Internet i Sverige och Norden:
Kraftfullt verktyg för nya kontakter
Under de senaste åren har de svenska statsmakterna påbörjat
flera stora satsningar för att den nya informationstekniken skall nå
ut till barn och ungdomar. I synnerhet i skolan.
Den statliga IT-kommissionen slog redan 1994 fast att alla elever ska lära
sig använda IT och att den ska vara ett integrerat hjälpmedel inom
utbildningen i alla kurser och alla ämnen.
Löntagarfondsstiftelsen Kompetens och Utveckling, KK-stiftelsen, som
förvaltar den så kallade IT-miljarden, spenderar under en
tre-årsperiod närmare 700 miljoner kronor på utveckling av
sambandet mellan IT och skola.
IT-generationen, med pengar från både KK-stiftelsen och privata
företag, har åkt runt med IT-fullastade bussar till landets skolor
för att på plats inspirera till bland annat
Internetanvändning.
Regeringen har tillsatt ett minst sagt ungdomligt Ungdomens IT-råd
(yngste deltagaren är bara 14 år!) med uppgift att främja IT
bland ungdomar och barn.
Och när detta skrivs i juni 1996 signalerar en dagsfärsk proposition
(1995/96:125) att regeringen framöver ämnar satsa än mer
på IT i allmänhet och i skolorna i synnerhet.
Stora skillnader
När det gäller själva tillgången till Internet har
satsningarna redan burit frukt, åtminstone på gymnasienivå.
Enligt det svenska skolverket är hela två av tre kommunala
gymnasieskolor anslutna till Internet. På grundskolenivå är
dock bara var sjätte skola uppkopplad.
Värt att notera är också att skillnaderna i IT-utveckling
är mycket stora mellan olika kommuner. Exempelvis varierar antalet elever
per dator i den svenska grundskolan mellan 6,8 i Storuman och 138 i Torsby.
Men Internetanvändning i undervisning kräver också mer än
bara datorer och uppkopplingar. Alla som verkar i skolan måste få
klarhet i hur och till vad den nya tekniken ska nyttjas.
Skoldatanätet
Därför har Skolverket de senaste två åren satsat på
att bygga upp en samlande Internetresurs för Sveriges skolor:
Skoldatanätet.
Skoldatanätets hemsidor erbjuder hjälp på i huvudsak fyra
områden:
* Nybörjarinformation om Internet
På "Smultronsställe för Internetblåbär"
förklaras HTML, MUD, IRC och andra nätbegrepp enkelt och
lättfattligt för både nybörjare och de lite mer
avancerade.
* Länkförteckningar över informationskällor
Internet är som bekant enormt stort. Här finns länkar som
är särskilt intressanta ur ett skolperspektiv: databaser,
elektroniska tidningar och annat. Samt Internetkompassen, en utmärkt
nätguide gjord av Pedagogiska centralen i Malmö.
* Förteckning över svenska skolor med hemsidor
Ovärderlig för de som vill knyta kontakter och samarbeta med andra
skolor.
I slutet av maj innehöll denna lista länkar till 310 skolor.
* Projektpresentationer
Ger exempel på projekt där Internet används i skolarbetet.
Projekt att antingen delta i eller låta sig inspireras av till egna
projekt.
* Diskussionsforum
Möjligheten att diskutera med andra lärare och elever. Här finns
både en "elektronisk anslagstavla" och hänvisningar till konferenser
i Usenet som kan vara aktuella för den svenska skolan: exempelvis
swnet.utbildning.datapedagogik där man, precis som det låter,
diskuterar hur man kan ha hjälp av datorer i undervisning.
Så långt skolverket. Hur ser det då ut på skolorna?
Över 300 svenska skolor har alltså egna hemsidor där de
presenterar sig själva. Vi har naturligtvis inte kunnat besöka dem
alla, men den hastiga överflygning vi gjort visar att de ofta inte är
stort mer än hastigt iordningsställda skyltfönster. En kort
presentationstext, några bilder och en e-postadress.
Oplanerat och slumpvis
I en enkätundersökning av Internetanvändningen i svenska grund-
och gymnasieskolor, genomförd i mars detta år av studenter vid
Högskolan i Kalmar, beskriver flera skolor användandet som "oplanerat
och slumpvis".
Bara ett fåtal skolor uppger sig ha konkreta arbetsplaner för sitt
Internetarbete och alla skolor utom två skolor anger att färre
än hälften av dess lärare utnyttjar nätet.
Men trots problem och invändningar pågår ändå flera
projekt där man på något sätt tar Internet till
hjälp, vid informationssökning och/eller kommunikation med e-post.
Några exempel: Learning Bridge på Fredrika Bremergymnasiet i
Haninge, där man under flera år haft e-postutbyte med systerskolor i
USA. Botkyrka Friskola och Kidlink arrangerar internationell
konstutställning på nätet. Köpingeskolan i Trelleborg
som nätkommunicerar med sin vänort i Litauen.
Nya förutsättningar
Med Internet har helt nya förutsättningar uppstått för
möten mellan människor där geografiska avstånd saknar
betydelse. Nätet borde därför kunna bli ett kraftfullt verktyg
för förstärkta nordiska kontakter.
Vi har lyckats finna två samnordiska projekt: IT-NORD där två
gymnasieskolor från vardera Danmark, Finland och Sverige gemensamt ska
producera en elektronisk tidning. Projektet har stöd från Nordiska
Ministerrådet och första numret planeras utkomma i oktober.
Silvertärnan är ett motsvarande samarbetsprojekt mellan skolor
på Nordkalotten.
Men mycket, mycket mer borde kunna växa fram. Om bara den rätta
myllan finns. Vi tror att grundförutsättningen för uppkomsten av
ett blomstrande Internetsamarbete mellan nordiska skolor är att
lärare och elever runt om i Norden på ett smidigt sätt kan
få kontakt med varandra och bli inspirerade av varandras idéer och
projekt.
Samlande nätresurser
ODIN - det nordiska skoldatanätet borde här ha en självskriven
huvudroll. ODIN av idag är dessvärre inte mer än en
sammanlänkning av respektive nordiskt lands skoldatanät, varav flera
dessutom är påfallande substanslösa.
Det saknas alltså en levande mötespunkt på Internet för
skolfolk i Norden. Vi tror att nordiskt Internetsamarbete har allt att vinna
på att det snarast skapas en sådan, förslagsvis genom att ODIN
utvecklas till att i sig bli en samlande nätresurs, med presentationer
över samnordiska Internetprojekt, nordiskt inriktade diskussionsforum och
en samlad nordisk skolförteckning.
Anita Hjelm, mediapedagog
Patrik Bernhardt, frilansjournalist
Gå til toppen av siden
