Nordisk Medie Nyt: Resymé

Danmark

Brugerafstemning i Tele Danmarks fællesantenneanlæg 

I henhold til Forskningsministeriets bekendtgørelse om fællesantenneanlæg m.v. er alle ejere af fællesantenneanlæg i Danmark forpligtede til, inden den 1. november 1997, at afholde en brugerafstemning om hvilke radio- og tv-programmer, der skal fordeles i anlægget.

Tele Danmark, som er den største ejer af fællesantenneanlæg i Danmark, offentliggjorde i juni resultaterne af selskabets brugerafstemninger, som blev afholdt i løbet af forsomeren. Ud over Tele Danmark findes der flere tusinde ejere af fællesantenneanlæg, som ligeledes er forpligtet til at afholde afstemninger.

320.000 husstande
Tele Danmarks egne fællesantenneanlæg omfatter ca. 320.000 tilsluttede husstande. Det var disse husstande der kunne deltage i Tele Danmarks brugerafstemninger. Derudover leveres der programpakker til andre fællesantenneanlæg, som omfatter yderligere ca. 430.000 husstande.

Disse programpakker vil oftest være identiske med de pakkerne i Tele Danmarks egne fællesantenneanlæg, da det vil være forbundet med store omkostninger for den enkelte fællesantenneforening at trække et særligt program ned til anlægget, som ikke allerede fordeles i Tele Danmarks fællesantenneanlæg. Tele Danmarks afstemninger havde altså også stor betydning for alle disse husstande.

Foruden "must carry"-programmerne fordeles der ca. 20 tv-programmer valgt af de tilsluttede husstande samt et antal betalingskanaler i Tele Danmarks kabelnet. Det præcise antal veksler fra et geografisk område til et andet. Tele Danmark afholdt brugerafstemninger i 14 afstemningsområder. Husstandene skulle stemme om 18 såkaldt almindelige kanaler og 2 mindretalskanaler.

Debat
Før resultaterne af afstemningerne blev offentliggjort, var der i medierne megen debat om selve afstemningsformen og mange gisninger om hvilke typer programmer forbrugerne ville stemme ind og hvilke typer der ville forsvinde fra programpakkerne.

Da optællingerne var tilendebragt, blev det klart at programsammensætningen ikke har ændret sig voldsomt. Nogle programmer er gået ud og vil blive erstattet af andre, der er en tendens til at seerne vælger engelsksprogede programmer fremfor programmer på andre europæiske sprog, og endelig har valget af mindretalsprogrammer i nogle afstemningsområder været genstand for en del debat.

Når fristen for afholdelse af brugerafstemningerne - den 1. november 1997 - er udløbet, vil man i Forskningsministeriet tage endelig stilling til, om reglerne for brugerindflydelse på hvilke programmer der skal fordeles i fællesantenneanlæggene, skal revideres.

PK

Fordelingen af støtte til ikke-kommercielle lokal radio- og tv-stationer 

I henhold til medieaftalen af 10. maj 1996 indgået mellem alle politiske partier i Folketinget pånær Enhedslisten, er der på Finansloven blevet oprettet en pulje på 50 mio. kr. årligt til støtte for ikke-kommercielle lokal radio- og tv-stationer. Tilskud ydes som driftstilskud og som støtte til projekter og forsøg. Driftstilskudene uddeles kvartalsvis mens støtten til projekter og forsøg i princippet uddeles årligt af Udvalget vedr. Lokal Radio og TV, som er nedsat af Kulturministeren.

Tilskud til lokal-tv
I juni måned uddelte Udvalget den første portion. Der har også tidligere været midler til rådighed for Udvalget til støtte af lokal radio, men det er første gang man ligeledes har ydet tilskud til produktion af lokal tv. Endvidere er der nu væsentligt flere midler til rådighed end tidligere.

Der er ca. 250 lokal radio- og tv-stationer i Danmark. Af disse søgte 113 radiostationer og 32 tv-stationer om driftstilskud, og der blev bevilget tilskud til henholdsvis 106 radio- og 23 tv-stationer. Driftstilskudet for første kvartal var på 2.000 kr. pr. udsendelsestime for tv og 90 kr. pr. udsendelsestime for radio.

Projekttilskud
Endvidere var der 55 radio- og tv-stationer, der søgte om projekttilskud. Af disse er 22 blevet bevilget tilskud til et eller flere projekter.

Projekterne som Udvalget har valgt at støtte er meget forskellige, bl.a. er der blevet bevilget støtte til forskellige former for basal uddannelse af frivillige medarbejdere, opstart af radio for psykisk syge, forskellige lokalhistoriske projekter, tilskud til indførelse af båndværkstedsprincippet i radiovirksomheden, opstart af en indvandreredaktion, et radioprojekt for stammere, konsulentbistand til et radioteaterprojekt osv.

Forsøgsvirksomhed
Endelig er der oprettet to forsøgspuljer til støtte af lokal tv-stationers forsøg med televirksomhed og forsøg med medieskoler. Der var 14 ansøgere til puljen for forsøg med televirksomhed, heraf fik 9 bevilget tilskud. Og der var 45 ansøgere til puljen for forsøg med medieskoler, hvoraf 21 blev bevilget tilskud. Forsøgene var meget forskellige, og Udvalget har bevilget tilskud til såvel større, mere professionelle forsøg som til mindre mere grædsrodsprægede forsøg.

Da det var første gang man uddelte tilskud efter de nye regler, og i henhold til medieaftalen vil Udvalget i løbet af efteråret drøfte om der er behov for en eventuel justering af kriterierne for tildeling af støtte, såvel i form af driftstilskud som i form af støtte til forskellige former for forsøg og projekter.

PK

"Glæde i Odense over ny journalistuddannnelse" 

"På Odense Universitet er der glæde og tilfredshed med, at undervisningsminister Ole Vig Jensen (R) i september gav universitetet grønt lys til fra næste år at optage de første studerende på en ny journalistuddannelse," skriver Børsen og fortsetter: " - Vi er selvfølgelig lettede over, at vores arbejde på at få oprettet en videnskabelig baseret journalistuddannnelse har båret frugt, siger professor Jørn Henrik Petersen, som er leder af det nye Institut for Journalistik.

Bachelorgrad
I september 1998 starter de første 70 studerende på den nye uddannelse, som efter tre et halvt år fører den studerende frem til en bachelorgrad i journalistik.

- Uddannelsen kommer til at lægge vægt på den håndværksmæssige kunnen, det journalistiske fags viden og metoder, journalistikkens funktion og traditioner, mediehistorie og sprogets funktion, fortsætter Jørn Henrik Petersen. Den færdige bachelor må kalde sig journalist og kan søge beskæftigelse i medieverdenen eller fortsætte på en journalistisk overbygningsuddannnelse."

Børsen/TF

Mangel på danske computerspill 

Bare hvert 20. computerprogram beregnet på barn er skapt av dansker, fastslår Aktuelt. Avisen siterer fagfolk som hevder at dette kan skade barns oppvekst og kultur. De etterlyser økt statsstøtte til danske computerprogrammer.

"Ifølge tal fra Dansk Bibliotekscentral er en tredjedel af de godt 360 cd-rom-udgivelser fra i år dansksprogede - men kun 10-15 stykker er dansk produceret og udviklet. Det svarer til færre end hver 20. på et marked, der vokser kolossalt i øjeblikket. Og det er alt for lidt, mener flere fagfolk med indsigt i børnekultur", skriver Aktuelt.

Danske traditioner
"- Børnene mister de specielle danske traditioner for opdragelse og pædagogik. I stedet lærer de kun den kultur, amerikanske firmaer putter ind i deres spil og børneprogrammer", sier Carsten Jessen til Aktuelt. Han er barneforsker på Centret for Kultur ved Odense Universitet og er rystet over, at staten gir mer enn 15 millioner kroner til undervisningsprogrammer - og ingen ting til spill og barneprogrammer.

Aktuelt/TF

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Finland

Ny lag om rundradioverksamhet under beredning 

Trafikministeriet utarbetar som bäst en lag som skall tillämpas på all elektronisk masskommunikation. Den snabba utvecklingen inom kommunikationstekniken, de internationella avtalen som förpliktar Finland samt konvergensen mellan rundradio- och televerksamheten är frågor som skall beaktas i lagberedningen.

Nödvändig lag
Lagen anses nödvändig också på grund av EU:s tv-direktiv. Det är problematisk att tillämpa direktivet på Finlands lagstiftning utan en lag om rundradioverksamheten. Finland har ingen allmän lag om rundradioverksamhet. Masskommunikationen regleras i flera olika lagar och genom koncessioner och särskilda anvisningar.

De intressantaste paragraferna i den nya lagen gäller tv-licensavgifter och avgifter för offentliga tjänster.

Ministeriet har begärt utlåtande om lagförslaget av sakkunniga och ordnat tillfälle för berörda parter att yttra sig. En ministergrupp skall också börja jobba med lagförslaget under hösten.

Målet är att regeringen skall ange lagförslaget till riksdagen på våren.

KK

Nya kanaler 

Utbudet av masskommunikation har ökat i Finland. Finländarna kan nu titta på en ny tv-kanal och lyssna på en ny landsomfattande radiokanal.

Statsrådet beviljade i september 1996 koncession åt Oy Ruutunuelonen Ab för landsomfattande televisionsverksamhet och åt Oy Suomen Uutisradio för radioverksamhet. Sanomakoncernen är en av Ruutunelonens ägare och Alma Media Oy (med bl.a. MTV, Aamulehti) är en av Uutisradios ägare.

Tv-kanalen inledde sin verksamhet under namnet TV-Nelonen. Radiokanalen använder namnet Radio Nova.

Radio Nova är den första landsomfattande reklamradion i Finland. Bolaget har börjat skaffa sig reklam till ett pris som retar lokalradiobolagen. Nova kan dock inte sälja lokal reklam och reklamsekundernas pris tros stiga på hösten när Novas nät är färdigt utbyggt.

Konkurrens inom tv-reklam
Den fjärde landsomfattande tv-kanalen började Nelonen sända i början på juli. Samtidigt inleddes konkurrensen inom tv-reklamen, eftersom MTV hittills har fått behålla nästan hela tv-reklamkakan. Nelonens sebarhetsområde utökas hela tiden.

Nelonen inledde med ett lättsamt utbud av sommarprogram som har fått mycket kritik. Till hösten har kanalen ändå lovat ett mångsidigare programutbud. Nyhetsverksamheten har man för avsikt att köra igång i början av nästa år.

KK

Nya linjer för kulturindustrin stakas ut 

Undervisningsministeriet i Finland har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att bereda utvecklingen av kulturpolitiken ur kulturindustrins synvinkel. Arbetsgruppen har till uppgift att

- skissera de internationella framtidsutsikterna för kulturindustrin

- utreda mål och projekt som EU har för närvarande när det gäller att stödja kulturindustrin

- kartlägga nuläget inom den finländska kulturindustrin och dess utvecklingsperspektiv

- lägga fram förslag till åtgärder för att främja den finländska kulturindustrin i samarbete med de andra ministerierna och

- lägga fram förslag till nya kulturpolitiska linjer ur kulturindustrins synvinkel.

Arbetsgruppens mandattid går ut 31.12.1999. Ordförande är kulturrådet Hannele Koivunen vid undervisningsministeriet.

KHK

Produktionsbolagen skall bli lönsamma företag 

Handels- och industriministeriet har i år inlett ett s.k. innehållsproduktionsprojekt vars syfte är att främja utvecklingen av företagen inom branschen så att de blir företagsekonomiskt lönsamma och internationellt inriktade. Innehållsproduktionen (content creation industry) omfattar bl.a. de obundna produktionsbolagen på det audivisuella området och produktionsbolagen inom nymedia.

Projektet styrs och följs av en delegation där det finns företrädare för handels- och industriministeriet och undervisningsministeriet samt innehållsproduktionsbranschen.

Bolagens behov
Lönsamheten hos de små och medel- stora företag som deltar i projektet skall ökas med hjälp av utbildning och konsultation. Utvecklingsplanerna skräddarsys enligt de enskilda bolagens behov. Innehållsproduktionsföretagen jämställs med andra företag, vilket innebär att de också kan beviljas företagsstöd av handels- och industriministeriet. Exempel på sådana stöd är utvecklings- och internationaliseringsstöden.

Projektet är riksomfattande och finns i samband med Nylands arbetskrafts- och näringscentral. Projektchef är Tetta Jounela.

KHK

Finland leder i Internett-racet 

"Fortfarande är det USA som har flest internetanvändare, men de nordiska länderna, dock inte Sverige, ligger i topp om man ser till nätsurfarnas andel av befolkningen," skriver Dagens Nyheter/AP.

En nylig foretatt FN-underelse, viser at tallet på Internett-brukere på verdensbasis fordobles hvert år. Mellom 40 millioner og 65 milioner er i dag Internett-brukere. Det antas at mellom 2,5 og 4 personer bruker hver datamaskin som er koblet til nettet.

Befolkningens storlek
"I USA finns 10,1 miljoner nätanslutna datorer," skriver Dagens Nyheter/AP. "Motsvarande siffra i Japan är 734.000 och i Tyskland 722.000. På den listan ligger Finland på sjunde plats. Men om man istället jämför antalet nätanslutna datorer med befolkningens storlek hamnar vårt östra grannland i topp.

I Finland använder drygt 5 procent av befolkningen Internet medan motsvarande siffra för Island var 4,3 och Norge 3,9. USA ligger då på 3,8 och följs av Australien med 2,8. Därefter ligger Sverige på 2,6, vilket innebär att 233.000 svenskar använder Internet."

Dagens Nyheter/AP/TF

Nå kommer digitale radio og TV-sendinger  

Både regulære DAB-sendinger (Digital Audio Broadcasting) og digitalt satellitt-TV skal innen kort tid tilbys fra finske radio- og TV-selskaper.

Lengst er TV Finland kommet, en kanal som satellittsendes til Europa, bygd på programmer fra YLE og MTV3. Prøvesendingene startet i juli, fra september 1997 var regulære sendinger i gang.

YLE startet prøve-DAB-sendinger våren 1994. I januar 1997 te åtte selskaper om lisens for riksdekkende DAB-sendinger, mens det kom 24 nader om lokale sendelisenser.

Tidlig i 1998 starter YLE med regulære DAB-sendinger og i desember 1998 er målet å ha et sendenett klart, som kan nå to millioner lyttere.

Chester-avtalen
Europa har tatt et langt skritt i retning av et ensartet markbundet digitalnett etter at CEPTs medlemsland (Comité Européen des Postes et Telecommunications) undertegnet en avtale i Chester, England i slutten av juli, skriver NordvisjonsNytt.

Chester-avtalen innebærer fordeling av frekvenser og trådte i kraft i september 1997 (se forøvrig NMN Fokus, side 9 -12). YLEs prøvesendinger skal etter planene begynne neste sommer. Deretter tar det to år før digitalnettet dekker Finland.

NordvisjonsNytt/Linkki/YLE/TF

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Island

Digitale biblioteker i Island 

I de seneste år har der været megen debat om såkaldte digitale biblioteker, som på engelsk hedder "Digital Libraries".

I et digitalt bibliotek vil det være muligt at øge det biblioteksmateriale, der gives adgang til, og i betydeligt omfang øge adgangen til materiale internt i biblioteket og ligeledes fra omverdenen. Islands National- og Universitetsbibliotek har allerede taget fat på at gå nutidens krav i møde og overføre alt materiale til digitale medier og på den måde bidrage til bevarelse af effekter, der er i så dårlig stand, at de ikke tåler ublid medfart.

Historiske kort
Bibliotekets nationale afdeling har netop afsluttet et projekt med at overføre historiske kort af Island, d.v.s. kort fra begyndelsen og til år 1900, til digital form. Det er det første projekt af denne type i Island, men inden længe vil det ligeledes være muligt at få islandsk middelalderlitteratur på digital form.

Der er en dobbelt hensigt med projekter som dette. Dels at beskytte originaludgaver mod yderligere ublid medfart, idet ældre materiale i mange tilfælde har lidt nogen skade i århundredernes løb. Dels at tilstræbe, at folk kan gøre brug af materialet hvor som helst i verden, hvad enten der er tale om billeder eller tekster.

Det nævnte projekt går ud på udarbejdelse af web-sider, hvor man kan se hvert kort på sin dataskærm, både hele kortet og dele af det.

Man kan søge efter kortene i henhold til bestemte betingelser, få en oversigt frem med et lille billede af de kort, der opfylder betingelserne, og dernæst vælge de kort til nærmere betragtning, som man er interesseret i. NORDINFO bevilligede penge til projektet og Islands Universitet har også bidraget til værket.

Adressen til kortene: http://www.bok.hi.is/.

Middelalderlitteratur
Det næste store projekt er at lægge islandsk middelalderlitteratur ind på nettet og gøre den tilgængelig for lærde og lægmænd overalt i verden. Der er tale om både håndskrifter og trykte bøger, i alt ca. 500.000 sider, som det vil være muligt at få fat i Internettet.

To institutioner ud over Nationalbiblioteket bidrager med materiale, nemlig Det arnemagneanske institut i Island og Fiske biblioteket ved Cornell universitetet i USA. Den amerikanske Andrew W. Mellon har ydet økonomisk bidrag til arbejdet og desuden støttede den islandske regering projektet på rundhåndet vis og islandske virksomheder har ligeledes støttet projektet. Dette projekt har vakt opmærksomhed mange steder. Man har planer om at øge bibliotekets digitale service yderligere i de næste år.

JG

Opdeling af Post og Tele hf. (A/S) 

Islands trafikminister vedtog på Post og Tele hf.'s generalforsamling for nylig at dele virksomheden i to virksomheder. Aktieselskabet Íslandspóstur hf. (Post Island A/S) stiftes omkring postvirksomheden i december i år. Televirksomheden vil derimod blive drevet videre af samme selskab under et nyt navn: Tele Island A/S. Den regnskabsmæssige adskillelse mellem selskaberne gælder fra 1. januar 1998.

Grunden til opdelingen af virksomheden siges at være den, at der er megen uro i telekommunikationsverdenen, konkurrencen bliver hårdere og hårdere for hver dag og markedet er ikke længere knyttet til bestemte områder eller enkelte lande.

Moderne principper
Af den grund er Post og Teles ledere af den opfattelse, at telekommunikationsdelen nødvendigvis må drives særskilt, idet erfaringen har vist, at det under hensyn til moderne handelsmæssige principper, krav og konkurrencevilkår er uheldigt at drive disse tjenester sammen.

På den anden side vil adskillelsen gøre det muligt at drive Post Island på andre præmisser end det har været tilfældet i de seneste år og f.eks. åbne mulighed for virksomhed på nye områder. Det kan tænkes, at posten går ind på Internettet sådan som den amerikanske postservice allerede har gjort.

JG

Strukturelle ændringer hos Islands Radio 

Hos Islands Radio er man nu i gang med de mest omfattende strukturændringer i en lang årrække. Man regner med at ændringerne vil spare op imod ISK 200 mio. om året på administrationen, som bl.a. vil blive brugt til fremstilling af islandske programmer. Til dels kan disse ændringer henføres til Rigsrevisionens forvaltningsrevidering af Islands Radio, der blev offentliggjort i slutningen af 1995 og en betænkning fra en arbejdsgruppe nedsat af undervisningsministeren om revidering af Radioloven fra foråret 1996. I Rigsrevisionens rapport findes der utallige anvisninger og forslag om ændret organisation og praksis hos Islands Radio.

Efter Rigsrevisionens mening var det vigtigt, at myndighederne og lederne af Islands Radio tog institutionens anliggender op til en grundig revision. Cheferne i Islands Radio har da også tilsyneladende været enige i at dette initiativ er aktuelt nu i betragtning af andre faktorer, for eksempel ændrede forhold på det islandske marked for elektroniske medier, hvor der nu hersker konkurrence og findes flere stationer.

Arbejdsgruppens betænkning gik for en stor dels vedkommende ud på det samme, men lagde samtidig vægt på, at institutionens midler i højere grad skulle synliggøres for brugerne, for eksempel i forbedret service og islandsk programvirksomhed. I fortsættelse af Rigsrevisionens undersøgelse fik institutionen en rådgivningsvirksomhed til at fremsætte forslag om en mere effektiv og rationel drift under navnet Bedre drift og det arbejde indledtes i april 1996. Rådgivningsvirksomheden varetog det overordnede tilsyn med projektet, men der blev dog lagt vægt på at aktivere medarbejderne i RÚV's enkelte afdelinger til at påpege nye udveje med tanke på effektivitet og en bedre drift.

Rationalisering
Reorganisationen sigter især på at øge indenlandsk programvirksomhed uden stærkt forhøjede bevillinger til institutionen. Af den grund har man især søgt at finde muligheder for rationalisering og besparelser i driften uden at negativt påvirker programvirksomheden, som jo anses for at være det centrale i virksomheden. Her og nu står det ikke klart, hvor megen rationalisering der opnås ved strukturændringerne, men man regner med at den kan blive over DKK 10 mio. på årsbasis, eller omkring 10% Islands Radios samlede indtægter i år. På den anden side er det vanskeligt at vurdere hvad ændringerne selv koster, men det står klart, at omkostningerne vedrørende rådgivningsvirksomheden løber op i nogle hundrede tusinde danske kroner.

Efter hvad lederne af Islands Radio mener anses omkostningerne i forbindelse med ændringerne imidlertid for at være meget lave i forhold til det beløb, som man regner med at ændringerne sparer på grund af rationalisering i driften.

Ændringerne i RÚVs (Islands Radio) struktur nu går blandt andet ud på at opdele RÚV i to hovedafdelinger; Útvarp (Radio) og Sjónvarp (TV), hvor hovedafdelingerne tidligere var fire. Med den nye struktur bliver teknisk afdeling delt, og flyttes dels under Radioen, dels under TV, og økonomiafdelingen vil blive ændret til økonomi- og driftssektor og blive den ene af Islands Radios såkaldte serviceafdelinger. Den anden serviceafdeling er en ny afdeling under betegnelsen markeds- og servicesektor. Under den sektor hører diverse fælles anliggender så som arbejde med Tekst-tv, opkrævning af licens, multimedia og Radioens og TV's programpræsentationer. Og salget af reklamer, der tidligere hørte under økonomiafdeling, flyttes under markeds- og servicesektoren.

Minimale ændringer hos TV
De organisatoriske ændringer hos TV er i virkeligheden kun minimale. I TV vil kulisseafdelingen blive lagt sammen med teknisk afdeling og udgøre en selvstændig afdeling. Den fælles sportsafdeling for Radio og TV er blevet delt, og nu hører sport og nyheder hjemme dels i samme afdeling hos Radioen, dels i samme afdeling hos TV. Der er tale om betydeligt mere omfattende ændringer hos Radioen end hos TV. I Radioen vil Program 1 og Program 2 få fælles overordnet ledelse af programanliggender. Af den grund vil programchefstillingerne på begge programmer blive nedlagt og der vil blive etableret tre nye produktionsafdelinger, der skal betjene begge programmer. En af dem skal stå for kultur, en anden for samfunds- og aktualitetsspørgsmål og den tredje musik. Ud over disse videreføres nyhedsredaktionens virksomhed på samme måde som hidtil.

JG

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Norge

Innføringen av digitalradio i Norge 

Regjeringen fremla 5. september 1997 Stortingsmelding nr. 62 (1996-97) om dagspresse og kringkasting 1996 mv. Meldingen er Regjeringens årlige rapport til Stortinget om de norske allmennkringkasternes virksomhet det foregående år. I tillegg er det praksis for at Regjeringen også omtaler andre aktuelle mediepolitiske spørsmål i meldingen.

I den foreliggende melding skisserer Regjeringen sitt opplegg for innføring av digital radio i Norge (Digital Audio Broadcasting - DAB). I juli 1995 var det en internasjonal frekvenskonferanse i Wiesbaden. Her ble det laget en plan for fordeling av frekvensblokker for jordbundet digital kringkasting av radio. Norge fikk tildelt én frekvensblokk for riksdekkende sendinger og én blokk for hver av de syv regionene Norge ble delt inn i.

Utbyggers risiko
I meldingen gir Regjeringen uttrykk for at en eventuell utbygging av et jordbundet sendenett for digital radio må skje for utbyggers regning og risiko. For å sikre at det er interessenter som kan bestille kapasitet i et eventuelt sendernett, har Regjeringen samtidig sett det som hensiktsmessig å skissere en fordeling av frekvenskapasiteten mellom de aktuelle kringkastingsselskapene.

Det er ennå uklart når en eventuell utbygging av regionblokkene kan starte. Regjeringen foreslår derfor bare en fordeling av kapasiteten i riksblokken. I denne foreslås det at NRK skal disponere kapasitet tilsvarende fire fullverdige stereosendinger (4x224 kbit/s). Den private radiokanalen P4 foreslås tildelt kapasitet tilsvarende én stereosending. Den resterende kapasiteten i riksblokken gir plass til noe mer enn én kanal. Regjeringen foreslår at denne kapasiteten skal reserveres for andre interessenter etter offentlig utlysning av konsesjoner.

Overgangsfase
Kostnadene ved drift av et digitalt sendenett ventes å være lavere enn for dagens analoge nett. Imidlertid vil en innføring av digital radio medføre at kringkasterne i en overgangsfase må sende parallelle analoge og digitale sendinger. Etableringen av et digitalt sendenett for radio vil følgelig påføre kringkasterne relativt betydelige merkostnader i en overgangsfase. Det er uklart hvor lang denne overgangsfasen vil bli. Regjeringen signaliserer i meldingen at de analoge sendingene ikke kan stoppes før sendernettet dekker tilnærmet hele den norske befolkningen og en tilfredsstillende del av lytterne har anskaffet seg digitale mottakerapparat.

De første digitale apparatene for kommersiell bruk ventes å komme på markedet i løpet av høsten, til en pris av mellom tre og fem tusen NOK. De viktigste fordelene med DAB er at kvaliteten i lydgjengivelsen forbedres. Dette vil særlig være merkbart for mobile mottagere. I tillegg åpner DAB-teknologien for en del tilleggstjenester.

ØC

Samarbeid TV2 - TVNorge 

TV2 og TVNorge inngikk i juni 1997 en omfattende samarbeidsavtale. Avtalen har to hovedelementer. For det første gir avtalen TV2 kontroll med sendeskjemaet i TVNorge. Dette vil blant annet muliggjøre motprogrammering. For det andre har TV2 påtatt seg et visst økonomisk ansvar for driften av TVNorge. TVNorge har over flere år slitt med svake økonomiske resultater.

I løpet av sommeren har TV2 også kjøpt 49% av aksjene i TVNorge, fra henholdsvis Schibsted og A-pressen. Begge disse selskapene eier store aksjeposter i TV2. Aksjemajoriteten i TVNorge eies fortsatt av det amerikanske selskapet Scandinavian Broadcasting Systems.

Usikkerhet
TVNorge har tidligere inngått avtaler om programsamarbeid med de fleste norske lokalfjernsynsstasjonene. TVNorges svake økonomiske resultater har imidlertid skapt usikkerhet om selskapets evne til å følge opp sine forpliktelser overfor lokalfjernsynsstasjonene. Dette gjelder i første rekke leveranser av eksternt programstoff. TV2s inntreden i TVNorge har fjernet grunnlaget for denne bekymringen.

Integrasjonen mellom TV2 og TVNorge innebærer at TV2 ytterligere styrker sin posisjon i det norske markedet for reklamefinansiert fjernsyn.

Som omtalt i NMN 2/97 vedtok Stortinget i juni 1997 å etablere et statlig tilsynsorgan, Eierskapstilsynet, for mediesektoren. Når tilsynet blir operativt vil det kunne gripe inn mot TV2s kjøp av eierandeler i TVNorge, dersom det finner at ervervet truer mangfoldet i det norske mediebildet.

Det er samtidig kjent at de norske konkurransemyndighetene har saken til vurdering. Konkurransemyndighetenes interesse for saken skyldes at konstellasjonen TVNorge/ TV2 får en dominerende posisjon i markedet for fjernsynsreklame. En del annonsører og reklamebyråer har gitt uttrykk for bekymring for at integrasjonen mellom TV2 og TVNorge kan føre til høyere priser for fjernsynsreklame.

ØC

Avisene viktigste nyhets- og informasjonskanal 

Avisen styrker sin posisjon som den viktigste kanal for nyheter og informasjon for nordmennene, skriver NTB (Norsk Telegrambyrå). De 16 største avisene i Norge har de siste 12 månedene fått 226.000 nye lesere. Dagbladet øker mest, med 76.000 nye lesere, i følge de siste lesertallene fra Norsk Gallup.

Gallup-målingen viser at 52 av 127 aviser har fått flere lesere, mens 37 aviser har fått færre. 38 aviser står på stedet hvil.

Utslagene er små for de avisene som går tilbake, mens flere av de avisene som øker, kan notere seg for solid fremgang. NTB siterer administerende direktør Kurt Borgen i Norske Avisers Landsforening (NAL): - Tallene er meget gledelige for avisene, og viser hvilken styrke de har som nyhets- og informasjonskanal. Nordmennene er i dag verdens mest avislesende folk, tett fulgt av japanerne.

Norsk Gallup/NTB/TF

Endringer i reglene for videresending av eksternt programstoff i lokalkringkasting 

Forskriften om kringkasting av 28. februar 1997 inneholder bestemmelser om videresending av eksternt programstoff i henholdsvis lokalfjernsyn og lokalradio. Kulturdepartementet gjennomfører nå en revurdering av disse bestemmelsene.

I kringkastingsforskriften er det åpnet for at de som har konsesjon til lokalfjernsyn samtidig og uendret kan videresende sentralt produserte fjernsynsprogrammer.

Det er imidlertid samtidig fastsatt at vedkommende selskap som står for utsending av de sentralt produserte programmene ikke kan oppnå en dekning som overstiger 75 % av antallet husstander i Norge. I forbindelse med behandlingen av Stortingsmeldingen om eierskap i mediesektoren vedtok Stortinget i juni i år å oppheve 75 %-regelen.

Begrensninger
I forskriften til kringkastingsloven er det også lagt begrensninger på lokalradioenes adgang til samtidig og uendret videresending av sentralt produserte programmer. Reglene innebærer i praksis at lokalradioer hittil ikke har kunnet videresende slike programmer, med unntak av korte nyhetssendinger.

I forbindelse med behandlingen av St. meld. om dagspresse og kringkasting 1995 fattet Stortinget vedtak om at inntil 25 % av programstoffet i lokalradioer, uavhengig av distribusjonsform, kan bli sendt videre i uendret form.

Stortingsflertallets begrunnelse for dette var at en slik endring ville bidra til å bedre det totale tilbudet og dermed styrke lokalradioen som institusjon. Kulturdepartementet har sendt utkast til forskriftsendring på høring.

ØC

Politisk reklame 

I forskriften til kringkastingsloven er det tatt inn et forbud mot å reklamere for livssyn eller politiske budskap i kringkasting. I forbindelse med valgkampen foran Stortingsvalget høsten 1997 gjorde TV2 det kjent at fjernsynskanalen, til tross for forbudet i kringkastingsforskriften, vil tillate de politiske partier som ønsker det å reklamere for sine politiske budskap.

TV2 har grunngitt dette ved henvisning til at bestemmelsen i forskriften strider mot den norske Grunnlovens vern av ytringsfriheten og Art. 10 i Den Europeiske Menneskerettighetskonvensjonen. Selskapet støtter seg også til en tidligere betenkning fra Sivilombudsmannen, der det ble satt spørsmålstegn ved enkelte sider ved forbudet. Fremskrittspartiet er det eneste politiske partiet som har benyttet seg av TV2s tilbud om reklameplass.

Ulovlig
Det er Forbrukerombudet som håndhever forbudet mot politisk reklame i kringkasting. Umiddelbart etter at TV2 begynte å sende politisk reklame fattet ombudet vedtak om at denne praksisen var ulovlig. TV2 har etter dette kunngjort at stasjonen vil rette seg etter vedtaket. Samtidig har det varslet at det vil vurdere å få bestemmelsen i forskriften prøvet for norsk rett.

Kulturdepartementet har i en periode arbeidet med en gjennomgang av forbudet mot politisk reklame. Resultatet av denne gjennomgangen vil foreligge i løpet av høsten 1997.

ØC

TV2 vokser fortsatt 

TV2 hadde første halvår av 1997 en inntektsvekst på 19 prosent til 619 millioner kroner, som gir et halvårsresultat på nær 149 millioner kroner. Det er 47 millioner kroner bedre enn samme periode i fjor.

Driftsresultatet økte fra 96 millioner kroner 1. halvår av 1996, til 143 millioner samme tid i 1997.

Som første selskap i Skandinavia la TV2 i august ut "levende" fjernsynsnyheter på Internett.

TF

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Sverige

Förslag på tillfälligt driftsstöd för dagstidningar 

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att ett tillfälligt driftsstöd införs och fördelas under 1997 och 1998. Många tidningar med driftsstöd har drabbats hårt av upplageminskningarna, bl.a. till följd av att driftsstödets storlek bestäms med utgångspunkt i upplagans storlek. Det är stor risk att om inga åtgärder vidtas, kommer flera dagstidningar att hamna i en sådan ekonomisk kris att den fortsatta utgivningen hotas. Det tillfälliga driftsstödet skall vara ett bidrag till att lösa de akuta ekonomiska problem som många tidningar med allmänt driftsstöd har. Syftet med stödet är att bidra till att trenden med vikande upplagor kan brytas.

Mångfalden
Statens direkta insatser för dagspressen har som mål att värna mångfalden på dagspressmarknaden. Presstödet bidrar till att det finns flera olika tidningar inom en region. Regeringen anser att vissa åtgärder är nödvändiga för att möta de ekonomiska svårigheter som redovisats i branschen för år 1996. Inga förändringar föreslås i de nu gällande presstödsreglerna.

KE

EG-dom om TV-reklam riktad till barn 

EG-domstolen avgjorde den 9 juli det s.k. barnreklammålet mellan Konsumentombudsmannen och motparterna, mediaföretaget De Agostino Förlag AB och TV-shop i Sverige AB.

Enligt domstolen får Sverige även i framtiden vidta åtgärder mot svenska TV-företag som överträder förbudet mot reklam som riktas till barn under 12 år. Sverige får även vidta åtgärder mot annonsörer som vänder sig till ett annat medlemsland för att därifrån sända vilseledande reklam till Sverige. Däremot får Sverige inte vidta åtgärder mot annonsörer som vänder sig till ett TV-företag i ett annat medlemsland för att därifrån sända barnreklam.

Restriktiv syn
- Vi fortsätter att arbeta för en restriktivare syn på barnreklamen, säger kulturminister Marita Ulvskog. Trots dagens besked från EG-domstolen ser vi vissa möjligheter att nå längre.

De formuleringar som tillkom i samband med revideringen av det s.k. TV-direktivet bör stärka Sveriges möjligheter att ingripa om någon utnyttjar TV-företag i andra medlemsländer för att kringgå de svenska bestämmelserna.

Dessutom ska kommissionen göra en studie av hur TV-reklam påverkar barn. Det svenska och norska förbudet mot barnreklam i TV kom till efter just en sådan studie.

KE

Sveriges konsumentråd oppfordrer til TV3-boikott 

TV3 sender reklame rettet mot barn, derfor oppfordrer Sveriges konsumentråd til boikott av kanalen, skriver Dagens Nyheter/TT.

"Enligt ett utslag i EU-domstolen i juli har utlandsbaserade TV-kanaler, såsom TV3, rätt att sända reklam riktad till barn i Sverige", skriver avisen.

Moralisk ansvar
"Sveriges konsumentråd, vars medlemsorganisationer representerar 6-7 miljoner svenskar, anser att TV3 borde ta ett `moraliskt ansvar` och upphöra med barnreklamen.

- Den lag som i Sverige finns mot TV-reklam riktad mot barn har tagits i god demokratisk ordning och med brett stöd. Och även om det är tillåtet att sända reklam till barn behöver man inte göra det, säger Maicen Ekman, generalsekreterare i Sveriges konsumentråd".

Dagens Nyheter/TT/TF

Utredning om samordnad lagstiftning för radio, TV och televerksamhet 

Regeringen utsåg den 3 juli kanslichef Leif Andersson som utredare angående behovet av en samordnad lagstiftning för radio, TV och televerksamhet.

Arbetet ska ske med utgångpunkten att lagstiftningen bör underlätta utvecklingen av elektroniska informationstjänster och ta tillvara medborgarnas, näringslivets och samhällets olika behov av sådana tjänster.

Utredaren ska också bedöma om det behövs ytterligare lagstiftning för att säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald inom området för elektroniska informationstjänster samt för att motverka skadliga konkurrensbegränsningar.

Leif Andersson har bl.a. varit statssekreterare i Utbildningsdepartementet, ordförande i massmediekommittén, chef för presstödsnämnden samt ordförande i två nordiska kommittéer; en om radio och TV över gränserna samt en om en nordisk TV-satellit.

Utredningen ska vara klar senast den 31 oktober 1998.

KE

Sändningsorter för digital TV 

Gunnel Färm har som ensamutredare till uppgift att förbereda introduktionen av digital marksänd TV i Sverige. Den 27 juni överlämnade hon en rapport till regeringen om att sändningarna skall inledas i följande områden:

- Stockholm med Mälardalen och Uppsala
- Göteborg med omnejd
- Linköping/Norrköping
- Kiruna, Pajala, Jokkmokk och Gällivare
- Skåne

Förslaget vilar på dels en bedömning av de tekniska möjligheterna till utbyggnad och frekvensanvändning, dels det intresse som programföretag och andra intressenter visat för sändningarna.

Förslaget utgår från de krav som riksdag och regering ställt i propositionen om digitala TV-sändningar (prop. 1996/97:67) innefattande bland annat att både storstads- och glesbygdsområden skall vara representerade och att sändningarna skall kunna starta på två frekvenser med utrymme för upp till åtta olika TV-kanaler.

Kommitté fattar beslut
Regeringen skall fatta beslut om sändningsorter. Radio- och TV-verket kommer därefter att utlysa tillstånd och lämna förslag om vilka sökande som skall erhålla tillstånd. En kommitté med parlamentariska inslag skall medverka vid detta urval av programföretag. Regeringen skall därefter fatta beslut om vilka som skall få tillstånd. Kommittén skall senare utvärdera verksamheten.

Gunnel Färm beräknar att tillstånden skall kunna utlysas under hösten och att sändningarna kommer att kunna starta under våren 1998.

KE

Internett via kabel i Stockholm 

"Stjärn-TV startar i höst försök med internet via kabel-TV-nätet i Stockholm, skriver Dagens Nyheter/TT. "300 utvalda abonnenter på Södermalm och i Vällingby får pröva den nya tjänsten som ger betydligt snabbare kommunikation än om man går via telenätet.

Att surfandet inte leder till höga teleräkningar och att telefonlinjen inte ständigt är upptagen när man surfar är andra fördelar. Går försöket bra ska ytterligare 30000 kunder i Stockholm senare kunna erbjudas internet via kabel.

Hela landet
Telia Kabel TV, Stjärn-TV:s största konkurrent, bedriver sedan förra hösten liknande försök i Stockholm och Helsingborg.

Enligt informationsdirektör Hans G Larsson kommer Telia Kabel-TV redan efter nyår att kunna erbjuda internet via kabel i hela landet. Kruxet är att privatpersoner inte kan ansluta sig direkt. Bara om fastighetsägaren är beredd att ta de investeringar som krävs går det att få tillgång till internet via kabeln", skriver Dagens Nyheter/TT.

Dagens Nyheter/TT/TF

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Norden

Det første nordiske animasjonsforum arrangeres i Stockholm 

Nordisk film- & TV-fond har tatt initiativ til et bredt anlagt animasjonsseminar i Stockholm 24.-26. oktober.

"Det internasjonale markedet for animasjon har vokst meget sterkt de siste årene, og indirekte merker Fondet dette gjennom en stadig økende mengde med nader til animasjonsprosjekt, både spillefilmer, kortfilmer og tv-serier fra det nordiske miljøet," skriver Fondet i invitasjonen til seminaret.

På TV-markedet i Cannes tidligere i år gjaldt ca 25 % av salget animasjonsfilmer. I Europa sender TV-kanalene animasjonsfilmer i mer enn 30.000 timer i året. Den europeiske animasjonsimporten fra USA og Japan utgjør årlig mellom åtte milliarder og 10 milliarder NOK, mens eksporten fra Europa har en verdi på ca to milliarder NOK.

Ung animasjonsindustri
Det pekes videre på at det nordiske animasjonsmiljøet er relativt uprofesjonelt i møtet med det store markedet og ved gjennomføring av prosjekter. "Den nordiske animasjonsindustrien er svært ung, det finnes så og si ingen felles struktur, nettverk eller strategi for hvordan den kan utvikles. Etter vår oppfatning er animasjon imidlertid et område hvor man kan få stor uttelling om man har et reellt nordisk samarbeid," heter det i invitasjonen.

Norden har et godt kunstnerisk og innholdsmessig utgangspunkt for en animasjonsindustri i kraft av en sterk barnekultur og et kreativt miljø som har oppstått i forbindelse med nasjonal støtte til kortfilmer. Men de grunnleggende økonomiske vilkår for utvikling av animasjonsmiljøet er relativt dårlig. Det finnes små muligheter til å føre ideer som oppstår hos de enkelte kreatørene ut til et større marked.

Mens det er mulig å finansiere en animert 90 minutters spillefilm til 40 millioner i Norden, er det nærmest umulig å få nordisk finansiering til en 6,5 timers TV-serie til 25 millioner, pekes det på i invitasjonen. En slik serie vil ha et større internasjonalt marked, og vil sannsynligvis i større grad styrke utviklingen og kompetansen i det nordiske animasjonsmiljøet.

Startskuddet
Det første nordiske animasjonsforumet bør være startskuddet for en mer bevisst og strategisk satsning for animasjonsfilmindustrien i de nordiske landene, mener Fondet. Forumet vil samle både finansieringsinstitusjoner og TV-selskaper, og ikke minst nordiske produsenter. "Animasjonsfilm av denne type er avhengige av drivende produsenter, og vi vil derfor prøve å nå både veletablerte produsenter med erfaring fra live-action som kan være interessert i animasjonsfilmproduksjon, og nye produsenter som i utgangspunktet ønsker å konsentrere seg om animasjonsfilm.

Vi vil også se på ulike typer for offentlig engasjement og fond i Europa, både for å kartlegge nordiske produsenters muligheter, men ikke minst for å se den politiske filosofien bak etableringen av de offentlige støttesystemene for animasjon. Etter vår mening er en satsning på animasjon like mye et industripolitisk konsept som det er kulturpolitisk," heter det i invitasjonen.

Det regnes med 60-70 deltagere i seminaret. Fristen for påmelding var 1. oktober, men det er mulig å henvende seg til Nordisk Film-Nordisk film-& TV-fond for å høre om det er ledige plasser; faxnr.: +47- 22 56 12 23, eller e-post: nftf@online.no.

Nordisk film- & TV-fond/TF

Nordvisjonen vokser fortsatt 

I 1996 var den samlede utvekslingen av programmer mer omfattende enn noen gang, heter det i en melding fra Nordvisjonens sekretær, Steffen Johanssen, gjengitt i Mediebrev fra SVT/SR/UR.

Resultatet var 667 timer fordelt på 1.344 sendinger. Økningen er 16 % i forhold til 1995. Sendingene er vesentlig faktaprogrammer, som stilles gratis til rådighet. Men det finnes også andre typer, kjøpt inn av Nordvisjonsmedlemmer på vanlige kommersielle vilkår. Reprisesendinger er også med i årsstatistikken.

Fordobling på fem år
I et femårsperspektiv er utvekslingen av programmer mer enn fordoblet. Man må også ta et stort, men varierende fra år til år, antall sportssendinger med i betraktning. Anslagsvis utgjør disse sendingene 150 timer i året, fordelt på hvert av de fem siste årene.

Nordvisjonen følger den internasjonale trend med større vekt på samproduksjoner. Nordiske samproduksjoner økte med 14 % fra 1995 til 1996, nærmere bestemt fra 582 til 665 timer. Ser man på gjennomsnittet for perioden 1987 -91, er 1996-produksjonen mer enn dobbelt så stor. 200 - 300 samproduksjoner, flest i drama-, fakta- og barn- og ungdomskategoriene, er til enhver tid i gang i Nordvisjonsregi, og slik har gjennomsnittet vært de siste tre-fire årene.

Mediebrev/TF

Nordisk film- & TV-fonds 1998-budsjett 

Nedenfor omtales Nordisk film- & TV-fonds statusrapport; bl.a. også med en henvisning til budsjettproblemer p.g.a. overdisponering i fondets første periode (1990-94). Det heter i et informasjonsbrev fra fondet, sendt ut etter møtet med fondets bidragspartnere i slutten av september 1997:

"I 1997 valgte styret (i fondet, reds. anm.) av ulike .årsaker å gjennomføre et tilnærmet normalbudsjett, og legge den resterende reduksjon til 1998. Det betyr i praksis at fondets muligheter for å gi produksjonsstøtte til langfilm og tv-serier er nærmest halvert i 1998. Samtidig har fondet allerede nå lokalisert de prosjektene for neste år som fondet kan støtte innenfor budsjettrammene. Det betyr i klartekst at fondet allerede nå må si nei til å vurdere ytterligere spillefilm- og tv-prosjekter med opptaksstart i 1998."

Også kortfilm
Tidligere har støtten til kort- og dokumentarfilm vært relativt skjermet, men i 1998 vil få nye prosjekter kunne komme i betraktning. Derimot styrkes støtten til prosjektutviklling noe; små midler kan gi store effekter.

Nordisk film- & TV-fond/TF

Statusrapport fra nordisk film- & TV-fond lagt fram:

Større oppslutning om fondsfinansierte filmer 

Internasjonalt

European Audiovisual Observatory 

Et seminar i regi av Strasbourg-baserte European Audiovisual Observatory (EAO), arrangert i samarbeid med European Cinema Forum, konkluderte med at bare 10 av de 40 mest inntektsbringende og sette filmer i EU-landene i 1996 var produsert i Europa. To filmer er amerikansk/europeiske samproduksjoner, resten (bortsett fra australske "Babe") stammer fra USA, framgår det av en pressemelding fra EAO. Analysen omfatter 70 % av de solgte billettene i EU-landene i 1996.

EAO er en organisasjon som hører under Europarådet, og samler og offentliggjør europeisk mediestatistikk. Seminaret, holdt i midten av september, samlet 40 deltakere fra 13 land. Målet var å undere muligheten av å bygge opp en base for økonomiske data om visning av kinofilm i Europa.

- Hovedproblemene er at vi mangler viktige data for en del land og at vi ikke har en systematisk innsamling på et all-europeisk nivå, sier André Lange, representant for EAO og koordinator for seminaret. Nils Klevjer Aas, EAOs direktør, sier at det er for tidlig å foreslå konkrete detaljer når det gjelder en framtidig database, men seminaret ga grunnlag for å sette i gang arbeidet med et slikt prosjekt.

Pressemeldingen fra EAO, og statistikk, finnes på http://www.obs.c-strasbourg.fr/oea/docs/00001127.htm

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé