Radion i USA och Norden: Ett medium
- två världar
Statsmedborgare och konsumenter. Det är de två identiteter som
bäst skildrar den traditionella skillnaden mellan nordiska radiobolag och
den kommersiella amerikanska radion.
Jag skriver denna krönika från den kommersiella radions hemland,
USA. Här skall jag under sex månader vara gästprofessor vid
University of Texas at Austin, Department of Radio, Television & Film.
Att försöka förklara den kanalprofilering som de nordiska
rundradiobolagen nyligen genomfört som en reaktion på kommersiell
konkurrens för mina amerikanska studeranden, är svårt. Tanken
på en nationell rundradio är helt främmande för nutida
unga amerikaner. Man har svårigheter att begripa hur en och samma station
kan ta hand om flera parallella kanaler.
Monopoler
Historiskt sett, och än i dag, kan begreppet nationella rundradiomonopoler
definieras som det viktigaste kännetecknet för den europeiska radion.
I den nya blandade radiokulturen är den kommersiella radions
arbetssätt, värden och normer på frammarsch.
I de nordiska länderna knyts radion och staten historiskt nära till
varandra. Just i detta hänseende är den amerikanska radion i en helt
annorlunda värld. Naturligtvis har radion också här tagit upp
statens angelägenheter i kritiska faser av nationens historia, men radion
har alltid först och fremst betraktats som privat företagsamhet,
"business".
Statsmedborgare och konsumenter. Det är de två identiteter som
bäst skildrar den traditionella skillnaden mellan nordiska radiobolag och
den kommersiella amerikanska radion. Historiskt sett är medborgarskapet
den centrala identiteten som den nordiska rundradion har producerat
(konstruerat). Den amerikanska radion domineras av marknadsföringen av
varor och populärkultur. Marknadsföringen har varit så central
i den kommersiella radions historia, att dess viktigaste roll kan anses ha
varit att producera och sälja lyssnare till reklamen.
För mannen och kvinnan på gatan i USA är statsmakten ett
nödvändig ont som bara behövs för att hålla de
kriminella i styr och försvara landet mot fienden utanför. En
sådan grundläggande fientlig hållning mot staten
förklarar åtminstone delvis varför en publik, icke-kommersiell
rundradioverksamhet har förblivit ett marginalt fenomen i USA.
Tron på statsmakten som en garant för allt gott är inte heller
så stark i nordiska länderna som det brukade vara. Tidigare
ansåg man att de nationella rundradiobolagen bidrog positivt till att
undervisa, utbilda och underhålla medborgare. Mot slutet av 1980-talet
förknippas rundradion med genomgående negativa kännetecken. I
den liberala ekonomins retorik förvandlades nationell rundradio till ett
paternalistiskt och byråkratiskt hinder för yttrandefriheten.
Public service
I jämförelse med den kommersiella radion har man allt oftare
börjat skildra den traditionella rundradioverksamheten med beteckningen
"public service", en historisk benämning som går
tillbaka till det brittiska BBCs historia. Den engelska radiohistorikern Paddy
Scannel är en av de medieforskare som förhåller sig positivt
mot "public service". Han tycker att den nationella
rundradioverksamheten har bidragit enormt till att demokratisera statsmakten
och det politiska beslutsfattandet i västeuropeiska länder.
Rundradion har fungerat som en förmedlande länk mellan statsmakten
och medborgarna. Den har omformat politiken och den politiska retoriken
så att de blir begripliga och hanterliga i vardagslivet. Som ett resultat
av detta har människornas möjligheter att påverka den politiska
processen väsentligt förbättrats.
Det historiska värdet av "public service" -
rundradioverksamheten - har nyligen blivit erkänt också i EUs
mediepolitik. EU-ländernas representanter deltog i Europarådets
ministermöte om massmediepolitiken (Prag, Tjeckiska Republiken,
7.-8.12.1994) och undertecknade en resolution, där parterna uttrycker sin
vilja att trygga utveckligen av "public service"
rundradioverksamheten i den nya konkurrenssituationen.
Jämlikt alternativ
I resolutionen från ministermötet används adjektivet
"stark" (på engelska "strong") i samband med
hänvisningen till framtidens "public service"
rundradioverksamhet. Så gäller det inte bara att behålla
"public service" som en marginell form av radion, en historisk
relikt. I sista hand gäller det att trygga det existerande
finansieringsgrundlaget för den traditionella nationella rundradion
så att den kan bevaras som ett jämlikt alternativ till den
kommersiella radion.
I den amerikanska radion hör man sällan nyheter. Egen
nyhetsproduktion eller analys av nyheter är för dyrt. Den politiska
journalistiken, en bred bevakning och analys av politiken med med hänsyn
till olika slags åsikter och politiska synsätt, saknas nästan
helt.
I de nordiska länderna har även de kulturkanaler som i
förväg betraktats som marginella kunnat behålla en rejäl
andel av lyssnarna. Kanaler med nyheter och aktualiteter konkurrerar
jämlikt med den kommersiella radion.
Taisto Hujanen, biträdande professor i elektroniska medier, Tammerfors universitet
Gå til toppen av siden
