervisningsmaterialet er et program med interaktivt indhold, som er beregnet til at unge bedre kan gøre sig klart, hvor vigtigt det er at udvise varsomhed i denne forbindelse. Det vil bl.a. være baseret på opgaver, spil, en kundskabssamling og elevernes selvstændige brug af datatabeller, og desuden er det meningen, at elever skal kunne samarbejde mellem skoler og da via email. Forventes udgivet i 1998.

Námsgagnastofnunn deltager desuden sammen med fem udgivere i Norden i et samarbejdsprojekt om en CD-ROM, der skal være til hjælp i engelskundervisningen. På den vil der blive lagt stor vægt på interaktivitet og spil til at træne ordforråd. Målgruppen er elever i grundskolens ungdomsårgange.

I samarbejde med Republikfondens projektstyrelsen (der blev stiftet med Altingets beslutning i 1994) arbejdes der på en CD-ROM under arbejdstitlen Islandsk sprogleksikon. Det er en CD-ROM, hvor dygtige sprogfolk bidrager med stof, der flettes sammen på forskellig vis og forbindes til lyd og billede, og desuden er det meningen at tilføje henvisninger ud på Internet og formodentlig opgradering på Nettet.

JG

Software til udlandet for ISK 1.700 mio. 

Islandske softwarevirksomheders eksport forventes at nå op på DKK 170 mio. i år, sammenlignet med godt DKK 110 mio. sidste år, 30 mio. højere end prognosene. Softwarevirksomhedernes indtægter er vokset hastigt fra DKK 2,5 mio. i 1990 og er mere end firedoblet i løbet af de sidste tre år. Disse oplysninger fremgår af septemberhæftet af Månedens økonomiske tal, der udgives af Islands Centralbank (Seðlabanki Íslands).

Resultaterne er beregnet på grundlag af en undersøgelse blandt 40 virksomheder, der udelukkende arbejder med udvikling af software. Mere end halvdelen af den samlede eksport gik til USA, for DKK 60 mio. sidste år, til det øvrige Norden for 20 millioner og til andre europæiske lande for i alt DKK 18,6 mio. Langt den største del (DKK 7 mio.) blev eksporteret til England. Indtægter af salg til lande i Asien løb op til DKK 11,8 sidste år.

JG

Multimedia om trafiklære 

Forsikringsselskabet Sjóvá-Almennar hf. har udgivet en multimediadisk under navnet I trafikken. Det er første gang den nyeste teknik anvendes til at præsentere færdselslære for islandske forbrugere. På disken kan man lære om næsten alt vedrørende færdsel, så som trafikskilte, forsikringer, kørsel og vaner i trafikken. Der er også en lille quiz. Video, levende billeder, tale, toner, billeder og tekst flettes sammen til en helhed, hvilket gør undervisningsmaterialet på en gang levende og fornøjeligt, ud over at det gøres nemt for brugeren at tilegne sig de forskellige vigtige punkter, der kan være afgørende i trafikken.

CD-ROM-disken er udarbejdet i samarbejde med edb-virksomheden Gagarin, Trafikrådet, kørelærere, og politiet ydede faglig rådgivning.

JG

Optisk kabel koster ISK 4 milliarder 

De samlede omkostninger ved udlægning af optisk kabel rundt i landet, eksklusive alle bysystemer, men inklusive alt udstyr, der er forbundet til kablet, andrager DKK 400 mio. i dagens prislag. Dette blev oplyst i et svar fra trafikministeren under debatten i Altinget. Etableringsomkostninger ved systemet er på DKK 250 mio. Etableringsbidrag fra NATO's anlægsfond i form af forudbetalt leje fremskyndte udlægningen af kablet i landet.

Aftalen gik ud på forudbetaling af 20 års leje for en bestemt kapacitet i det optiske kabelsystem, og derudover betaler NATO årligt for vedligeholdelse og drift. Det aftalte beløb på USD 2,2 mio. blev betalt løbende parallelt med udlægningen af den del af det optiske kabel, som NATO benytter sig af. De forholdsvise årlige omkostninger for drift og vedligehold, som NATO betaler, er omkring en million dollars eller ca. DKK 7 mio.

JG

Nu 28.000 aktive brugere af Internettet 

For nylig blev der i Island stiftet en interesseorganisation for Internetbrugere og det er såvidt det vides det første fælles forum for disse brugere i Island. Ca. 40% af den islandske nation har nu på en eller anden måde adgang til Nettet og der er omkring 28.000 aktive brugere. Organisationens væsentligste mål er at sikre Internettets vækst og vækstbetingelser i Island, at ændre offentlighedens syn på brugere af Internettet og at aktivere interesseorganisationer, der ikke har været så fremtrædende i debatten, som for eksempel lærerorganisationer, invalideorganisationer samt hele kultursektoren.

JG

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Norge

Regjeringsskifte i Norge 

Stortingsvalget i september førte til at Arbeiderparti-regjeringen gikk av i oktober. Denne ble etterfulgt av en regjering utgått av Kristelig Folkeparti, Venstre og Senterpartiet. Ny kulturminister ble Anne Enger Lahnstein. Lahnstein er leder for Senterpartiet.

Forut for tiltredelsen avga de nye regjeringspartiene en erklæring om grunnlaget for regjeringens politikk. I erklæringen gis det enkelte signaler om målsettingene for mediepolitikken.

I erklæringen varsles det blant annet en prinsipiell og lovmessig gjennomgang av de nye former for redaksjonelt ansvar som følger av fremveksten av elektroniske medier. Man tar også sikte på en nærmere vurdering av opphavsrettslige bestemmelser for nettbaserte publikasjoner. Man ønsker også å arbeide for å sikre mest mulig lik tilgang til nye former for elektronisk kommunikasjon/medier slik at det ikke skapes nye sosiale skiller, eller forskjeller mellom generasjoner og kjønn.

Regjeringspartiene signaliserer videre at de ønsker å arbeide for en begrensning av videovold og sterke voldsskildringer i film og nyheter påTV.

Sikrer NRK
Regjeringspartiene ønsker å sikre at NRK består som en lisensfinansiert allmennkringkaster med begrenset sponsorvirksomhet. Det skal legges større vekt på lokale sendinger og produksjon. NRKs distriktskontorer skal videreut- vikles som sterke og selvstendige en- heter. Regjeringspartiene fremhever også nærradio og lokal-TV som viktige faktorer i det lokale mediebildet og at disse bør sikres gode rammevilkår.

ØC

Nordic Shopping Channel 

Norsk Rikskringkasting planlegger i samarbeid med bl. a. TV2 og Telenor å etablere en satellittdistribuert kanal for TV-shop-sendinger. Etter planen skal Nordic Shopping Channel sende fra London. Sendingen vil i første omgang rette seg mot det norske markedet. Deltakerne i samarbeidet tar sikte på at kanalen etterhvert også skal rette seg mot de andre nordiske land.

NRK Aktivum
NRK vil eventuelt delta gjennom sitt heleide datterselskap NRK Aktivum. Dette selskapet ble etablert i 1997 og tok over den kommersielle virksomheten som tidligere ble drevet av de enkelte avdelingene og divisjonene i selskapet. Selskapets formål er å oppnå kommersielle avkastning gjennom f. eks. utleie av produksjonsutstyr eller salg av senderettigheter. Fra myndighetenes side har det imidlertid alltid blitt lagt til grunn at NRKs programvirksomhet i hovedsak skal finansieres gjennom lisensinnbetaling. Enkelte har følgelig stilt spørsmålstegn ved om NRKs deltakelse i Nordic Shopping Channel er forenlig med selskapets rolle som lisensfinansiert allmennkringkaster.

Omgåelse?
Det er hevdet at etableringen av en London-basert TV-shop-kanal representerer en omgåelse av norsk rett. Etter gjeldende TV-direktiv og norske regler er TV-shop-sendinger å betrakte som reklame og det er ikke tillatt å sende mer enn 1 time TV-shop per dag. Av denne grunn vil det innenfor nåværende regelverk ikke være adgang til å starte en ren TV-shop-kanal i Norge. Det endrede TV-direktivet, som skal gjennomføres i EU- og EØS-landene innen 31. desember 1998, åpner imidlertid for at disse landene kan tillate TV-shop inntil 3 timer per dag i kanaler som ellers inneholder programmer, eventuelt som rene TV-shop-kanaler.

EF-domstolens avgjørelse
Det er foreløpig ikke avklart om en TV-shop-kanal som sender fra London men som er rettet mot Norge omfattes av de norske reglene. Det følger imidlertid av avgjørelser i EF-domstolen at et kringkastingsselskap som etableres i et annet land for å omgå mottakerlandets regler (delokalisering) under gitte forutsetninger kan være forpliktet til å følge reglene i mottakerlandet.

I kraft av at staten eier alle aksjer i NRK er kulturministeren generalforsamling i selskapet. Kulturministeren har foreløpig ikke tatt stilling til NRKs eventuelle deltakelse i Nordic Shopping Channel.

ØC

Sponsing av programmer i NRK 

Stortinget har gitt NRK adgang til å finansiere deler av programvirksomheten gjennom sponsing av programmer. Av hensyn til selskapets rolle som lisensfinansiert allmennkringkaster er det fastsatt at sponsorinntektene ikke skal utgjøre mer enn 1 % av selskapets bruttoinntekter.

I henhold til selskapets egne tall utgjorde sponsorinntektene i 1996 0,97 % av bruttoinntektene.

I norsk presse har det i høst ved flere anledninger blitt hevdet at NRKs praksis vedrørende sponsing er kritikkverdig. Kritikken har særlig dreiet seg om størrelsen på de reelle sponseinntektene til selskapet. Det er blitt hevdet at de samlede sponseinntekter er betydelig høyere enn det selskapet selv oppgir. Dette skal blant annet skyldes at NRK kjøper inn eksternt produserte programmer til rabatterte priser, muliggjort av at sponsorer har dekket hele eller deler av produksjonsselskapenes kostnader.

Uavhengighet og integritet truet?
I tillegg er det blitt hevdet at sponsing truer NRKs journalistiske uavhengighet og redaksjonelle integritet. Dette skal ha sammenheng med at sponsorer får "kjøpe sendetid". Det hevdes også at private og offentlige sponsorer i enkelte tilfeller har fått anledning til å influere på den konkrete utforming av de journalistiske produktene.

Det er særlig avisen Aftenposten som har fokusert på NRKs praksis mht sponsing. Aftenposten er via sitt morselskap Schibsted ANS medeier i TV2, som er det største reklamefinansierte TV-selskapet i Norge.

Statens medieforvaltning håndhever regelverket om sponsing. Medieforvaltningen er i dialog med NRK om spørsmål knyttet til sponsing av programmer.

ØC

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Sverige

Introduktion av marksänd digital-TV 

Digitala TV- sändningar planeras att inledas i Sverige senast den 1 januari 1999. Regeringen beslutade den 13 november att inleda digitala TV-sändningar i marknätet i fem olika delar av landet. I den första utbyggnadsetappen kommer sändningar att starta i följande områden:

-Stockholm med Mälardalen och Uppsala
- Norra Östergötland
- Södra och nordöstra Skåne
- Göteborg med omnejd
- Sundsvall och Östersund

I varje sändningsområde ska två frekvenser användas för digitala TV-sändningar. Varje frekvens räcker för fyra programkanaler vilket innebär att det kommer att finnas åtta programkanaler i varje område. Sex programkanaler har utlysts för nationella sändningar och de resterande två för regionala sändningar. Regeringen har för avsikt att fastställa tillståndstiden så att programföretagen får rätt att sända i fyra år från den tidpunkt då sändningarna senast ska ha inletts. Viktiga urvalskriterier som tidigare beslutats av riksdagen kommer bl.a. att vara att få flera av varandra oberoende programföretag att medverka och att få mer än ett programföretag att delta i sändningsverksamheten på varje ort.

Digital-TV-kommittén
En parlamentarisk kommitté kommer att tillsättas med uppgift att följa och utvärdera de markbundna digitala TV- sändningarna under den första etappen. Kommittén kommer även att medverka vid urvalet av medverkande program- företag.

KE

Förändrade ägarförhållanden i TV4 

Mediekoncernen Bonniers/Marieberg har ökat sitt ägande på den svenska mediemarknaden. Marieberg är numera den störste enskilde ägaren i ett nytt finskt bolag, Alma Media Oy, som formellt bildas 1 april 1998.

Företaget består av en fusion av de två finska företagen Aamuhlethi Group och MTV Oy. Marieberg hade sedan tidigare aktier i båda bolagen och 16,7% i TV4. Den 21 oktober i år beslutade Amuhleti Group och MTV Oy att förvärva Investors och Föreningsbankens aktier i TV4 vilket tillsammans innebär ett aktieinnehav på 21,5%.

Marieberg kommer således att kontrollera en betydande del av TV4, direkt via sitt eget aktieinnehav och indirekt via sitt ägande i det nya företaget Almamedia.

KE

Halvmiljardsatsning på public service 

Den 13 november i år beslutade regeringen att public service-företagen under perioden 1998- 2001 får ett tillskott på 507,5 miljoner.

Sveriges Television (SVT) får möjlighet att starta nya programkanaler och har tidigare redovisat planer på bl.a. en snabbrepriskanal och en 24-timmars sport- och nyhetskanal.

Vidare får de även möjlighet att sända nya och befintliga kanaler via satellit. 245 miljoner av de extra medlen föreslås användas för att finansiera nya kanaler och ny distribution.

SVT föreslås dessutom få ett nytt permanent stöd på 75 miljoner årligen för särskilt kvalificerad programproduktion av typen dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom.

KE

Lagstiftning mot skadlig ägar- och maktkoncentration 

Regeringen beslutade den 13 november att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att lägga fram förslag till lagstiftning för att värna mångfalden och motverka skadlig ägarkoncentration.

KE

Lokalradion utreds på nytt 

Lokalradiokommitténs förslag till förändringar kommer inte att genomföras, meddelade kulturminister Marita Ulvskog den 30 september.

"Den kraftiga remiss-kritiken från flera juridiska instanser har varit avgörande" säger kulturministern i en kommentar. Socialdemokratiska ungdomsförbundets ordförande Niklas Nordström får istället, som särskild utredare, uppdraget att föreslå nya regler som bidrar till mångfald i framtidens kommersiella lokalradio.

KE

Utbildningskanal föreslås 

Distansutbildningskommittén har presenterat sitt delbetänkande den 4 november. Den föreslår att den verksamhet som Utbildningsradion (UR) bedriver idag skall delas i tre delar:

1. Ett särskilt företag, benämnt Utbildningskanalen, får i uppdrag att sända utbildningsprogram i radio och TV.
2. Ett annat företag bildas för produktion av bl.a. radio- och TV-program för Utbildningskanalen.
3. En betydande del av UR:s nuvarande verksamhet, skall i framtiden skötas av Sveriges Radio och Sveriges Television.

KE

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Norden

Rekommendasjoner fra Nordisk råds 49. sesjon 

Under pkt. nr 1/1997 "Budgeten för det nordiska samarbetet 1998 (C 1; C 2; B 165/p)" anbefaler Nordisk Råd Ministerrådet bl.a. å ytterligere prioritere "film och media samt annat språk-samarbete".

Rek. 20/1997 Utökat TV-samarbete (A 1138/nord)
Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Norden
att avsätta medel för att förstärka ett utökat nordiskt TV-samarbete i syfte att göra det möjligt att se grannlands-TV och att stödet till nordiska samproduktioner kraftigt ökas.
att regeringarna i Norden i sina kontakter med de nordiska public service bolagen och de nordiska distributions/-telebolagen främjar initiativ om att hitta gemensamma nordiska, eller nationella, tekniska lösningar som är kompatibla i hela Norden.

Rek. 21/1997 Public service TV-bolagen (A 1138/nord)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att se till att ambitionerna i kulturministrarnas uttalande om public service den 13 juni 1997 efterföljs.

Rek. 22/1997 EU:s medieprogram MEDIA III (A 1156/nord)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar
att i de pågående förhandlingarna om det kommande MEDIA III programmets utformning bidra till att programmet inkluderar de små ländernas och de små språkområdenas särskilda behov samt att MEDIA III programmet mer än dess föregångare ser till barns och ungas behov.

Rek. 23/1997 Stödfunktion för multimedieproduktion (A 1156/nord)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att undersöka förutsättningarna för att i Norden etablera en stödfunktion för multimediaproduktion med utgångspunkt i/på det kulturella planet. Stödfunktionen bör vara mångfacetterad och kunna ge både råd och information till en bred krets om både det nordiska och det internationella multimedieområdet

Rek. 24/1997 Stöd till konstnärlig utformning på CD-ROM (A 1157/nord)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar
att i de nordiska länderna bemöta den konkurrens som råder på CD-ROM området genom att mobilisera en skapande initiativkraft och koncentrera insatserna till innehållskvalitet, genom att öka stödet till konstnärlig produktion samt genom att uppmuntra de ungas kreativitet.

Rek. 25/1997 CD-ROM produktion (A 1157/nord)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att undersöka möjligheterna för att de nordiska folkbiblioteken kan distribuera de nordiska CD-ROM produktionerna på samma villkor som boken;
att i samråd med undervisningssektorn undersöka möjligheterna till utvecklande av lek och lär spel i undervisningssyfte;
att fortsatt ta initiativ till CD-ROM produktioner med nordiskt innehåll.

Rek. 26/1997 Samnordisk kulturnätstruktur på internettet (A 1158/nord)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att med utgångspunkt i de nationella elektroniska kulturnäten och deras erfarenheter undersöka möjligheten för att bygga upp en samnordisk kulturnätstruktur på Internettet.
att det i ministerrådets organisation finns förutsättningar för att upprätthålla en fungerande hemsida.

Rek. 27/1997 Artistisk och kulturell profilering på internettet (A 1158/nord)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar
att med insatser för ökat artistiskt och kulturellt utbud öka de nordiska ländernas och den nordiska kulturens profilering på internetettet

Rek. 28/1997 Nya initiativ på film- och mediaområdet (A 1159/nord)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar
att ytterligare förstärka produktionsstödet på filmområdet i de nordiska länderna i syfte att förhöja kvaliteten och efterfrågan i programproduktionen i grannländerna;
att i ännu högre grad än hittills satsa på samproduktion av nordisk film och nordisk TV-film;
att bidra till ordningar som kan främja den icke kommersiella distributionen av nordisk film, med tonvikt på att förbättra förutsättningarna för visningar av nordisk film på de orter som ligger utanför huvudstäderna;
att i EU-sammanhang särskilt framhålla de nordiska ländernas särart och skapa förutsättningar som betryggar att de europeiska åtgärderna även är anpassade till de små ländernas och de små språkområdenas särskilda behov.
att tillsammans med TV- och filmbranschen undersöka möjligheterna för att etablera ett nordiskt filmpris;

Rek. 29/1997 Mobilitetsordning för lärare och elever vid de nordiska filminstituten samt nya initiativ för den nordiska filmen (A 1159/nord)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att undersöka möjligheterna för att etablera en nordisk mobilitetsordning för lärare och elever vid de nordiska filminstituten i syfte att utbyta de erfarenheter och kunskap som finns i länderna och vid de nationella filminstituten på filmområdet.
att i arbetet med de uppdrag enligt kulturministrarnas beslut på medieområdet den 13 juni 1997 särskilt beakta åtgärder som säkrar de nordiska oavhängiga produktionsmiljöerna på filmområdet och stimulerar de kreativa insatserna för filmen;
främjar kvalitetshöjning i nordiska film- och medieproduktioner;
bidrar till ett kraftfullt samproduktionsarbete mellan de nordiska länderna bl.a. i syfte att skapa bärkraftiga nordiska villkor för nordiska film- och medieproduktioner;
långsiktigt arbetar för att uppnå målet om en filmmarknad som är större än hemmamarknaden;
försäkrar en förankring i europeiska sammanhang av de nordiska ländernas särskilda utgångslägen som små marknader, små nationer och små språkområden; bidrar till lösningar av befintliga upphovsrättsliga spörsmål på mediemarknaden samt vidta åtgärder för att minimera de upphovsrättsliga frågeställningar som skapas i den digitala medieutvecklingen.

Listen over alle rekommendasjoner kan leses på Nordisk Råd/Nordisk Ministerråds website: http://www.norden.org/

Internasjonalt

Nya signaler för EU:s mediepolitik 

Idag är läget på den audiovisuella marknaden ett annat än då riktlinjerna för EU:s film- och TV-politik drogs upp. Och utvecklingen går allt snabbare. Det kräver nytänkande i politiken, menar EU:s kultur- och mediekommissionär Marcelino Oreja.

Därför har han nyligen tillsatt en s k High-level Think Tank som ska ge kommissionen råd och synpunkter. Digitaltekniken kommer att förvandla den audiovisuella miljön i Europa. Hur ska den europeiska film-, TV- och multimediaindustrin kunna dra största möjliga fördel av denna utveckling? Och hur ska myndigheterna på nationell och europeisk nivå möta de utmaningar den medför? är två av de frågor som gruppen ska fundera på. I september 1998 kommer en rapport.

Innan dess - den 6-8 april nästa år - kommer dessa och liknande frågor också att diskuteras vid en stor mediepolitisk konferens i Birmingham kallad "Challenges and Opportunities of the Digital Age" - anordnad av brittiska regeringen och EU-kommissionen (gå til http://www.europa.eu.int/en/comm/dg10/avpolicy/eac/announce.htm).

Europas mångfald
Oreja tycks redan ha vissa idéer om den framtida politiken. Under det senaste halvåret har han bl a betonat behovet av att utveckla nya typer av AV-produkter genom användning av ny teknik och att föra ut europeiska produkter till de nya marknaderna i Central- och Östeuropa, Sydamerika och Asien. Här kan vi dra nytta av Europas språkliga och kulturella mångfald, framhåller Oreja.

Kommissionären är ganska kritisk mot det sätt på vilket digital-TV utvecklas i Europa. De flesta aktörer har valt att hålla sig inom en nationell marknad. Det räcker inte om verksamheten ska bli lönsam. Varför utnyttjar man inte EU:s hela inre marknad eller i alla fall större delar av den, undrar Oreja som säkert gläder sig när han får höra om det nordiska digital-TV-samarbetet.

Filmindustrin
Även vad gäller film har Oreja synpunkter. För att kunna konkurrera med de amerikanska bolagen krävs det en rad förändringar, skriver hans direktorat (GD X) i en nyligen utgiven analys av den europeiska filmindustrin.

Idag producerar 80% av de europeiska filmbolagen inte mer än en film per år och distributionen är också mycket splittrad. Här verkar man positiv till de tendenser till koncentration som märks i Europa. Det satsas också på tok för lite på utvecklingsstadiet och marknadsföring av film. Och det investeras inte mycket i filmproduktion.

Men sedan Europeiska investeringsbanken satsade på detta för första gången år 1996 har flera andra bankar tankar på att gå in på området, skriver GD X med tydlig tillfredställelse.

Hur den nya tekniken kommer att påverka pressen, är något som tycks oroa EU-parlamentet. I oktober antogs en resolution där man betonar pressens betydelse för demokratin och uppmanar kommissionen att bl a analysera de problem pressen och nyhetsbyråerna får i konkurrensen med de nya IT-tjänsterna (gå til http://www.europarl.eu.int/plenary/en/default.htm - report nr.A4-0289/97).

Mer eller mindre EU-stöd?
Tänker EU satsa på AV-området eller ej? Ja, här har det på sistone kommit motsägelsefulla signaler. Tidigare i år talade sig både kommissionen och parlamentet varma för att mer av EU:s strukturfondpengar ska gå till kultur. "Alla kategorier av kulturverksamhet ska beaktas", skrev parlamentet i sitt betänkande.

Och i kommissionens förslag till det nya FoU-programmet står det bl a att man vill stödja "innovative forms of multi-media content, including audiovisual content..". Nu kan dessutom olika former av arkiv - däribland foto-film- och ljudarkiv - få bidrag från det nya kulturarvsprogrammet Raphael.

Men vid första omröstningen om 1998 års EU-budget i parlamentet i oktober hade man strukit budgetposter som bl a berör bidrag till filmfestivaler, Audiovisual Eureka och Strasbourg-baserade Audiovisual Observatory. Man avsatte inte heller de 20 miljoner ecu som kulturutskottet förordat för garantifonden för AV-produktion som kommissionen vill inrätta. Det är viktigare att få ihop pengar till EU:s sysselsättningspaket, förklarade parlamentet.

Vid andra tillfällen talas det ofta om att just AV-industrin kan skapa mängder av nya jobb. Men kanske är man inte riktigt övertygad.

- Bland politiker är det många som ännu inte har fattat att idag är film större än stål, kommenterar brittiska Carol Tongue i parlamentets kulturutskott.

Nu ser det emellertid ut som om kommissionen kanske kommer att finna pengar för ovan nämnda ändamål på annat håll, bl a genom att överföra pengar som inte använts i årets budget.

IT: Att reglera eller inte reglera?
Under senare tid har påtryckningarna att införa olika former av regler för IT-näten blivit allt mer intensiva. I Bryssel navigerar man tappert mellan kraven från dem som ropar efter en rensning av Internets "kloaker" och de som ser alla reg-ler som ett hot mot yttrandefriheten.

Det gjorde man också vid en europeisk ministerkonferens om de globala IT-näten i Bonn i juli. Med på mötet var statsråd från hela Europa, alltså inte bara EU-länderna. Alla eventuella regelverk bör "göra den rätta avvägningen mellan yttrandefrihet och skydd av privata och allmänna intressen, särskilt skydd för minderåriga, samt säkerställa konsumentskyddet", står det i ministrarnas gemensamma deklaration från mötet.

Gemensam regleringsmyndighet?
EU:s kommissionär med ansvar för industri-, telekom- och IT-frågor Martin Bangemann tycker att man borde införa en gemensam "European Communications Act" som täcker både infrastruktur, tjänster och innehåll. Kanske borde vi också upprätta en enda regleringsmyndighet för hela EU, menar han. Men sådana tankar delas säkert inte av alla i kommissionen, särskilt inte kultur- och mediekommissionären Marcelino Oreja.

Ifråga om olagligt material på näten, t ex barnporr, gäller det att öka det internationella samarbetet mellan polismyndigheterna, säger man i Bryssel. Vem som är juridiskt ansvarig för innehållet på nätet är emellertid en svår fråga. Här skrev ministrarna i Bonn att " i allmänhet bör mellanhänder som nätoperatörer och tillgångsleverantörer inte vara ansvariga för innehållet."

Vad gäller IT-material som är lagligt men kan anses skadligt för minderåriga förordas självreglering genom en kombination av klassificering av innehållet och filtreringsteknik. Etiketter på innehållet bör dock "uppfylla olika användares behov och ta hänsyn till Europas kulturella och språkliga mångfald", skrev ministrarna i Bonn.

Självreglering
I november lade kommissionen fram en rapport och ett förslag till rådsrekommendation om skydd för minderåriga i AV- och IT-tjänster (KOM (97)570).Här förordas självreglering på nationell nivå baserad på vissa gemensamma, europeiska riktlinjer. Medlemsländerna ska också samarbeta på andra sätt, bl a utbyta erfarenheter och samordna klagomålsystem och kampen mot illegalt innehåll i näten (se även sid.1).

Vilka regler som ska gälla för upphovsrätten i informationssamhället är en annan fråga som diskuteras livligt just nu. Om detta handlar ett direktivförslag som EU-kommissionen väntas lägga fram före jul. I oktober anmodade parlamentet att "säkerställa en hög rättslig skyddsnivå och positiv jämvikt mellan upphovsmän, producenter, förläggare och utövande kontnärer samt mellan rättighetsinnehavare och användare.." Parlamentet anser också att den s k idella rätten -som ger upphovsmän rätt att få sitt namn kopplat till verket och möjlighet att klaga på ev. förvanskningar av det - bör erkännas i hela Europa. (gå til http://www.ispo.cec.be/infosoc/promo/speech/geneva.html).

I Bryssel är man mycket medveten om att regler för IT-näten kräver internationellt samarbete. Det räcker inte, menar kommissionären Martin Bangemann som vid flera tillfällen i höst efterlyst "a new world order and international charter for global communications".

Mer pengar till IT-innehåll?
Inom EU finns det redan olika möjligheter att få stöd till IT-"innehåll" av olika slag, bl a via INFO-2000-programmet. Kanske kan det bli mer.

"..tillhandahållandet av europeiskt innehåll och europeiska tjänster av hög kvalitet bör prioriteras högt..", står det att läsa i den gemensamma deklarationen från den europeiska ministerkonferensen om de globala IT-näten i Bonn i juli. Det är viktigt att stimulera den europeiska innehålls- och tjänsteindustrin så att den blir stark och mångsidig, menar man och uppmuntrar olika former av multimediaproduktion: "Ministrarna kommer att aktivt främja innovation inom innehåll och tjänster genom en aktiv korsbefruktning mellan audiovisuella företag, telebolag och förlag i Europa", står det i deklarationen.

Anna Celsing/Bryssel

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé