Nordisk Medie Nyt: Resymé

Udvalget om Informationssamfundet år 2000, der blev nedsat i marts måned 1994 (omtalt i Nordisk Medie Nyt nr. 2-1994) afleverede i oktober måned en 100 sider lang rapport samt et bilagsbind, hvori en række af rapportens forslag uddybes.

Udvalget fik flere opgaver. Dels at tegne et billede af danskernes muligheder i det kommende informationssamfund, at formulere en overordnet dansk informatikpolitik samt at identificere særlige indsatsområder for de nærmeste år og pege på behovet for eventuelle lovændringer.

At dømme efter den megen omtale, som rapporten har fået i den danske presse, har udvalget opfyldt sin opgave og rapporten er da også blevet omtalt som et vægtigt bidrag til køreplanen for Danmarks rejse på informationsmotorvejen.

17 afsnit
Rapporten er opdelt i 17 afsnit. I det følgende skal blot 5 forslag, som kan have speciel interesse for Nordisk Medie Nyts læsere, idet der citeres fra rapportens sammenfatning.

En dansk strategi for informationssamfundet
Rigtigt anvendt vil informationsteknologien være en kilde til økonomisk udvikling, større livskvalitet og bedre offentlig og privat service. Vi må derfor lægge en strategi, som kan bringe Danmark i front af udviklingen mod informationssamfundet.

Strategien må satse på en bred anvendelse af IT, og den må bygge på værdier som åbenhed, demokrati og ansvar for alle i samfundet, så der ikke sker en opdeling af danskerne i informationsteknologisk A- og B-hold.

Den offentlige sektor må spille aktivt sammen med den private og gå foran med effektiv IT-anvendelse. Der må sættes en række konkrete mål, som skal realiseres i de nærmeste år og inden for 2000.

Massemedier ad nye veje
Den teknologiske udvikling vil i det kommende ti-år afgørende ændre vilkårene for massemedierne.

Den kommende lovregulering af radio- og tv-området og telenettet må give frihed til nye kanaler og udbydere herunder landsdækkende, reklamefinansierede radiokanaler.

Samtidig må de såkaldte public service-stationer have frihed til at gå ind på grænseområderne med nye interaktive tjenester og andre kommercielle aktiviteter, gerne i samarbejde med andre distributører eller producenter.

Nye og billigere teleydelser
Anvendelsen af avanceret telebaseret informationsteknologi i virksomheder, offentlige institutioner og private hjem må fremmes gennem markante prisfald på bredbåndsydelser, en liberalisering af hybridnettet og et bredere udbud af højhastighedsforbindelser. Samtidig må den danske regering tage initiativ i EU-regi til at få sænket priserne på international teletrafik.

Åbent samfundsnet
Computer- og telenettet skal udvikles, så det udgør et sammenhængende samfundsnet, der for almindelige borgere og virksomheder fremstår som lige så overskueligt og let tilgængeligt som telefonsystemet.

Gennemførelse af strategien
Skal en offensiv strategi for informationssamfundet realiseres, kræver det bredt i samfundet en øget bevidsthed og debat om muligheder og problemer.

Informationssamfundet må placeres centralt på den politiske dagsorden i Folketing og kommunalbestyrelser, og der må udarbejdes en handlingsplan for de kommende initiativer.

Forskningsministeren har meddelt, at han i januar måned 1995 i Folketinget vil fremlægge et forslag til handlingsplan.

Rapporten kan købes i boghandelen og bestilles hos:

Schultz Information
Herstedvang 10
2630 Albertslund
Telefon +45 43 63 23 00

HB

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Ansökningar gällande riksomfattande reklamradio väntar på ett avgörande. Trafikminister Ole Norrback är beredd att bevilja koncession men de stora regeringspartierna förhåller sig mera reserverade.

Fr o m våren har tre sökande anmält sig: MTV Ab, lokalradion Radio Ettan i Helsingfors och Muumimaailma Oy (Muminvärlden). Minister Norrback har verkat för att MTV Ab skall beviljas koncession.

Nu har situationen komplicerats då en ansökan till anlänt. Det är fråga om det svenska kommunikationsbolaget Kinnevik som är redan aktivt med egen lokalradioverksamhet i de övriga nordiska länderna. Dess ansökan är väl förberedd. även representanter från finländskt håll lär tas med i arbetet.

Det som ytterligare ökar på spänningen är det faktum att de som ansöker har tydligt sikte på digitala radiosändningar som skall börja om ett par år. En av ägarna till MTV är Nokia som hyser intresse även för marknaden för digitala radiomottagare.

Trafikministern har som avsikt att ta upp koncessionsärendet för behandling vid regeringen i december.

KK

Digital teknologi och kulturutvecklingen 

Undervisningsministeriet tillsatte 3.11.94 en sakkunniggrupp för att utreda verkningarna av digitalisk teknologi på kulturutvecklingen och behovet av att utveckla kulturpolitiken i informationssamhället och i de viktigaste informationskanalerna. Sakkunniggruppen skall utföra sitt uppdrag före 31.12.95.

Sakkunniggruppen har till uppgift att
1. Göra en lägesöversikt av den kulturpolitiskt betydande internationella utvecklingen inom informationsteknologin och bedöma ut kulturpolitisk synvinkel viktiga omständigheter och trender. I detta samband bör hänsyn även tas till Europeiska unionens verksamhet vid utvecklingen av informationssamhället med tanke på tillämpningar och innehåll samt ur kultursynvinkel.

2. Bedöma utvecklingen i fråga om sätten att producera och marknadsföra teknologi och kulturtjänster och de möjligheter och hot som hänger samman med dem ur kulturpolitisk synpunkt på konstens och kommunikationens olika områden, i synnerhet med tanke på litteratur, bibliotek, musik, film och elektronisk kommunikation.

3. Ur kulturpolitisk synvinkel utreda utsikterna för och möjligheterna att använda multimedia inom konsten och informationsförmedlingen samt när det gäller att bevara och levandegöra kulturarvet.

4. Uppgöra de förslag till utvecklingsstrategi för kulturpolitiken som den föränderliga kommunikationsmiljön förutsätter samt uppgöra förslag till ett åtgärdsprogram för utveckling av kulturpolitiska åtgärder med beaktande av de existererande stödsystemen för kulturen.

KHK

Video-on-demand i 1995 

Teleselskapet HPY i Helsinki har annonsert at det vil starte prøver med video-on-demand (video-på-forespørsel) fra sommeren 1995. Et tretti-tall husholdninger i Helsinki skal knyttes til en videoserver med ADSL-teknologi (Asymmetric Digital Subscriber Line). Vanlige telefonlinjer anvendes. Prøvene vil bli utført i samarbeid med den tekniske høgskolen i Tampere, og prosjektet er en del av delprogrammet Diamond i EU-programmet RACE. Philips skal levere videoserver (som lagrer videoprogrammene) og "de svarte boksene", som plasseres hos de som er med på prosjektet.

HPY skal etter det Screen Digest erfarer være i forhandlinger med det største kabel-TV-selskapet i Finland, Helsinki Television, om et mulig samarbeid om prosjekter som har video-på-forespørsel som hovedingrediens.

TF/Screen Digest, nov. 94

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Undervisningsministeren har på Altinget fremlagt et forslag til lov om censur af film og forbud mod voldsfilm. Det primære formål med lovgivningen er at sætte ind mod visning af film, hvor der vises grov vold, såfremt dette ikke tjener til oplysning eller sker i kunstnerisk øjemed, samt at beskytte børn mest muligt mod andet filmstof, der anses at være skadeligt for dem.

Noget nyt i forslaget er, at ifølge det ville det være muligt at lægge computerspil under en lignende censurpligt som den film er underlagt. Computerspil har opnået stor udbredelse her til lands som andre steder og der menes at være fuld grund til at holde øje med det stof, der tilbydes på det område.

Statens Filmcensur har varetaget censureringen af film, men i forslaget indstilles det, at betegnelsen Filmcensurudvalget indføres. Det skal bestå af tre medlemmer udpeget af socialministeren, en repræsentant for filmproducenterne, en repræsentant for Justitsministeriet udover at undervisningsministeren udpeger et medlem af udvalget.

SJ

Vækst inden for filmproduktion 

I år har der været premiere på to islandske film, nemlig Biodage (Bíódagar) og Skypaladset (Skyjahöllin). Som det er fremgået, er filmen Biodage blevet pænt modtaget og har fået anerkendelser i udlandet.

For tiden arbejdes der på 5 islandske film, der formodentlig får premiere til næste år. Filmfolk er ret bekymrede over de forslag, der er fremsat i finanslovfor-slaget for 1995 om nedsættelse af bevillingen til Filmfonden med 20 %, d.v.s. fra ISK 100 mio. til 80 mio. I 1994 søgte 140 fonden om støtte og af dem fik 11 tilsagn om støtte.

SJ

De hellige helligdomme (Hin helgu vé) præmieret 

Hrafn Gunnlaugssons film De hellige helligdomme fik for nylig førstepræmien i Den nordiske filmkonkurrence, der fandt sted i Lÿbeck. I bedømmelsesudvalgets udtalelse hed det bl.a. at det var lykkedes instruktøren på en kunstnerisk måde og i en specielt knap form at beskrive en periode i en drengs liv og hvor energisk børn kan fremtræde, hvis de bliver udsat for skuffelse.

SJ

Islands radio transmitterer direkte fra Altinget 

Der er indgået aftale mellem Altinget og Islands radio om direkte TV-transmission fra Altingets forhandlinger. Der transmitteres dagligt fra Altingets forhandlinger indtil det ordinære program begynder kl. 17.00. TV-stationen Syn har transmitteret direkte fra Altinget i de sidste to år, men de transmissioner har kun dækket hovedstadsområdet. Med den nye aftale kan alle islændinge følge Altingets forhandlinger direkte på TV.

SJ

Børn på landet ser mere TV end børn i byerne 

Otteårige børn, der bor på landet i Island, ser mere TV end deres jævnaldrende kammerater, der bor i købstæder eller storbyen. Drenge i denne alder ser mere TV end piger gør. Det er noget af det, der fremgår af en undersøgelse af børnekultur, der blev offentliggjort for nylig. Undersøgelsen blev udført af Bryndís Gunnarsdóttir, der er lærer ved Islands Lærerhøjskole, i årene 1989-1991 og den omfattede otteårige børn på landet, i købstæder og i storbyen.

Børns muligheder
Formålet var at få oplysninger om hvorvidt der var forskel på børns muligheder med hensyn til kulturelle tilbud afhængigt af deres bopæl og i så fald i hvilken henseende. Det fremgik af undersøgelsen, at godt 75 % af alle børn ser TV om aftenen, 72 % af børnene sagde, at de snakkede med familien om aftenen og 41 % sagde, at de lærte lektier om aftenen. Dernæst kom spil, for 40 % af børnene sagde, at de spillede spil om aftenen og på femtepladsen kom at lytte til radio, hvor 36 % af børnene sagde, at de hørte radio, som er knap halvdelen i forhold til TV. 8 % af børnene sagde, at de aldrig hørte radio mens kun godt 1 % af børnene sagde, at de aldrig så TV.

Godt 71 % af børnene ser TV hver dag, og godt 38 % hører radio hver dag. Fjernsynet er derfor et populært medium blandt otteårige i Island uanset hvor de bor. Der er ikke forskel efter bopæl med hensyn til hvad børnene ser i fjernsynet, dog ser drengene ud til at være mere ivrige med hensyn til oplysende stof, nyheder og sport end piger.

Musiklytting
Spillefilm og serier er populært blandt børn. I radioen lytter børn først og fremmest til musik og på andenpladsen kommer børnestof. Drenge ser mere video end piger, d.v.s. 20 % af drengene siger, at de ser video hver dag, hvorimod 11 % af pigerne siger, at de gør det. Af resultaterne fremgår det, at der aldrig bliver læst højt for 50 % af børnene. Man undersøgte, om TV-kiggeri gjorde, at der blev læst mindre for børnene. Der var tilsyneladende ikke nogen nævneværdig forskel i den henseende.

De børn, der ofte læses for, ser TV hver dag og de får tilsyneladende noget ud af begge dele. Det er vist det samme resultat som i andre undersøgelser på samme område. Her nævnes kun den del af undersøgelsen, der har tilknytning til massemedier. I undersøgelsen blev derimod mange andre forhold undersøgt med hensyn til børnekultur, men der er ikke plads til at omtale det her.

SJ

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Ved sin behandling av statsbudsjettet for 1995 har flertallet i Familie- kultur- og administrasjonskomitéen i Stortinget uttalt at det er ønskelig at NRK starter utredning av mulighetene for å etablere en fjernsynskanal. Den skal komme i tillegg til den ene kanalen selskapet nå har.

En slik avlastningskanal vil gjøre det mulig for NRK å gi et mer variert programtilbud til seerne. Dermed styrkes institusjonen i den skjerpede konkurransesituasjonen innen fjernsynssektoren i Norge. Komitéen viser til at NRK har et betydelig uutnyttet programmateriale. En avlastningskanal vil kunne bidra til å supplere det norske allmennkringkastingstilbudet.

NRK skal nå utrede de ulike sidene ved den nye kanalen som f.eks. finansieringen og distribusjonsmåten for kanalen. Når utredningen er avsluttet, vil saken ventelig måtte fremlegges for Stortinget til endelig avgjørelse.Det er uklart når den nye kanalen eventuelt vil kunne starte sendinger, men NRK har uttalt at distriktssendingene først skal utbygges ferdig. Denne utbyggingen ventes først avsluttet i løpet av 1995-96.

ET

Schibsted får konsesjon til Kanal + 

Kulturdepartementet gav i høst Schibsted A/S midlertidig konsesjon til drift av satellittkanalen TV+. Departementet peker på at det om kort tid vil bli fastsatt nye forskrifter til lov om kringkasting . Disse forskriftene vil også gjelde for satellittkanaler som TV+, og de vil blant annet kunne inneholde bestemmelser vedrørende eierskap. Satellittselskapene vil måtte tilpasse seg forskriftene for å kunne bli tildelt endelig konsesjon.

Dette har sammenheng med at et offentlig utvalg for tiden utreder eierforhold i norske medier. En innstiling ventes ved årsskiftet 1994-95. Dette kan føre til endringer i nåværende regler for eierskap i norske kringkastingsselskaper. Fra før er Schibsted-konsernet sterkt inne på eiersiden i den reklamefinansierte eterkanalen TV 2. Det er inngått en samarbeidsavtale mellom TV 2 og TV+ når det gjelder innkjøp av programmer og salg av reklametid. Den nye kanalen vil sannsynligvis starte sine sendinger i mars 1995 over en av Tele-TVs satellitter.

ET

Videre utbygging av NRKs lokalsendinger 

NRK startet 2. november med TV-lokalsendinger i Nord-Norge. Det sendes mandag til fredag nyheter fra landsdelen fra klokken 1845 til 1900. På onsdager sendes dessuten i tillegg et regionalt magasinprogram som varer et kvarter. Lokalsendingene dekker Nordland, Troms og Finmark. Fra før fantes slike lokale sendinger bare på Vestlandet, i Hordaland og Sogn og Fjordane fylker, hvor de er blitt meget godt mottatt av seerne.

Flertallet i Stortinget har gått med på en ekstra økning i lisensen til NRK for 1995 som skal benyttes til videre utbygging av lokalsendingene. Etter planen skal seere i hele landet ha tilgang til daglig distriktsfjernsyn fra slutten av 1995 eller begynnelsen av 1996.

ET

NRK ønsker samarbeid med nærradioer 

I brev til Kulturdepartementet har NRK t om tillatelse til å gjennomføre et prøveprosjekt med samarbeid med nærradioen Radio Nea i Sør-Trøndelag. Etter planen skal Radio Nea fritt få benytte NRKs distriktssendinger og Dagsnytt i sine sendinger. Det legges også opp til annet faglig samarbeid. Som motytelse skal NRK ha tilgang til Radio Neas programmateriale.

En rekke nærradioer skal være interesserte i et nærmere samarbeid med NRK. Særlig er det interesse for å kunne få benytte programstoff fra NRK til å sende i ledig sendetid som nærradioene selv ikke makter å fylle med egenprodusert materiale. NRK har de siste årene hatt ulike former for samarbeid med nærmediene, f.eks. ved felles kursvirksomhet, samsendinger, kjøp av program o.l. Spørsmålet om nærradioenes samarbeid med andre medieaktører, f.eks. NRK, vil bli behandlet i den stortingsmeldingen om nærkringkasting som ventes fremlagt i januar 1995.

ET

Eierskapsreglene for TV2 og P4 endret 

Som omtalt i NMN nr. 3 1994 har det vært mye diskusjon om eierforholdene i TV 2. Mange har ment at Schibsted-konsernet har fått for stor eierinnflytelse i selskapet. Med tilslutning fra styrene for TV 2 og P 4 har Kulturdepartementet nå endret konsesjonsvilkårene for de to selskapene.

Nye regler er blitt fastsatt for når aksjeeiere skal ses på som en og samme eiergruppe i forhold til bestemmelsen om at ingen kan ha mer enn 33,3 prosent av selskapene. Etter endringen vil aksjene til en som har såkalt negativ kontroll i et selskap, bli slått sammen med de aksjene dette selskapet eier i TV 2 eller p 4, når samlet eierandel i TV 2 eller P 4 skal beregnes. Det vil f.eks. bety at man heretter vil legge sammen TV 2 -aksjene til Schibsted A/S og styreformann Tinius Nagell-Erichsen. De nye vilkårene gjelder ikke for aksjekjøp som allerede er blitt foretatt.

ET

Det norske kino-systemet truet? 

Kan det norske systemet bevares; et nesten helkommunalt kinosystem og en kollektiv filmleieavtale mellom filmbyråenes forening i Norge og Kommunale Kinematografers Landsforbund? EØS-avtalen gjelder fortsatt, konkluderer siviløkonomen Arild Kalkvik, og skriver i en utredning publisert ved Norges Handelshøyskole oktober 1994: Det er ingen tvil om at den kollektive filmleieavtalen strider mot konkurransereglene i EU. Kalkvik er bekymret over at kinobransjen ikke bedre tilpasser seg realitetene. I konsekvensanalysen tar Kalkvik også opp det EØS-relaterte spørsmålet om merverdiavgift (moms) på kinobilletter, noe som kan gi dyrere billetter i Norge. Konsesjonssystemet for kinodrift kan kanskje også komme under press.

Kristin Clemet, som er styreleder i Kommunale Kinematografers Landsforbund, sier til Aftenposten at Kalkviks scenario er mulig, men ser ingen umiddelbar fare for det norske kinosystemet, i alle fall ikke de nærmeste årene. Eventuelle framstøt fra private aktører mener Clemet må møtes med høyere kvalitet på tilbudet fra de kommunale kinoene.

TF

Planer om et Filmens hus i Oslo 

Statens Filmsentral og Norsk Filminstitutt ble organisatorisk slått sammen til Det norske filminstitutt for noen år siden. Nå er tiden kommet til å få institusjonene og de om lag 70 medarbeiderne samlet under samme tak, også fysisk.

Stedet er Dronningens gate 16 i Oslo. 5 000 kvadratmeter skal pusses opp og innflytting i lokalene skal etter planen være ferdig i slutten av desember 1995.

Da vil blant annet tre kinosaler stå klare, hvorav Cinemateket skal ha to, en med plass til 200 og en med seter til 60 personer. Kinoene vil kunne stå til disposisjon for filmbransjen etter avtale og behov.

Også andre institusjoner med tilknytning til filmbransjen har fått invitasjon fra Det norske filminstitutt til å flytte inn i Dronningens gate 16. Statens filmtilsyn er en av dem.

TF/Arbeiderbladet/Aftenposten

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Den nya socialdemokratiska regeringen tog upp kultur- och mediefrågor i sin regeringsförklaring.

- Ju mer vårt samhälle tar emot impulser från andra länder och kulturer, desto viktigare är det att värna kulturarvet. Den svenska kulturen och det svenska språket måste därför sträkas och utvecklas. Kulturen måste även i fortsättningen spela en viktig roll i skolan, sade statsminister Ingvar Carlsson i regeringsförklaringen. En bibiliotekslag utlovades, liksom förbättrade villkor för konstnärerna.

För massmediepolitikens del betonas yttrandefrihet, mångfald och kvalitet. En utredning skall tillkallas för att belysa tendenser till maktkoncentration på medieområdet.

LM

Pressutredningen skall rapportera om ägarkoncentration 

Pressutredningen -94 har fått i uppdrag att senast den 1 december 1994 sammanställa en rapport om ägarkoncentrationen inom massmedierna. Rapporten skall finnas med i underlaget till den utredning om maktkoncentrationen på massmedieområdet som aviserades i regeringsförklaringen.

Pressutredningens förslag i fråga om direkt och indirekt stöd till dagspressen, dvs. såväl produktionsbidrag m.m. som momsbefrielse och reducerad reklamskatt, skall rapporteras i mitten av april 1994.

LM

TV-reklaminkomsterna ökar långsammare 

Reklam-TV-företagens inkomster ökade något långsammare under tredje kvartalet 1994 än under kvartalet innan. För de tre första kvartalen har TV-reklaminkomsterna ökat med 57,2 procent jämfört med samma period förra året. För hela år 1994 förutspås de tre ledande kanalerna, TV4, TV3 och Femman, omsätta 2,2 miljarder kronor. TV 4:s marknadsandel är ungefär två tredjedelar, eller 1,4 miljarder.

LM

Hver femtiende husholdning har CD-ROM 

CD-ROM-lesere finnes foreløpig bare hos to prosent av svenskene, skal man tro en underelse Sifo har gjort for tidsskriftet Info. Én prosent av de spurte (et slumpmessig utvalg på 1 024 personer) var tilknyttet en eller annen form for ekstern database.

20 prosent hadde en datamaskin hjemme og seks prosent hadde et modem. I gruppen 16-24 år var det 27 prosent som hadde datamaskin, mens det i gruppen 65-74 år bare var fire prosent som hadde dette. Sju prosent av alle spurte hadde en bærbar datamaskin.

Radio og TV-apparater finnes i så å si alle hjem. 65 prosent av de spurte hadde tilgang til tekst-TV, 45 prosent var knyttet til et kabel-TV-nett, mens 12 prosent hadde en egen parabolantenne.

TF/Info/Pressens Tidning

Strid om lokalradioauktioner 

Radio Energy, där den dominerande ägaren är franska NRJ, seglar upp som det dominerande kommersiella radioföretaget i Sverige efter den auktion på sändningsrätter som ägde rum 24 november. Energy kan nu sända från sjutton platser i Sverige.

In i det sista försökte socialdemokraterna hindra att auktionen skulle bli av. Vid sitt tillträde (i oktober) kritiserade kulturminister Margot Wallström det sätt på vilket den tidigare borgerliga regeringen hade skött frågan om den privata annonsfinansierade radion, lokalradion. Framför allt var Margot Wallström kritisk till att tillstånden delas ut till högstbjudande vid en auktion.

Ett förslag till lag som skulle stoppa auktionen fick stor majoritet i riksdagen, men moderaterna, folkpartiet och kds använde en minoritetsskyddsregel i grundlagen föpr att uppskjuta behandlingen av lagförslaget i tolv månader. Riksdagen begärde dock att reglerna för lokalradion skall ses över av en parlamentarisk utredning.

Enligt den svenska lokalradiolagen får ingen inneha mer än ett radiotillstånd, men Radio Energys chef Bertil Damberg kunde genom att företräda olika privatpersoner ropa in inte mindre än elva av de 23 tillstånd som auktionerades ut.

Samma dag offentliggjordes också att Energy har köpt det tillstånd som innehades av den kontroversiella sekten Livets Ord i Uppsala. Sedan tidigare hade Energy sex tillstånd.

Även flera av de övriga tillstånden köptes av de stora nätverken. Kinneviksägda Medvik, som sänder Z-radio, fick tillståndet i "Trestad", dvs. Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg, samt de båda tillstånden i östersund. Bonnierägda Megapol skaffade tillstånd i Skövde och Falun/Borlänge.

Koncessionsavgifterna blev i allmänhet höga. Nio tillstånd gick för över 1 miljon SEK per år, med toppnoteringar för Falun/Borlänge där de båda tillstånden såldes för 2,3 resp. 2 miljoner SEK per år.

Det ena tillstånden för Östersund/Åre kostade 2 050 000 SEK, medan det andra tillståndet i samma område köptes för 1 750 000 SEK per år.

LM

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

I början av 1993 omstrukturerades televisionskanalerna i Finland. I och med revisionen förenhetligades rundradiobolagets och det kommersiella bolagets program.

Den kommersiella televisionsverksamheten inleddes exceptionellt tidigt i Finland - redan i slutet av 1950-talet. Också det sätt på vilket den kommersiella verksamheten gjordes till en del av televisionssystemet var ovanligt. Det reklamfinansierade televisionsbolaget MTV Ab fick nämligen inte någon egen kanal, utan det sände sina program på rundradiobolagets, Oy Yleisradio Ab:s, två kanaler. I början av 1993 slopades detta ovanliga system då MTV fick en egen kanal. Bolaget flyttade över sina program till den tredje landsomfattande kanal som byggts upp under 1980-talet. Denna hade till dess varit i Kolmostelevisio Ab:s bruk. År 1989 blev Kolmostelevisio ett dotterbolag till MTV.

Programutbudet förenhetligades
I TV-reformen förändrade både Yleisradio och MTV sitt programutbud. Detta var väntat - reformen förändrade ju avsevärt bolagens situation. MTV lämnade en lucka på omkring 20 timmar i veckan som Yleisradio skulle fylla. Yleisradio nöjde sig emellertid inte med att bara fylla luckan, utan utökade programutbudet ytterligare, med ungefär 35 timmar i veckan. Det var i själva verket en fortsättning på etablerad politik, eftersom Yleisradio hade utökat sitt programutbud redan i flera års tid.

Yleisradio ändrade också i någon mån på programinnehållet. Den synligaste förändringen var att utbudet blev mera underhållningsbetonat. I statistiken syns det i att andelen egentliga underhållningsprogram ökat från 3 till 7 procent och i att andelen serier ökat från 11 till 13 procent. Förändringarna på några procent kan verka små, men på årsnivå är det ändå frågan om tiotals timmar. Nämnas bör också att mängden utbildningsprogram ökat och att andelen barnprogram minskat med 2 procentenheter. Räknat i timmar är dock utbudet oförändrat.

Det att programutbudet har gjorts mera underhållande kan ses som Yleisradios strävan att bevara programprofilen så oförändrad som möjligt jämfört med tiden innan MTV flyttade bort sina program. Genom att ersätta MTV:s underhållningsprogram med egna fyllde Yleisradio i såväl mängd som innehåll den lucka MTV lämnade. Å andra sidan var också förändringarna i programinnehållet en fortsättning på vedertagen politik, eftersom Yleisradio började göra sitt programutbud mera underhållningsbetonat redan på 1980-talet.

Mellanskede
I den kommersiella televisionsverksamhetens historia i Finland utgjorde åren omedelbart före TV-reformen ett slags mellanskede som föregick ett långsiktigt beslut. Beslutet om att MTV skulle flytta över till den tredje kanalen var redan fattat, Kolmostelevisio hade blivit ett dotterbolag till MTV och MTV hade redan flyttat över en del av sina program till den nya kanalen. Då man granskar programutvecklingen inom kommersiell television är det därför bäst att jämföra med den första hälften av 1980-talet, dvs. med tiden innan den tredje kanalen hade börjat byggas upp.

Vid en dylik jämförelse ser man att den kommersiella televisionens förutsättningar med tanke på programutbudet har förbättrats avsevärt. MTV:s programutbud omfattar för närvarande fler timmar och är mångsidigare än i början av 1980-talet, då bolaget inte exempelvis hade egna nyhets- eller sportsändningar. I och med det mångsidigare utbudet har andelen underhållningsprogram, serier och filmer minskat.

Trots att Yleisradios och MTV:s programutbud har blivit enhetligare finns det fortfarande en tydlig arbetsfördelning bolagen emellan; programmen är fortfarande så pass olika.

Programutbudet polariseras
I den västeuropeiska politiska diskussionen om masskommunikation (t.ex. EU:s Green Paper och Think tank) har det under den senaste tiden framställts att det ökade programutbudet i television lett till att utbudet polariserats i å ena sidan inhemska och å andra sidan amerikanska program. Sändningstiden för europeiska program utanför ursprungslandet har inte ökat trots att utbudet totalt sett ökat.

Påståendet om polarisering verkar stämma också i fråga om de landsomfattande TV-kanalerna i Finland. Yleisradio ökade i samband med TV-reformen enkom sitt utbud på inhemska och amerikanska program. Andelen inhemska program steg från 54 till 58 procent. De amerikanska programmens andel av det utländska utbudet ökade med tio procentenheter och de europeiska programmens andel minskade i motsvarande utsträckning. Uppenbarligen var det mest ekonomiskt att öka programutbudet på detta sätt. Dels började man göra mera egna program med det produktionsmaskineri som redan existerade. Dels köpte man amerikanska program, som är billigare än de europeiska.

Också MTV:s ökade programutbud har höjt andelen inhemska och amerikanska program. År 1993 var 58 procent av MTV:s program inhemska, vilket var ungefär 10 procentenheter mer än i början av 1980-talet. Av det utländska programutbudet importerar MTV nuförtiden en betydligt större del än tidigare från Förenta staterna. I början av det förra årtiondet utgjorde amerikanska program ungefär 50 procent av utbudet, i fjol 85 procent. Andelen europeiska program har på motsvarande sätt minskat från ungefär 40 till 12 procent. En förändring av denna storleksklass väcker frågan om det verkligen inte nuförtiden görs program i Europa som lämpar sig för kommersiell television.

Central fråga
Strukturen på det utländska programutbudet är ett drag som särskiljer Yleisradio och MTV. Åtminstone i Finland, och sannolikt också på andra håll i Europa, har sändningen av europeiska program fallit på rundradiobolagets lott. Situationen är densamma i fråga om långa filmer. Rundradiobolagens framtid är därmed central i den politik inom den Europeiska unionen som gäller audiovisuell masskommunikation. Ett av målen för denna politik är just att främja förevisandet av europeiska program i Europa.

Rauli Kohvakka, Statistikcentralen, Finland

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Det er tittelen på en konferanse som arrangeres 2. - 5. november 1995 i Sundsvall. Konferansen fokuserer på nordisk film med spesiell vekt på den midtnordiske produksjonen, slik den drives av amatører og profesjonelle. Regionalt filmsamarbeid på tvers av landegrensene blir stadig mer aktuelt, konstaterer arbeidsgruppen for kulturelt samarbeid i Midt-Norden, som arrangerer konferansen. Arrangørene har t støtte fra det nordiske kulturfondet.

Siden 1981 har det kulturelle samarbeidet i Midt-Norden vært samordnet av denne arbeidsgruppen, bestående av tjenestemenn på regionalt nivå. To finske, to svenske og to norske län (fylker) er involvert i samarbeidet. Fra 1984 har gruppen medvirket til et årlig kulturarrangement med ulike temaer, blant annet kunsthåndverk, kulturturisme og litteratur.

TF

Bonnier øker sin innflytelse 

Tidnings AB Marieberg, Sverige og Nordens største aviskonsern, har kjøpt aksjer og forlagsbevis tilsvarende 17,6 prosent av kapitalen og 3,9 prosent av stemmetallet i det finske konsernet Aamulehti, for 240 millioner SEK. Amulehti hadde i 1993 en årsomsetning på om lag FIM 1,3 milliarder. Aamulehti-konsernet gir ut den regionale avisen Aamulehti (Tammerfors) med et opplag på 135 000 eks., næringslivsavisen Kauppalehti, kveldsavisen Iltalehti og har interesser i både den grafiske bransjen og databransjen.

Marieberg kontrolleres av Bonnierkonsernet som gjennom Bonniers Affärsinformation eier næringslivsavisene Børsen i Danmark og Dagens industri i Sverige. Bonnier fortsetter sin internasjonale satsing og er i dag det 16. største mediekonsernet i Europa. Blant annet antas det at flere norske mediebedrifter vil bli kjøpt opp. I dag eier Bonnier 100 prosent av aksjene i norske J.W. Cappelens forlag og Bedriftonomisk forlag. I tillegg har konsernet en eierandel på 19,4 prosent av aksjene i Bergens Tidende.

TF/Dagens Næringsliv

Den paneuropeiske nyhetskanalen Euronews har vært i drift i vel to år med sendinger på fem språk. I denne perioden har tapene på driften kommet opp i ca 27 millioner US dollars, på grunn av dårlige annonseinntekter. I høst vedtok de fire public-service-selskapene som eier kanalen å gå inn med ny kapital for å holde kanalen i gang i ytterligere to år. De fire er France Télévision, italienske RAI, spanske TVE og sveitsiske SSR-SRG. Selskapene ønsker nå å invitere private eiere til å kjøpe 49 prosent av aksjene i Euronews, for å sikre at kabel- og satellittkanalen får en varig finansiering.

Det er ikke planlagt noen store endringer i programtilbudet, men Euronews vil øke fra 20-timers til 24-timers sending hver dag. Eierselskapene håper at tendensen til økende seertall holder seg. I september 1994 kunne over 17 millioner kabel-TV-seere ta i mot Euronews, en økning på over 15 prosent fra juni 1994.

TF/The European

Ingen UIP-avgjørelse i år? 

I NMN 3/94 refererte vi United International Pictures (UIP) anmodning til EU-kommisjonen om en fornyelse av unntaket fra EUs konkurranseregler. Unntaket løp ut i 1993. UIP er et selskap for distribusjonssamarbeid (utenfor USA og Kanada) mellom de amerikanske produksjonsselskapene Universal, Paramount og M-G-M. EU-kommissær Karel Van Miert sier at saken er en av de vanskeligste han har hatt. Det er usikkert om saken avgjøres av kommisjonen i 1994.

Mens EU-kommisjonen tenker over saken, beskylder UIP EU for å blokkere finansielle garantier til to produksjoner selskapet skal distribuere. UIP hevder at European Film Distribution Office, EFDO, en organisasjon i MEDIA-programmet, har unnlatt å gi garanti for distrubusjonslån til produsentene av filmene Maniaci Sentimentali og Nostradamus fordi de har valgt UIP som distributør.

TF/Reuter/AP

Nya EU-pengar till Norden? 

Nu när Sverige och Finland går in i EU får vi en chans att aktivt påverka unionens politik på ett centralt framtidsområde som den nya informationsteknologin - redan på ett tidigt stadium. Men det finns också andra möjligheter att ta tillvara. Det kan bl a bli nya pengar till nordiskt samarbete, även med länder utanför EU.

Interreg-programmet
Genom medlemskap får man tillgång till EU:s stödprogram Interreg, som ingår i strukturfonderna. Det ger bidrag till olika former av samarbete mellan regioner inom EU och i angränsande länder. Varför inte t ex söka pengar till mediesamarbete mellan samer i Norge, Sverige och Finland?

Numera ingår media services - liksom kultur och utbildning - bland de områden man kan få bidrag till från Interreg. Och pengar tycks det inte vara någon brist på. För perioden 1994-99 har Interreg fått en budget på 2,9 miljarder ECU (ca 26,4 miljarder SEK).

EU:s vanliga kulturprogram skulla också kunna användes till nordiskt samarbete. Här krävs det normalt att tre medlemsländer är engagerade i projekt som söker stöd. Sedan får ofta även länder utanför EU hänga på.

Kommissionens kulturdirektorat DG X ger bl a bidrag till film- och TV-festivaler och möten för yrkesfolk inom den audiovisuelle industrin. Man uppmuntrar också kulturellt samarbete i form av nätverk.

Strukturfonderna
En annan ny källa til stöd - här enbart för de länder som blir EU-medlemmar - är de två strukturfonderna Regionalfonden och Socialfonden. De har stött många kulturprojekt av olika slag, i synnerhet den förra. Regionalfonden bidrar bl a till finansieringen av Glasgow Film Fund och Moving Image Development Agency (MIDA) i Liverpool.

När det gäller strukturfonderna får man inte glömma att deras huvudsakliga syfte är att bistå regioner och grupper som är extra hårt drabbade av arbetslöshet och andra problem förenade med strukturomvandling och uppmuntra nya former av ekonomisk verksamhet. Projekt som söker stöd bör därför kunna visa samband med dessa mål.

Anna Celsing, Bryssel

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé