Nordisk Medie Nyt: Kvartalsutgave - innhold

Nordisk Medie Nyt Fjerde kvartalsutgave 1997 (Tidsskriftets navn fra 1999: Medier i Norden)
Skandinaviskspråklig hovedside \| Kvartalsutgave \| Resymé \| Statistikk \| Oversikt

Kvartalsutgaven av Nordisk Medie Nyt inneholder Statistikk, Fokus, Perspektiv og Resymé.

Det kan fritt siteres fra Nordisk Medie Nyt om kilden blir tydelig angitt.

Forsidenotiser

Filmutdanning i Norden:

Studentene skal fylle ny teknologi med innhold

Mange års satsing på kvalitetspreget filmutdanning i Norden har gitt resultater. Det internasjonale samarbeidet mellom filmskolene som tilbyr høyere utdanning, er viktigere enn noensinne. Gjennom CILECT (Centre International de Liaison des Ecoles de Cinéma et de Télévision) og det regionale samarbeidet, kalt NORDICIL, kan de nordiske filmhøgskolene møte både den digitale og andre utfordringer på en bedre måte enn om de sto alene.

Les mer i NMN Fokus.

Dystert för EU:s garantifond

Det ser dystert ut för garantifonden för audiovisuell produktion som EU-kommissionen föreslagit. Vid kulturministermötet den 24 november ställde sig fort-farande flera länder negativa till att ge fonden grönt ljus, trots ett nytt kompromissförslag. Enligt detta skulle unionens bidrag till budgeten endast bli 30 miljoner ecu - kommissionen föreslog från början 90 miljoner - och fonden inte kunna utnyttjas för TV-produktion, utan enbart biograffilm med liten eller medelstor budget.

Nu är det upp till EU:s nästa ordförandeland Storbrittanien att försöka finna en lösning. Kommissionens förslag har små utsikter att godtas. Men kanske kan man finna en ny, bättre konstruktion. Bland medlemsländerna är man medveten om behovet av att stimulera investeringar i AV-produktion och i EU-parlamentets kulturutskott har man redan vissa idéer om en delvis annorlunda typ av fond.

Internet
Frågan om skydd för minderåriga och "mänsklig värdighet" på Internet kom också upp vid mötet. Kommissionen presenterade sitt nya förslag till rekommendation om samarbete på europeisk nivå för att få bukt med problemen (se sid. 12/13/14).

Senare diskuterade EU-ministrarna problematiken med sina kollegor från de associerade länder i central- och östeuropa som tycks tro på samma lösningar som inom EU, d v s självreglering inom branschen i nära samarbete med alla berörda parter.

Vid mötet uttryckte ministrarna dessutom en önskan om att öka EU:s insatser på musikens område, bl a med tanke på musikens betydelse för sysselsättningen bland ungdomar. Här nämndes t ex stöd till fortbildning av musiker och andra för att utnyttja ny IT-teknik. Italien före-slog också att medlemsländerna ska kunna välja en lägre moms-tariff (minst 5%) för grammofon- och CD-skivor i likhet med vissa andra kulturprodukter.

Idén stöddes av flera länder, dock inte Danmark som ställde sig negativt. Rådet har nu bett kommissionen utreda momsfrågan för samtliga varor och tjänster på kulturområdet.

Anna Celsing/Bryssel

Gå til innholdsfortegnelsen

Nordisk Medie Nyt blir heldigitalt i 1998

I løpet av de to siste årene har Internett-bruken i Norden nådd stadig nye høyder. En viss utflating kan ventes, men Internett (e-post og World Wide Web) er definitivt blitt medier for folk flest. Teleliberaliseringen og den tekniske utvikling (f.eks. Internett via kabelnett og radionett og integrert i digital-TV-løsninger) vil føre til lavere priser for kommunikasjon, bedre tilgjengelighet og pålitelighet og større båndbredde.

Nordisk Medie Nyts Internett-for har pågått i snart ett år. Nesten 20.000 be er resultatet så langt, flesteparten i de siste fem måneder. Dette er selvsagt beskjedent sammenlignet med dagsavisenes Internett-satsing, men vi er likevel godt fornøyd.

Hvor mange av Nordisk Medie Nyts abonnenter som kan lese tidsskriftet via Internett er uvisst. Det er grunn til å tro at abonnentene har større tilbøyelighet til å ta i bruk nye medier enn folk flest, både av profesjonelle og andre årsaker.

Vi har en rekkeabonnenter som hver uke får påminninger om den nesten daglig oppdaterte digitale nyhetsbulletinen. Det er også mulig å få tilsendt meldinger (manuelt sendt) når de trykte utgavene er underveis og er lagt ut på nettet). I tillegg finnes det en automatisert tjeneste; man kan bestille e-postmeldinger når NMN-sidene er oppdatert.

På http://www.nmn.org finnes nå fire årganger av Nordisk Medie Nyt i skandinavisk, finsk og engelsk språkdrakt, en oppdatert mediekalender, en publikasjonsliste (med mange offentlige dokumenter) og en nordisk CD-ROM-oversikt. Det er mulig å e i fri tekst i alle ressursene som finnes på www.nmn.org/

Reaksjonene fra profesjonelle brukere (f.eks. medieforskere og journalister) har vært gode. En rekke eksterne referanser (pekere til Nordisk Medie Nyt på Internett) har vært medvirkende årsak til den relativt høye besfrekvensen.

Tidsskriftets enkle form er ideell for overføring til en digital plattform. Det har Internett-foret vist. Grafiske elementer er brukt bare når det er nødvendig for den tekstlige forståelse.

Nå har Nordisk Ministerrråds styringsgruppe for kultur- og massemediesamarbeid besluttet at fra og med den andre utgivelsen i 1998 skal Nordisk Medie distribueres bare via Internett.

Dette får en rekke konsekvenser: Tidsskriftets produksjonstid kortes ned med flere uker. I det øyeblikket det er ferdig produsert og lagt ut på nettet, er det også distribuert. Om leseren befinner seg i Grønland, Japan eller i Oslo har ingen betydning lenger. Innholdet kan printes ut og leses når man måtte ønske det.

Internett-satsingen vil føre til at vi satser enda mer på en kontinuerlig produktutvikling. Muligheten for å e i fri tekst i dagens NMN på Internett, gjør publikasjonen til et hendig oppslagsverk over de siste års medieutvikling i Norden. Som et ledd i produktutviklingen vil vi også tilby CD-ROMer med hele NMNs Internett-base til dem som måtte ønske det. Vi kommer tilbake med mer utførlige opplysninger i neste - og siste trykte - utgave av Nordisk Medie Nyt.

Med vennlig hilsen

Terje Flisen
redaktør

Gå til innholdsfortegnelsen

NMN Aktuell statistikk

Nordisk radiolytting 1990-1995

Markedsandeler (prosent av lyttertid)

Danmark(1) - Alder: 13+

DR/P1 - 1990: 5 % - 1991: 7 % - 1992: 7 % - 1993: 7 % - 1994: 7 % - 1995: 6 %
DR/P2 Musik(2) - 1990: * - 1991: 2 % - 1992: 3 % - 1993: 3 % - 1994: 3 % - 1995: 3 %
DR/P3 - 1990: 53 % - 1991: 57 % - 1992: 43 % - 1993: 42 % - 1994: 40 % - 1995: 40 %
DR/Danmarkskanalen - 1990: 10(3) % - 1991: 10(3) % - 1992: 28 % - 1993: 28 % - 1994: 31 % - 1995: 29 %
Lokalradio - 1990: 32 % - 1991: 25 % - 1992: 21 % - 1993: 21 % - 1994: 20 % - 1995: 22 %
Totalt - public service: - 1990: 68 % - 1991: 75 % - 1992: 79 % - 1993: 79 % - 1994: 80 % - 1995: 78 %

Finland - Alder: 9 - 74

YLE 1 - 1990: 12 % - 1991: 11 % - 1992: 12 % - 1993: 9 % - 1994: 8 % - 1995: 7 %
YLE 2 - 1990: 12 % - 1991: 15 % - 1992: 14 % - 1993: 14 % - 1994: 14 % - 1995: 13 %
YLE 3 - 1990: 40 % - 1991: 42 % - 1992: 46 % - 1993: 46 % - 1994: 46 % - 1995: 47 %
YLE 4 - 1990: 1 % - 1991: 2 % - 1992: 2 % - 1993: 2 % - 1994: 2 % - 1995: 1 %
Lokalradio - 1990: 35 % - 1991: 30 % - 1992: 27 % - 1993: 32 % - 1994: 31 % - 1995: 31 %
Totalt - public service: - 1990: 65 % - 1991: 70 % - 1992: 73 % - 1993: 68 % - 1994: 70 % - 1995: 69 %

Island - Alder: 12 - 80

RUV (Ras 1 og Ras 2) - 1990: 73 % - 1991: * - 1992: 64 % - 1993: * - 1994: 66 % - 1995: 60 %
Bylgjan - 1990: * - 1991: * - 1992: * - 1993: * - 1994: 19 % - 1995: 23 %
Totalt - public service: - 1990: 73 % - 1991: * - 1992: 73 % - 1993: * - 1994: 68 % - 1995: 70 %

Norge(4) - Alder: 9+

NRK/P1 - 1990: * - 1991: 41 % - 1992: 64 % - 1993: * - 1994: 42 % - 1995: 46 %
NRK/P2 - 1990: * - 1991: 28 % - 1992: 27 % - 1993: 20 % - 1994: 4 % - 1995: 4 %
NRK/Petre - 1990: * - 1991: * - 1992: * - 1993: 3 % - 1994: 12 % - 1995: 12 %
P4 - 1990: * - 1991: * - 1992: * - 1993: 6 % - 1994: 27 % - 1995: 29 %
Lokalradio - 1990: * - 1991: 31 % - 1992: 30 % - 1993: 23 % - 1994: 12 % - 1995: 11 %
Totalt - public service: - 1990: * - 1991: 70 % - 1992: 66 % - 1993: 68 % - 1994: 60 % - 1995: 62 %

Sverige - Alder: 9+

SR/P1 - 1990: 9 % - 1991: 11 % - 1992: 11 % - 1993: 8 % - 1994: 8 % - 1995: 9 %
SR/P2 - 1990: 1 % - 1991: 1 % - 1992: 1 % - 1993: 1 % - 1994: 2 % - 1995: 1 %
SR/P3 - 1990: 62 % - 1991: 60 % - 1992: 57 % - 1993: 34 % - 1994: 22 % - 1995: 18 %
SR/P4 - 1990: 25(3) % - 1991: 26(3) % - 1992: 27(3) % - 1993: 50 % - 1994: 49 % - 1995: 43 %
Privat lokalradio(5) - 1990: * - 1991: * - 1992: * - 1993: 5(6) % - 1994: 16 % - 1995: 26 %
Samhällsradio - 1990: * - 1991: * - 1992: * - 1993: * - 1994: 2 % - 1995: 2 %
Totalt - public service: - 1990: 97 % - 1991: 98 % - 1992: 96 % - 1993: 93 % - 1994: 81 % - 1995: 69 %

Forklaring: 1) bare mandag - fredag, 2) Bare kveldssendinger, 3) Bare regionale sendinger, 4) P4 og Petre startet sendinger i sept. og okt. 1993. Tallene viser gjennomsnitt for hele kalenderåret. Markedsandeler for de nye kanalene i siste kvartal 1993 var: Petre 10 %, P4 19%, 5) Kommersiell radio startet i 1993, 6) Inkl. samhällsradio.
Generell merknad: Ulike metoder for måling vanskeliggjør direkte sammenligning mellom landene. Tallene kan brukes som indikatorer for trender og lytternivå.

Kilde: NORDICOM, Nordiska Dokumentationscentralen för Masskommunikationsforskning, Göteborgs universitet, publikasjonen "Media Trends 1997. Descriptive analyses and statistics." Opplysninger om NORDICOM og aktuelle publikasjoner kan fås via tlf. +46 31 77 31 216, fax. + 46 31 77 34 655, e-postadr.: Nordicom@jmg.gu.se

Gå til innholdsfortegnelsen