Nordisk Medie Nyt: Fokus

Nordiske public service-selskaper: Omstilling og fornyelse 

Kjernefamilien samlet rundt én kanal er historie. De nordiske public service-organisasjonene har mange planer for hvordan de skal bevare allsidighet og bredde i programtilbudet - og publikum. Lisensfinansieringen må sikres. Sponsing, reklame-TV og betal-TV kan være inntektskilder. Salg av radio- og TV-programmer på videokassetter, CD-plater, CD-ROM og Internett er i en gryende, første fase.

Medieforsker Henrik Søndergaard: Krise - hvilken krise? 

Århundreskiftet nærmer seg. Som for hundre år siden er ordet krise hyppig brukt; om demokratiet, velferdsstaten, idéene, kulturen. Og om public service-institusjonene. Hvilken krise? spør den danske medieforsker Henrik Søndergaard.

Han peker på at public service-mediene i Norden har overlevd og omstilt seg, etter mange tiår med monopoldrift. En annen sak er at public service-institusjonene selv kan ha nytte av å bruke ordet "krise" - for å vinne politisk forståelse for nødvendigheten av privilegier - som lisensinntekten.

Alle de nordiske public service- (kort: PS) institusjonene er i omstilling. Behovet for nye organisasjonsformer og rasjonalisering er stadig til stede. Tendensen er at de tidligere monopolbedriftene blir stilt stadig friere med hensyn til å kunne foreta raske bevegelser i et stadig skiftende medielandskap.

Spådom og trussel
- Enhver forandring som påvirker vilkårene til PS-mediene, utlegges av mange som krise, sier Henrik Søndergaard, medieforsker ved Københavns Universitet.

- Spådommen om PS-medienes snarlige død er også en trussel som brukes politisk - for å dementere sannheten i spådommen. Ordet krise brukes ikke spesielt presist i denne sammenheng. Det kan dels referere seg til situasjonen for ti år siden, da PS-mediene ble utsatt for konkurranse, noe PS-mediene har mestret bra. Dels kan det referere seg til de nye problemene som dukker opp når PS-mediene for alvor skal finne seg til rette i det store multikanalsystemet som er under oppbygging. Stikkord: Digitale kanaler og Internett.. Når det gjelder å møte de nye utfordringene står PS-mediene langt bedre rustet, takket være omstillingene, enn de gjorde for ti år siden.

Tildigere tiårs kritikk mot PS-institusjonene, for å være byråkratiske og ineffektive og lite lydhøre for publikums krav, var ikke ubegrunnet. Om PS-institusjonene ikke hadde tatt seg kritikken ad notam, ville de hatt et dårlig utgangspunkt i dag, mener Søndergaard.

Målet med PS-virksomheten bør heretter være å sørge for å dekke etterspørselen etter programmer som "markedet" ikke får fram. Med en slik funksjonell arbeidsdeling kan PS-mediene bl.a. lettere forsvare at det skal betales lisens som kommer dem til gode, understreker han.

Radioutviklingen
- Diskusjonen om PS-medienes eksistens tar utgangspunkt i TV-mediet. Berøres ikke PS-radio også av endringene?

- TV har en dominerende rolle og er et kostbart medium i drift i forhold til radio. Radioen har kunnet utvikle seg uten de store diskusjoner og uten det press som avviklingen av TV-monopolene har skapt. Fra radioens barndom har det vært en selvfølge at programmene vandrer fritt over landegrensene.

PS-radio har lenge hatt flere kanaler til disposisjon, og har dermed kunnet imøtekomme kravet om allsidighet og mangfold. Den samme utvikling vil skje når det gjelder TV - f.eks. får både NRK og Danmarks Radio en ny kanal i 1996.

Hva er public service?
British Broadcasting Corporation, BBC, anses av mange som den klassiske public service-institusjon. Fortsatt henter nordiske PS-institusjoner inspirasjon fra BBC, bl.a.. fra publikasjonen "Extending Choice. The BBC's role in the new broadcasting age" (1992). BBC, som har lang erfaring med konkurranse, peker på at det nå er tid for å forlate fortidens ideal om å dekke alles behov. BBC må i stedet ta sikte på å dekke områder som ikke tas vare på i den kommersielle sektor. Noen programområder, hvor BBC ikke lenger kan gi originale bidrag, må oppgis helt.

I den moderne definisjonen av public service legges mindre vekt på organisering og finansieringsform. Det viktigste er at programmene og programpolitikken har bredde (allsidighet/mangfold) og kvalitet. Vanskene oppstår når man skal definere "bredde" og "kvalitet". Noen sentrale dimensjoner finnes, men faste kulturelle kvalitetskriterier kan ikke fastsettes en gang for alle.

TF

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Fra monopol til multimedier 

I Finland og Island har riktignok kommersielt og reklamebasert TV eksistert lengre enn i de øvrige nordiske land, men ellers atskiller ikke disse landene seg mye fra resten av Norden. Derfor har forskeren Henrik Søndergaards skisse av utviklingen i Danmark, se denne, relevanse for flere land i Norden.

TF

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Nye utfordringer 

Jeg har nettopp hørt siste utgave av Sveriges Radios Ekot - på PC-en.

Normalt skulle jeg hatt kabeltilknytning eller solid antenneutstyr for å ta i mot nyhetsprogrammet, her jeg sitter på kontoret i Oslo. Men nå tilbyr Sveriges Radio programmet via Internett, og jeg kan i prinsippet høre på det overalt via Internett.

De nordiske public service-organisasjonene (PS) har etablert nye avdelinger med "multimedia" eller "interaktiv" som pre- eller suffiks. Den digitale utviklingen stiller PS-selskapene overfor nye utfordringer, men gir også nye muligheter. Selskapene må være til stede der konkurrentene er, og det dreier seg ikke lenger bare om "broadcasting". PS-selskapene satser derfor på hele multimediespekteret (CD-ROM, video-on-demand, Internett, osv). Samtidig avklares en rekke opphavsrettslige spørsmål.

TF

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

En huvudfråga: Behövs egentligen public service? 

- Behövs egentligen public service nu när det kommer så många nya radio- och TV-kanaler?

Är det inte en dinosaur på utdöende? undrade en av debatt-ledarna vid en kon-ferens om public service och informationssamhället i Bryssel i början av mars.

Frågan var väl närmast retorisk med tanke på vilka som var där. Som värd för mötet stod public service-bolagens samarbetsorganisation EBU som fått dit TV-chefer från hela Europa för att övertyga inbjudna från EU-institutionerna om public service-verksamhetens förträfflighet och viktiga roll i det stundande IT-samhället.

I framtiden kommer public service att behövas mer än någonsin som motvikt mot kommersialiseringen och marknadskrafternas härjningar. Public service står som garant för kvalitet och mångfald, är en pelare i demokratin och skapar gemenskap mellan människor, framhöll många av talarna vid konferensen.

Sådana lovord är EU-tjänstemännen vana att få höra. EBU har sedan länge ett eget lobbyingkontor i Bryssel som även tidigare anordnat liknande sammandragningar. Inom själva EU-apparaten står public service inte heller utan stöd. Särskilt trogna - och stridbara - supportrar har man i unionens parlament, i synnerhet i det socialistiska lägret. Mest hörs kanske Luciana Castellina, Carole Tongue och Karin Junker i parlamentets kulturutskott (Castellina är utskottets ordförande). Trion hade förstås inbjudits till EBU-konferensen i Bryssel och ställde villigt upp med många uppmuntrande tillrop.

Garanti för finansiering
Karin Junker har bl a skrivit parlamentets svar på kommissionens grönbok om EU:s audiovisuella politik (rapport A4-0140/95, antagen av parlamentet i plenum i juli-95). I denna läggs stark betoning på public service-verksamhetens betydelse.

"Politiskt ansvariga på alla nivåer måste erkänna allmänradio- och TV:s betydelse som kultur- och opinionsbildande faktor i den demokratiska processen" står det att läsa i rapporten. Därför måste politikerna se till att public service kan överleva och utvecklas, inte minst genom att garantera den finansiering.

Det får inte bli så att kommersiell radio och TV får monopol på de breda, populära programmen och public service blir någon form av kulturghetto, fortsätter Junker. PS-bolagen bör också få konkurrera med de kommersiella på de nya mediemarknaderna. Samtidigt bör man erbjuda ett programutbud som kvalitativt och innehållsmässigt skiljer sig från de privata bolagens, står det att läsa i rapporten.

Lokal nivå
Allmännyttig radio och TV på lokal nivå, är också något som parlamentet vill uppmuntra. Junker talar likaså varmt om olika former av "medborgarradio" och "öppna" kanaler i radio och TV. Vid EBU-konferensen diskuterades bl a den aktuella frågan om rättigheterna till de stora sportevenemangen som börjat köpas upp alltmer av penningstarka, privata betal-TV-kanaler. Fortsätter det så här kommer TV-sport snart att bli en lyx som få människor kommer att ha råd med, sade public service företrädarna.

Här får man återigen stöd av EU-parlamentet. Frågan tas upp i utkastet till en ny rapport om public service som ska behandlas vid parlamentets session den 15-19 juli. Här uppmanar Carol Tongue kommissionen att se till att PS-kanaler får lov att visa utdrag ur sportsändningar som betal-TV-kanaler fått ensamrätt på.

Castellina har också gått till aktion. I slutet av maj antog parlamentet en resolution hon skrivit som kräver att EU-kommissionen garanterar billig tillgång till TV-sända sportevenemang som är av allmänt intresse i ett eller flera medlemsländer.

Inte EUs bord?
Om sedan kommissionen går till handling är inte så säkert. Vid EBU-mötet erkände EU:s kommissionär för konkurrensfrågor Karel Van Miert att det varit svårt att fatta beslutet om att bryta public service-"monopolet" på sportevenemangen, men menade att public service-företagen måste följa konkurrensreglerna som alla andra.

- Endast i vissa begränsade fall kan man tänka sig att public service kunde få någon form av särbehandling.

Dessutom tycks Van Miert anse att public service-problematiken inte är EU:s bord.

- Det är upp till de nationella regeringarna att se till att public service-verksamheten bevaras. Hur den ska finansieras är också en nationell fråga, underströk han.

Nu är Van Miert och hans konkurrensdirektorat inte de enda som har något att säga till om i kommissionen. Här kunde man tänka sig att kulturkommissionären Marcelino Oreja visar större förståelse och villighet att engagera sig. Men Oreja och hans direktorat är knappast några tungviktare i Bryssel. Just nu har man dessutom säkert fullt upp med att försöka lirka igenom revideringen av det kontroversiella TV-direktivet.

Anna Celsing/Bryssel

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

PS: En garanti for demokratisk utvikling? 

Europarådet har vedtatt en resolusjon om public service; "The Media in a Democratic Society".

Utgangspunktet er at PS spiller en viktig rolle for vedlikehold og videreutvikling av demokratiet.

Medlemsstatene må forplikte seg til å garantere for minst én omfattende og bred programtjeneste, som inkluderer informasjon, utdanning, kultur og underholdning. Den må være tilgjengelig for allmenheten. I tillegg skal PS-institusjonene kunne tilby supplementer; f.eks. tematiske kanaler.

I resolusjonen defineres PS-medienes viktigste oppgaver bl.a. som

- å fungere som referansepunkt for hele befolkningen og som sosial integrasjonsfaktor

- å etablere et forum for offentlig debatt,

- å sende upartiske og uavhengige nyheter og informasjon,

- å utvikle programflater av interesse for både det brede publikum og minoriteter

- å sikre en betydelig andel av originale programmer

- å utvide valgmulighetene ved å tilby programmer som normalt ikke finnes i kommersielt TV.

TF

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Konkurranse har ikke knekket PS 

Europarådet er opptatt av at PS-institusjonene skaffes tilstrekkelige midler, bl.a. gjennom at lisens-inntektene minst beholdes på samme nivå som i dag.

Fagtidsskriftet Screen Digest har nylig undert markedsandeler og inntekter for de europeiske TV-kanalene. Screen Digest konkluderer med at PS-institusjonene og de kommersielle aktørene i 1995 hver hadde ca. 50% av inntektene fra det europeiske TV-markedet. Da inkluderes inntektene til betal-TV-operatører.

PS-institusjonenes andel av totalomsetningen på TV-markedet i Europa har sunket jevnt fra 1990. I perioden 1991-94 har de totale inntektene til PS-selskapene økt med 15,8 prosent, mens de privateide selskapene har hatt en inntektning på 63,6 prosent.

Dette skyldes ikke at reklame-TV-markedet har økt kraftig. I 1991 utgjorde sponsing og reklameinntekter halvparten av inntektene for alle europeiske TV-selskaper, total sett. I 1994 var forholdet det samme.

Markedsandelene (seere) for PS i Europa er synkende, sett som tendens for totalmarkedet. Dette betyr ikke at PS-konseptet (bredde/allsidighet) er svakere, men det er kommet flere aktører på markedet, i følge Screen.

PS-institusjoner som har vært utsatt for konkurranse i mer enn ti år har et stabilt publikum. Det gjelder bl.a. Storbritannia og Italia, hvor markedsandelen til og med har økt noe de senere år. I Frankrike stiger PS-andelen enda mer, mens den i Tyskland synker, men ikke så raskt som i tidligere år.

TF

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Nye inntektskilder for PS-institusjonene 

Kan de nordiske public service-institusjonene overleve uten lisensfinansiering?

Skal seerandeler avgjøre lisensfinansieringen? Er innføring av betal-TV for PS-institusjonene en vei å gå? Bør PS-institusjonene drive regulær forlagsvirksomhet, med salg av programmer og annet stoff på gamle (f.eks. bøker) og nye (f.eks. videokassetter/Internett) medier? PS-institusjonenes ledelse tumler med disse og andre spørsmål hver dag.

Faktum er at i store deler av Europa utgjør inntekter fra reklame et finansieringstilskudd for PS-institusjonene. Også i Norden: F.eks. har danskenes TV 2 en blanding av lisens- og reklame-inntekter. Norske NRK leker med tanken om å utnytte NRK2s ledige sendetid til reklame.

EU-kommisjonen kommer kanskje med et utspill som gjør det vanskeligere å blande lisensinntekter og reklame: Kommersielle TV-selskaper i minst tre EU-land har klaget til Kommisjonen. De ønsker at det gripes inn overfor PS-institusjoner som både får subsidier i form av lisensinntekter og som kan konkurrere fritt på annonsemarkedet. Saken gjelder Antenne 2 i Frankrike og PS-selskaper i Spania og Portugal.

Før Kommisjonen bestemmer seg for hva som skal gjøres, må EU-landenes nasjonale myndigheter uttale seg om saken Kommisjonen krever regnskaper fra PS-selskapene som skal påvise hvordan subsidiene (lisensinntektene) blir brukt. Portugisiske Canal 1 har levert slike regnskaper, mens Kommisjonen ikke er fornøyd med materialet fra Antenne 2.

Uansett Kommisjonens standpunkt er det neppe en gullkantet framtid for PS-selskaper på reklamemarkedet. Stadig fler skal dele den samme kaken, og i Europa er PS-andelen av den mye mindre nå enn for fire-fem år siden.

TF

Kilder:
"Kvalitet og mangfoldighed i det nye medielandskab: Refleksioner over public service i multi-kanalsystemet", Henrik Søndergaards artikkel i antologien "Nordisk forskning i public service. Radio och TV i allmenhetens tjänst", red. av Henrik Søndergaard og Olof Hultén, utgis senere i år av NORDICOM, Gøteborg
Screen Digest, april 1996
Nyhetsbyrået Reuter

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus