Nordisk Medie Nyt: Resymé

Danmark

Satellit- og Kabelnævnets årsberetning for 1995 

Satellit- og Kabelnævnet har netop udsendt sin årsberetning for 1995.

Satellit- og Kabelnævnet træffer den endelige administrative afgørelse om udstedelse af tilladelse til programvirksomhed ved hjælp af satellit eller ved hjælp af fællesantenneanlæg, der går ud over ét lokalt område, inddragelse eller bortfald af tilladelse til sådan programvirksomhed og påtale af overtrædelser af loven og bestemmelser fastsat efter loven. Herudover rådgiver Nævnet ministeren om programvirksomhed ved hjælp af satellit eller fællesantenneanlæg.

Af interesse herfra kan nævnes, at Satellit- og Kabelnævnet for øjeblikket har udstedt 4 programtilladelser, der alle udnyttes, til følgende foretagender:

1) Z-TV. Tilladelse til udøvelse af tv-programvirksomhed via satellit. Z-TV er en del af Kinnevik-koncernen. Kanalens programkoncept er koncentreret om udsendelser til og om unge.

2) CIAC A/S. (DK4-kanalen) Tilladelse til kabelfødt tv-programvirksomhed. Programvirksomheden spænder over områderne politik, samfund og miljø - underholdning og kultur - undervisning - erhvervsstof - debatstof.

3) Voice of Scandinavia. Tilladelse til radioprogramvirksomhed ved hjælp af satellit. Programvirksomheden er hovedsageligt musik for unge.

4) Danish Satellite TV. Tilladelse til tv-programvirksomhed ved hjælp af satellit. Programvirksomheden angives at være af hovedsagelig pornografisk karakter.

HB

Danmarks Radios satellitkanal 

Danmarks Radio har fået tilladelse til at påbegynde forsøg med en satellitkanal, der anvender den nye digitale teknik og som skal fungere som supplement til de nuværende programmer, der udsendes via sendemaster.

Formålet med den ekstra kanal, som i 1998 påregnes at være en fuldt udbygget programkanal, er at give danskerne større mulighed for at se danske programmer hele aftenen, valgmulighed mellem oplysning og underholdning samt flere smalle programmer. Dette kan lade sig gøre, hvis et program sendes på den ene kanal i den bedste sendetid om aftenen og på den anden kanal på et andet tidspunkt.

Det er forudsat, at såvel anlægs- som driftsomkostningerne vedrørende den nye satellitkanal afholdes af Danmarks Radio inden for de i licensaftalen af 16.9.93 fastsatte budgetrammer, samt at den nye satellitkanals programmer omfattes af "must carry-reglen".

Fra fredag 30. august 1996 sender DR TV herefter to nye kanaler: en relancering af DR 1, der bliver mere folkelig og underholdende indenfor public service forpligtelserne og en helt ny kanal DR 2, der bliver den uforudsigelige lillesøster med værter, som både præsenterer programmerne og hele aftenen igennem fra kl. 20.00 - 23.30 holder seerne orienteret med nyheder live fra studiet og uden for.

TV-direktør Bjørn Erichsen præsenterede på et pressemøde i uge 10 de to nye kanaler, som DRs medarbejdere skal lave for den samme licens. DR 2 er et ekstra tilbud til seerne - sendt over satellit til foreløbig ca. 60 pct. af seerne.

Men Bjørn Erichsen er sikker på, at tilbudet er så attraktivt, at de sidste 40 pct. hurtigt vil sikre sig adgang til at se med.

- Alle vore kendte egenproducerede programmer vil blive nytænkt og revideret, så de fremstår med nyt ansigt - kun undtaget bliver Bamse og Kylling, fortæller tv-direktøren. Begge kanaler bliver skarpt profilerede. DR 1 bliver efter TV-Avisen kl. 18.30 sammensat af underholdning og quiz, populære kultur- og forbrugerprogrammer, herefter nyhedstimen kl. 21.00, og aftenen slutter med dansk eller udenlandsk dramatik. Der bliver nyhedstimer 5 gange om ugen - herunder Søndagsmagasinet.

HB

Nazistisk lokalradio 

Som omtalt i Nordisk Medie Nyt nr. 4/95 gav Udvalget vedr. Lokal Radio og TV den 28. november 1995 programtilladelse til en nazistisk lokalradio i et lokalområde, der ligger lidt syd for København.

Sagen har siden da givet anledning til en del omtale i den danske dagspresse, men diskussionen er på det seneste intensiveret, idet radioen påbegyndte sine udsendelser den 28. februar 1996. Radioen udsender programmerne 2 gange om ugen, hver gang i 3 timer.

Også i udlandet har sagen om den nazistiske lokalradio vakt opmærksomhed at dømme efter de mange henvendelser, som Kulturministeriet har fået fra udenlandske journalister om sagen.

I forbindelse med udstedelse af tilladelsen til programvirksomhed til radioen fastsatte Udvalget vedr. Lokal Radio og TV i medfør af radio- og fjernsynsloven det særlig vilkår for radioens virksomhed, "at Radio Oasens udsendelser ikke må indeholde angreb på eller ringeagtsytringer overfor bestemte befolkningsgrupper. Programmerne må ikke på nogen måde tilskynde til had på grund af race, køn religion eller nationalitet. En overtrædelse af denne bestemmelse vil medføre øjeblikkelig inddragelse af sendetilladelsen, jvf. § 55, stk. 3."

Alene for at kontrollere at radioen ikke overtræder denne bestemmelse, vil radioen formentlig få en stor lytterskare.

HB

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Grønland

Gennemførsel af Medieansvarslov for Grønland 

Der er på Det grønlandske Landstings forårssamling 1996 fremsat et dagsordensforslag om gennemførsel af en medieansvarslov for Grønland. 135 år efter den første grønlandske avis udkom, får Grønland formentlig sin første medieansvarslov nogensinde. Til forskel fra Danmark har der aldrig været gennemført en presselov for Grønland. Der er med gennemførsel af en medieansvarslov tale om en nyskabelse i grønlandsk ret.

Lovforslaget til en medieansvarslov for Grønland er langt hen ad vejen identisk med den danske medieansvarslov. Dog er der taget højde for den seneste informationsteknologiske udvikling, idet artikkelforfattere og redaktører på offentligt tilgængelige datanet (internet-aviser) kan drages til ansvar. Ansvaret gælder for såvel grønlandsk producerede nyheder, som for dynamiske henvisninger til udenlandsk producerede nyheder. Ved dynamiske adresseringer forstås en hyperteksthenvisning, der kan gøre tekster og billeder m.v. fra andre databaser over hele kloden til en integreret del af de tilgængelige data på datanetadressen.

Nicholas Symes/TF

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Finland

Utredningar om digitaliseringen 

Utredningsmannen har föreslagit digitalisering av sändningsnät samt nya landsomfattande programkanaler för radio och television.

Finlands regering borde snabbt fatta principbeslut om digitalisering av radio-och televisionsnäten, föreslog utredningsman Jouni Mykkänen i januari i den av trafikministeriet beställda strategiutredningen över rundradioverksamheten.

Utredningsman Mykkänen anser att både en ny reklamradio och en ny landsomfattande kommersiell TV-kanal skall beviljas koncession. Innan beslut fattas borde man vänta på möjliga nya ansökningar till slutet av mars.

Mykkänen föreslog att Rundradion tillsammans med innehavarna till de kommersiella koncessionerna bygger de digitaliserade näten. Statliga medel borde inte användas för digitaliseringen. I utredningen föreslås också att man av nätverksamheten bildar ett dotterbolag till Rundradion.

Enligt utredningsmannen har utvecklingen inom masskommunikationen skett i tre perioder. Den nuvarande perioden kallas som ett övergångsskede från analog till digital överföring. Nästa period är digitiden och sedan kommer nätens tid. Före år 2010 kommer både radio- och TV-, samt tele- och datatekniken att fungera i samma system.

Mykkänen föreslår att digitaliseringsprojektet påbörjas med en utredning för att kartlägga vem som är intresserad av att vara med i detta nationella projekt. Samtidigt borde det bli möjligt att ansöka om koncession för televisionens andra landsomfattande kommersiella kanal. De fyra ansökningar som trafikministeriet redan mottagit kommer att beaktas när statsrådet beslutar om koncessionen. Medverkan i digitaliseringen borde vara ett villkor för koncession.

I radion är det möjligt att ta i bruk ett ledigt analogt landsomfattande frekvensområde utan att detta står i teknisk konflikt med digitaliseringen, tänker Mykkänen. Han föreslog att man före slutet av mars månad skall kunna lämna in ansökan för den första landsomfattande kommersiella radiokanalen och att det fria frekvensområdet därigenom omedelbart tas i bruk. Hittills har inga ansökningar lämnats in.

Mykkänen föreslog också att lokalradiorna skall kunna bilda kedjor.

Rundradion och de kommersiella koncessionsinnehavarna föreslås påbörja digitaliseringen av radionät.

Enligt förslaget blir det möjligt att i ett digitaliserat system bevilja regionala koncessioner för radio och television. Eftersom en digitaliserad radio når flera sändningsområden än den nuvarande lokalradioverksamheten borde man för att trygga lokalradiornas existens i Finland sträva till att få ett nytt frekvensområde för lokalradiobehov.

Vid behandlingen av koncessionsansökningarna borde tyngdpunkten läggas vid programutbudet. Koncessionssökandena borde presentera programplaner för sin verksamhet.

Om en ny landsomfattande TV-koncession beviljas, borde i den andelen av s.k. independent-producenter, som står utanför Rundradion och MTV Ab, definieras till minst 30 %. För att beviljas koncession borde man utöver hyra för användningen av sändningsnät, delta i en s.k. public service avgift. Tanken på en public service-avgift, dvs. en licensavgift till staten, kom upp under utredningsmannens arbete. Enligt Mykkänen kräver detta dock en ny utredning.

Beslut om förnyelse av MTV:s koncession bör fattas före 1998. Nuvarande koncession gäller till 1999.

Enligt utredningen kommer televisionsreklamens andel att fördubblas under närmaste år och nå två miljarders nivå, även om mediereklamens totala andel inte nämnvärt stiger. Reklamandelen inom den elektronisk kommunikation torde stiga under följande 15 år till tidningsreklamens nivå. Med beaktande av detta föreslår utredningsmannen att pressen skall ges möjlighet att vara med som ägare i radio- och televisionsverksamheten.

Utredningens nationella strategi utgår från tanken att den lagstadgade public service-verksamheten inom Rundradion och verksamheten inom de kommersiella koncessionsinnehavarnas radio- och TV-bolag kompletterar varandra. Det är möjligt att få till stånd jämvikt i kommunikationspolitiken om man samtidigt som man ger Rundradion möjlighet att fullgöra sina lagstadgade uppgifter beviljar nya kommersiella koncessioner.

Monopolbildning inom radio- och TV-verksamheten tillåts inte. Andelen inhemskt ägande skall vara tillräckligt stor.

Finland och Sverige borde sinsemellan förhandla om framtiden för TV 4 i Finland (program från Sveriges tv) och om möjligheten att skicka de finska TV-programmen via satellit till Sverige. Detta skulle göra det möjligt för sverigefinnarna att följa finska TV- program överallt i Sverige.

I diskussionerna som följde utredningen kom det fram att utredningsmannens tidtabell var för optimistisk. Mera information behövs av digitaliseringen och dess kostnader innan några beslut kan fattas. En arbetsgrupp utsatt av trafikministeriet jobbar nu med dessa frågor ända till slutet av maj.

Förslaget om att lokalradiorna skall fritt bilda kedjor har också bemötts med tvivel.

KK

Kulturen och informationssamhället - förslag till åtgärdsprogram 

I januari avgav en av undervisningsministeriet tillsatt sakkunniggrupp ett betänkande där det skapas strategiska grunder för ett kulturellt informationssamhälle och utgångspunkter för undervisningsministeriets åtgärdsprogram för åren 1997 - 2000.

Sakkunniggruppen föreslår att undervisningsministeriet skall ta initiativ till skapande av en nätverksstrategi för den finländska kulturen utifrån kultursektorns egna utgångspunkter. Strategin skall täcka kulturinstitutionerna samt statens och kommunernas kulturfunktioner.

Också olika kultur- och konstnärsorganisationer, arrangörer av olika evenmang samt företag som arbetar inom olika kultursektorer kan ansluta sig till nätet.

Sakkunniggruppen föreslår också att den nya tekniken skall utnyttjas vid utbildningen av personer verksamma i konst- och kultursektorn. I förslaget läggs särskild vikt vid främjandet av biblioteken, museerna, det audiovisuella området och barnkulturen.

Förslaget täcker också åtgärder som anknyter till lagen om friexemplar, radio- och TV-program samt förhandsgranskning av filmer och upphovsrätt.

KHK

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Island

Retransmission i provinsen 

Som omhandlet tidligere i NMN benytter man mikrobølgekanaler til at retransmittere udenlandsk programstof i Island. Distrubutørerne har hovedsagelig lagt vægt på udbredelse i hovedstadsområdet, men nu ser det ud til at spredningen vil ske flere steder i landet.

To selskaber, Húsvisk fjölmiðlun hf. (Medievirksomhed i Húsavík A/S) i Nordøstisland og Sunnlensk fjölmiðlun ehf. (Sydlandsk medievirksomhed aps.) har søgt Radiospredningsnævnet om licens til at retransmittere, dels i Húsavík, dels i sydlandet. I begge tilfælde er det meningen at distribuere udenlandsk programstof uden at præsentere eget program.

Det kan nævnes, at Íslenska sjónvarpið hf. (Islandsk TV a/s) og Íslenska útvarpsfélagið hf.-Fjölmiðlun (Det islandske radioselskab a/s-Medievirksomhed) begge to har licens til at distribuere udenlandsk programstof over hele landet, men endnu ikke har gjort brug af den.

SJ

Forslag til ændringer af ophavsretsloven på grund af EØS-aftalen  

Undervisningsministeren Björn Bjarnason har i Altinget fremlagt et forslag til ændring af ophavsretsloven på grund af EØS-aftalen. Det er anden gang forslaget fremlægges i Tinget.

Ifølge EØS-aftalen forpligtede Island sig til at tilpasse landets lovgivning til det generelle beskyttelsesniveau for åndsværker, der er gældende i EU-staterne.

Forslaget handler bl.a. om, hvorledes man bærer sig ad ved retransmission og spredning via kabelsystem, og hvilke regler der gælder over for indehavere af rettigheder i sådanne tilfælde. Ændringerne i forslaget indskrænker sig til at tilpasse ophavsretslovgivningen til EU's direktiver med hensyn til beskyttelse af ophavsret.

SJ

Forslag mod børnepornografi 

Justitsminister Thorsteinn Pálsson har i Altinget fremlagt et forslag til ændring af Straffeloven vedrørende bl.a. opbevaring af materiale, der indeholder børnepornografi.

I henhold til forslaget skal det være forbudt at opbevare fotografier, film eller lignende effekter, der indeholder grov børnepornografi. Det er ikke nogen betingelse for forholdets strafbarhed i henhold til forslaget, at vedkommende forsætligt har villet distribuere materialet til offentligheden.

I bemærkningerne til forslaget hedder det bl.a.: Formålet med at gøre det strafbart at opbevare materiale med grov børnepornografi er at øge beskyttelsen af børn mod sexuelt misbrug. Et forbud mod at opbevare materiale med grov børnepornografi menes at kunne reducere og forebygge overgreb på børn i forbindelse med fremstillingen af den slags stof.

SJ

Stöð 2 (TV 2) - TV fra middagstid på hverdage 

Hidtil har TV-udsendelser i Island på hverdage ikke begyndt før omkring eller efter kl. 16.00. Stöð 2 har nu indført den nyhed at starte sit program kl. 12 middag på hverdage. Stöð 2, RÚV og Stöð 3 har morgenfjernsyn for børn i weekender.

Om eftermiddagen tilbydes der på hverdage film, børnestof og serieprogrammer på Stöð 2. Antallet af nyhedsudsendelser stiger med 3, og nu udsendes nyheder kl. 12.00, 16.00 og 18.00, og desuden udsendes hovednyhedsudsendelsen kl 19.30.

I januar gik Jafet Ólafsson af som direktør hos Islenska útvarpsfélagið-Fjölmiðlun hf. (Det islandske radioselskab - Medievirksomhed a/s), der driver Stöð 2, og Jón Ólafsson overtog posten.

SJ

Rift om støtte fra Radio- og TV-stationernes kulturfond 

I henhold til Radiospredningsloven har en særlig fond, Radio- og TV-stationernes kulturfond, til opgave at yde bidrag til en styrkelse af islandsk programvirksomhed med øget vægt på kultur og oplysning. Fondens indtægter består af en 10 % kulturfondsafgift, der opkræves af alle reklamer i radio og TV.

Det står klart, at der er stor interesse for islandsk programvirksomhed, for da ansøgningsfristen om støtte fra fonden for nylig udløb, var der indløbet ialt 212 ansøgninger. Til uddeling nu er der ca. ISK 30 mio., men ansøgningerne beløb sig til ialt ISK 500 mio.

Langt de fleste ansøgninger gjaldt programmer til TV eller 119, 23 ansøgte om støtte til forberedelse af TV-programmer - og 70 søgte om støtte til udvikling af radioprogrammer.

SJ

Tegnefilm den mest populære biograffilm i 1995 

Fornylig blev der offentliggjort en liste over de mest populære biograffilm i Island i 1995. På førstepladsen var tegnefilmen Løvernes konge, der blev vist med synkroniseret islandsk tale, og ifølge listen så 57.000 biografgængere denne film.

På de første 24 pladser på listen fandtes udenlandske (amerikanske) film og på 25. pladsen kom den islandske film Tár úr steini (Tårer fra en sten) med 15.500 tilskuere, og på 27. pladsen kom en anden islandsk film Einkalíf (Privatliv) med 15.000 tilskuere. Spillefilmen Tár úr steini repræsenterede Island ved uddelingen af Oscars-prisen for 1995.

Det var virksomheden Hagvangur hf., der beregnede publikumstallene på grundlag af oplysninger fra biograferne. Oversigten gælder film, som mere end 15.000 tilskuere har set, og i 1995 var det tilfældet for 27 spillefilms vedkommende.

SJ

Børneombudsmanden reagerer på reklamer for voldsfilm 

Børneombudsmanden anmodede i januar Konkurrencerådet om at udstede forbud mod reklamer i TV og biografer samt videofilm, når der er tale om voldsfilm, der ikke er egnet for børn under 12 års alder. Ombudsmanden henviste først og fremmest til reklamer, der vises i TV før kl 22.00 om aftenen og reklamer i biografer ved forestillinger, der er tilladt for børn under 16 år.

Børneombudsmanden gav udtryk for bekymringer med hensyn til de voldsscener, der vises i biografernes reklamer på tidspunkter, hvor børn med stor sandsynlighed sidder ved fjernsynet eller i biografer.

En såkaldt reklamekomité er rådgivende organ for Konkurrencerådet i sager vedrørende reklamer, og den kontrollerer, at reklamer ikke indeholder forkerte, ufuldstændige eller vildledende oplysninger, og at de ikke på nogen måde virker krænkende over for børn.

Konkurrencemyndighederne har to gange i løbet af knapt et år gjort vedkommende opmærksomme på de lovbestemmelser, der gælder om offentliggørelse af reklamer. I tilknytning til ombudsmandens brev, blev det undersøgt, hvorledes det forholdt sig med reklamer, der indeholder voldsscener, før kl. 22.00 i TV i en uge. Efter konkurrencemyndighedernes mening vises der nu væsentlig færre reklamer af denne type i TV, så Konkurrencerådets og børneombudsmandens henstillinger er blevet taget til efterretning i denne henseende.

SJ

I kraft af oplysninger 

I begyndelsen af marts måned udkom skriftet I kraft af oplysninger - Undervisningsministeriets oplæg om uddannelse, kultur og informationsteknologi 1996 - 1999. I skriftet præsenteres ministeriets generelle program med hensyn til, hvordan man kan tilstræbe øget brug af informationsteknologi til fordel for uddannelse og kultur i landet. Skriftet behandler de forskellige emnegrupper, der hører under Undervisningsministeriet, herunder medierne.

Om fremtiden inden for medieområdet hedder det bl.a.: "Tilsyneladende vil de elektroniske medier, telefonteknologien og datateknikken blive integreret i et medium. Dette medium vil give mulighed for interaktivitet og giver offentligheden mulighed for aktivt at deltage i og have indflydelse på, hvilken service, der ydes, og hvilke oplysninger der formidles.

Fremtidens medier vil således ikke udelukkende sikre nem adgang til stof, men også give mulighed for afvekslende præsentation af det. Med interaktive medier vil offentligheden kunne afpasse brugen af medier efter egne behov, og vil ikke være afhængig af mediernes forud fastlagte program."

Undervisningsministeriets målsætning vedrørende private massemedier er bl.a. at sikre konkurrencemæssigt forsvarlige vilkår og forhold, der muliggør deltagelse i konkurrencen inden for den internationale medieverden.

Med hensyn til RÚV fremsættes der bl.a. de målsætninger, at RÚV skal udnytte datateknologien til at gøre det lettere for befolkningen at opnå adgang til data, programstof og stof i tilknytning til nyheder. Og RÚV skal ligeledes udnytte informationsteknologien ved fremstilling af programstof.

Hos RÚV har man planer om at opsætte et arkivsystem, der via Internet giver adgang til oplysninger om institutionens materiale.

Af skriftet fremgår det, at RÚV har indledt et samarbejde med en computervirksomhed om udsendelse af en nyhedsoversigt til abonnenter via Internet.

RÚV sender ligeledes introduktionsstof om programvirksomheden til andre medier på digital form, men for størstedelens vedkommende sker det alligevel stadigværk på tryk.

RÚV anvender i øget omfang Internet ved tilvejebringelse af nyhedsstof og indhenter en stor mængde informationer via interaktiv forbindelse til databanker.

SJ

Velartikulerede journalister 

Foreningen Heynarhjálp (Hørehjælp), hvis medlemmer er hørehæmmede, valgte i marts måned de to mest velartikulerede journalister ved de elektroniske medier.Efter foreningens mening har det stor betydning for hørehæmmede at have lettere ved at følge med i nyhederne.

Det er første gang, denne udnævnelse sker. De to journalister, der blev valgt denne gang, var Ólöf Rún Skúladóttir hos Islands TV og Broddi Broddason hos Islands radio.

SJ

"Kold is" vises i 60 byer i USA 

Friðrik Thór Friðrikssons film, Kold is, vil blive vist i 60 byer i USA i nærmeste fremtid. Desuden er der indgået aftaler om at filmen vises i 17 lande. Det er efter sigende den største distributionskontrakt, der hidtil er indgået i forbindelse med en islandsk film.

SJ

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Norge

Revisjon av film- og videogramloven 

I forbindelse med en større revisjon av lov om film og videogram av 15. mai 1987 nr 21, legger Kulturdepartementet blant annet opp til å fastsette en enhetlig norm for vold og pornografi ved endringer av film- og videogramloven og straffeloven.

Når det gjelder vold, går departementet rent konkret inn for at straffelovens § 382 om voldsskildringer blir endret slik at den skal gjelde alle bildemedier. Dersom endringen blir vedtatt, vil det innebære at samme grense blir lagt til grunn for voldsskildringer i elektroniske oppslagstavler og dataspill som i fjernsyn, offentlige kinoframvisninger, utleie og salg av videogram o.s.v.

Når det gjelder pornografi, gjelder i dag etter film- og videoloven en noe strengere norm for visning på kino enn det som etter straffelovens. § 211 bl.a. gjelder for videogram for salg og utleie, og fjernsyn. I høringsnotatet drøfter departementet om det er rimelig å opprettholde en strengere grense for kinovisning, eller om det bør skje en viss liberalisering, slik at den samme normen legges til grunn for alle bildemedier. Departementet ber i dette spørsmålet om høringsinstansenes syn, uten selv å ta endelig stilling til spørsmålet.

LPØ

Digitalisering av kringkasting 

Sverige

Nya villkor för public service-företagen 

Regeringen har lagt fram en proposition om villkor för radio och TV i allmänhetens tjänst under perioden 1997-2001. Huvudförslagen är följande:

- Public service-uppdraget stärks och förtydligas. Programföretagens kulturansvar ska förstärkas. Samarbetet med andra kulturinstitutioner ska öka, liksom medverkan av utomstående i programproduktionen. Det mångkulturella samhället ska speglas. Program för och med barn och ungdomar ska ägnas ökad uppmärksamhet.

Ansvaret för kvalitetsuppföljning ska öka. Samiska, finska och tornedalsfinska ska ges en särställning i programverksamheten för språkliga och etniska minoriteter.

- Programföretagens nyhetsförmedling och samhällsbevakning bör utgå från olika perspektiv, ej bara Stockholms. Åtgärder för att uppnå detta ska innefatta utlokalisering från Stockholm av redaktioner eller kvalificerade beslutsfunktioner inom samhällsbevakningen.

- Andelen allmänproduktion som produceras utanför Stockholm skall successivt öka till 55% i Sveriges Television och Sveriges Radio. Ökningen bör i första hand ske genom anlitande av fristående producenter och genom utomståendes medverkan.

- Om ett programföretag vill starta nya programkanaler ska regeringens medgivande inhämtas.

- Sändningarna ska finansieras med TV-avgifter. TV-avgifterna ska oavkortat gå till finansieringen av public service-verksamheten. Ingen reklamfinansiering. Sponsring ska endast få förekomma i samband med sportevenemang i Sveriges Television.

- Skärpta krav på programföretagen att följa upp public service-uppdraget.

- Tillståndsperioden ska vara fem år, 1997 till 2001 för Sveriges Radio och Sveriges Television. För Sveriges Utbildningsradio ska tillståndet gälla för åren 1997 och 1998 i avvaktan på utredning om utbildningsradions framtida roll.

KE

TV4-avtalet har sagts upp 

Regeringen beslutade den 8 februari att säga upp koncessionsavtalet mellan staten och TV4. Det nuvarande sändningstillståndet för TV4 gäller till utgången av februari 1998.

Regeringen och TV4 är överens om att avtalet nu bör sägas upp för att förutsättningslösa diskussioner skall kunna äga rum om ett förnyat sändningstillstånd.

Samtal mellan TV4 och Kulturdepartementet kommer att inledas under våren. För att förutsättningarna för en ny tillståndsperiod skall kunna bedömas måste vissa andra frågor ha fallit på plats - t.ex. frågorna om digital marksänd TV och nya TV-kanaler.

KE

Ny radio- och TV-lag 

Efter ett mångårigt utredningsarbete lämnade regeringen nyligen över en proposition om radio- och TV-lag till riksdagen. Den nya lagen innebär att sju lagar på området blir én. Reglerna på radio- och TV-området ska bli enklare och mer enhetliga och lagen föreslås träda i kraft den 1 december i år.

Förslaget bygger på nu gällande regler, men vissa sakliga ändringarna föreslås dock:

- Förbud mot att sända ingående våldsskildringar av verklighetstrogen natur och pornografiska bilder i TV under sådan tid och på sådant sätt att det finns en betydande risk att barn kan se programmen och att det inte kan anses försvarligt att ändå visa bildern - t.ex. som ett led i nyhetsförmedling.

- En särskild avgift införs för den som i vissa fall bryter mot bestämmelser eller villkor om reklam m.m. Vidare föreslås att en marknadsstörningsavgift ska kunna användas vid överträdelser mot vissa regler, bl.a. barnreklamförbudet.

- Tillståndsplikten för sändningarna begränsas något.

KE

Sverige digitaliserar marknätet 

Den 13 februari presenterades utredningen "Från massmedia till multimedia - att digitalisera svensk television" - ett förslag om tekniska och andra förutsättningar för utökade sändningar av radio och TV.

Utredningen föreslår att det samhällsägda marknätet, som idag sänder SVT1, SVT2 och TV4, snarast skall byggas ut för digitala sändningar. Utredningen anför följande.

- Digital teknik ger möjlighet till mångdubbelt fler programkanaler.

- Med en enkel antenn på eller i mottagaren kan TV-sändningarna tas emot var som helst, med mindre känslighet för störningar.

- Programtjänsterna kan göras mer flexibla. En första utbyggnadsetapp beräknas ge möjlighet till åtta programtjänster (kanaler). Efter två år bör näten vara utbyggda för 24 programtjänster.

Utredningen föreslår att de analoga sändningarna fortsätter att sända parallellt med de digitala under en övergångstid av högst 10 år.

Därefter kan det digitala marknätet byggas ut ytterligare. Omkring år 2010 bör man i Sverige kunna sända ett 50-tal programtjänster i marknäten.

KE

Politisk majoritet för digital-TV 

En politisk uppgörelse har träffats om digital TV, public service och framtida svensk TV-produktion. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet enades i uppgörelsen om ett snabbt införande av digitala TV-sändningar i marknätet. Motiven för detta anges vara att

- tittarna ska ges ett större utbud,

- nya svenska kanaler kan introduceras,

- hela landet kan nås av sändningarna,

- svenska och nordiska program får bättre förutsättningar, -

det ges möjlighet till ökad decentralisering genom fler lokala och regionala TV-kanaler

- grundläggande kulturpolitiska krav kan ställas som motverkar våld, hindrar TV-reklam för barn och ger tillgänglighet för funktionshindrade.

Partierna påpekar betydelsen av snabba avgöranden samt att det inte är befogat att nu starta sändningar med analog teknik. De frekvenser som tillhör de så kallade M4- och M5-näten bör i stället användas för digitala sändningar. Mellan de tre partierna finns också en samsyn när det gäller åtgärder för att stärka och förtydliga public service-verksamheten.

Sändningarna ska finansieras med TV-avgifter och reklam ska inte tillåtas. Programföretagens kulturansvar ska fördjupas. Samarbetet med andra kulturinstitutioner ska öka och programföretagen ska öka satsningen på frilansmedverkan och fri produktion, anser de tre partierna.

Det tredje område som uppgörelsen behandlar är insatser som säkrar framtida svensk TV-produktion med kultur och kvalitet.

Partierna är eniga om att det är angeläget att öka andelen svenskproducerade program och att mångfalden inom området stimuleras. Fristående TV-filmare och TV-producenter måste få fler från varandra oberoende finansieringskällor, anser de tre partierna. Utbildningsmöjligheterna inom TV-området bör också förbättras.

KE

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Internasjonalt

Europaparlamentet vill skärpa TV-direktivet