Varför DAB?
DAB, Digital Audio Broadcasting, är ett system för digital radiosändning som utvecklats inom ett europeiskt samprojekt, Eureka 147. Två av de viktigaste målsättningarna för utvecklingen av DAB-systemet har varit att frekvens-effektiviteten skall vara högre än för FM och att systemet skall lämpa sig lika bra för stationär, mobil och portabel mottagning. Från början er DAB ett system som klarar de svåraste mottagningsförhållanden.
Jag menar att public-service-radion har ett unikt ansvar, att plöja den första fåran och börja DAB-sändningar trots att det inte finns DAB-mottagare på marknaden, skriver Christer Grewin, Sveriges Radio. Det är troligen det ända sättet att komma ur en hönan-och-ägget-situation Sveriges Radio har målsättningen att vara ett av de första radiobolag som startar reguljära DAB-sändningar. Sveriges Radio arbetar tillsammans med Teracom (den svenske nätoperatören) med en planering som skulle möjliggöra en introduktion av DAB kring de tre storstäderna ungefär vid årsskiftet 1995/96. Ungefär 1/3 av landets befolkning skulle täckas med 10 sändare. Något beslut från statsmakterna finns dock inte.
På marknaden 1995
Mottagare för den vanlige konsumenten beräknas komma på marknaden i slutet av 1995. De första mottagerna kommer säkert att att vara dyrare än t o m en mycket bra FM-tuner, 7 000-10 000 kronor är ingen orimlig gissning. Man kan dock förutsätta att prisutvecklingen blir densamma som för annan konsumentelektronik; även om de första modellerna är dyra kommer priset snabbt att anpassas till vad föregångaren, i det här fallet en FM -radio, kostar. En europeisk standard, en s k ETS, kommer att beslutas under december 1994 och för närvarande pågår provsändningar i många länder. Så också i de fyra nordiska länderna. I Sverige är fyra sändare i drift och i Norge två. Från maj 1995 har Danmarks Radio två sändare i drift.
I England, Frankrike, Tyskland och Kanada har man, med uttalat stöd från statsmakterna, förklarat att en introduktion kommer att ske under senare delen av 1995.
Varför DAB?
De viktigaste fördelarna med DAB-systemet kan sammanfattas i följande punkter.
1: Bättre spektrumeffektivitet
Vid FM-sändning sänds ett program på en frekvens. I DAB-systemet samlas flera program till en s k ensemble. Bandbredden på en DAB-kanal är 1.5 MHz (ett FM-program täcker 200 KHz). Inom denna bandbredd ryms det 4-6 stereoprogram. Eftersom samtliga DAB-sändare, till skillnad från FM, kan sända på samma frekvens skulle man kunna säga att DAB, för rikssändning, ger en effektivitet som är 10 gånger högre än vid FM-sändning.
Vid nedbrytning till regional eller lokal täckning sjunker effektiviteten emellertid. Man kan räkna med att ett totalt system med såväl riks- som regional- och lokalkanaler får en effektivitet som är 3-4 gånger högre än idag. Ingen annan känd teknik ger denna möjlighet.
2: Högre ljudkvalitet och mindre störningar
En av målsättningarna under utvecklingsarbetet med DAB har varit att ljudkvaliteten skall motsvara "CD-kvalitet". Att sända en digital signal med den datahastigheten som används vid inspelning av en CD-skiva skulle kräva ett orimligt stort frekvensutrymme och kravet på högre effektivitet än FM skulle inte gå att uppfylla. Genom att använda sig av de kunskaper man har om det mänskliga örats maskeringsegenskaper har man kunnat reducera den ursprungliga datahastigheten med c:a 80%. All information som är irrelevant för örat skalas helt enkelt bort.
Genom olika metoder kan reflexstörningar bidra till nyttosignalen vid mobil mottagning. Dette ger också möjlighet att bygga ett rikstäckande nät på en enda frekvens.
3: Flexibelt utnyttjande av tilldelat utrymme
Som beskrivits tidigare är DAB ett bredbandigt system. Flera program, tillsammans med erforderligt felskydd, samlas i en ensemble med fast överföringskapacitet, uttryckt i bitar per sekund. Behovet av felskydd förändras något beroende på nätets uppbyggnad, men som en tumregel kan man räkna med att halva kapaciteten går åt.
Innehållet i DAB-ensemblen kan ändras dynamiskt utan att de pågående tjänsterna avbryts eller störs. En intressant möjlighet är att efter behov kunna skapa "nya" kanaler för speciella evenemang, utan att extra utrymme i etern tas i anspråk. Detta förutsätter emellertid att ett programbolag disponerar, eller tillfälligt kan hyra, så stor kapacitet att förändringarna blir möjliga.
4: Lägre kostnader
En DAB-sändare kräver, jämfört med en FM-sändare, lägre effekt för att ge samma täckningsområde. Lägre sändareffekt ger lägre energiförbrukning och därmed lägre kostnader. Hur stor reduktion av effekten som kan göras är för tidigt att säga, men en reduktion med en faktor 10 är inte orimlig.
Denna vinst kan man emellertid inte tillgodogöra sig på kort sikt. FM-sändningarna kan naturligtvis inte börja avvecklas omedelbart efter en introduktion av DAB. Detta kan ske först när DAB-mottagare har ersatt FM-mottagarna hos allmänheten. Man måste räkna med en relativt lång period (10-15 år) under vilken programmen sänds parallellt på FM och DAB. Under denna tid kommer kostnaderna att vara högre; två parallella sändarnät måste användas.
5: Högre datakapacitet för tilläggstjänster
DAB-systemets möjlighet till hög datakapacitet kan användas t ex till att överföra information som gör det möjligt för lyssnaren att själv välja sin programdynamik. Vidare är det möjligt att överfra text eller t o m bildinformation med anknytning till programmet. Kanske kommer vi också i radio att få se en väderkarta tillsammans med den ljudande rapporten.
Förutom de datatjänster som är direkt knutna till ett program kan också självständiga datatjänster med flexibel kapacitet överföras. T ex programtablåer, textnyheter eller information från börsen som överförs mer eller mindre kontinuerligt. Bara fantasin sätter gränser för vad denna datakapacitet kan användas till.
Christer Grewin, Chef för Utveckling Transmissionsteknik/SR
Gå til toppen av siden
