För fem år sedan funderade man i Bryssel på hur IT-utvecklingen och konvergensen skulle inverka på EU:s mediepolitik. Idag är det unionens utvidgning och andra övergripande EU-frågor som präglar diskussionerna om den framtida politiken.
Under hösten handlade mycket av mediepolitiken om internationella frågor. I oktober beslöt UNESCO att lägga fram ett förslag till en internationell konvention om kulturell mångfald vid nästa generalförsamling 2005. Det gladde många i Bryssel där såväl parlamentet som rådet och kommissionen länge efterlyst ett sådant instrument för att skydda kulturpolitiken i handelssammanhang. Att få fram en konvention är viktigt trots WTO-"fiaskot" i Cancun, framhåller man.
Vid kulturutskottets möte i november påminde ordföranden Michel Rocard om att EU bara har observatörsstatus i UNESCO och att det är de enskilda medlemsstaternas röster som räknas. Här gäller det alltså att i första hand jobba med frågan nationellt och framföra synpunkter till regeringen.
Vikten av att värna om den kulturella mångfalden och lokalt innehåll framhölls också vid den nyligen avslutade World Summit on the Information Society i Génève där EU deltog aktivt. Både i principförklaringen och handlingsplanen som antogs vid konferensen av 54 statschefer och 83 ministrar från 176 länder ingår ett avsnitt om detta.
Europeisk film ska ut
I Bryssel betonar man allt oftare att film som produceras inom EU bör spridas utanför det egna landets gränser till andra europeiska länder, ja helst också till "tredje land", d v s den internationella marknaden utanför unionen.
Kommissionen har redan börjat stödja internationell marknadsföring av europeisk film inom ramen för MEDIA-programmen i form av bidrag till festivaler utanför EU, mer pengar till dubbning/textning o dyl. Nu talas det allt mer om utbyte även i den andra riktningen.
Film från utvecklingsländerna borde få mer exponering i Europa och EU borde stödja branschen där på olika sätt, menar man. Sådana insatser har redan gjorts via EU:s biståndsdirektorat som kulturkommissionären har allt tätare samarbete med. Filmfolk från u-länder har också deltagit i utbildningsseminarier som anordnats av MEDIA-programmet.
Mer av detta är nog att vänta i framtiden. Nyligen beställde kommissionen en analys av EU:s, medlemstaternas och EES-ländernas insatser för externt samarbete på kultur- och medieområdet "i syfte att utveckla en gemenskapsstrategi på området".
Här handlar det förstås inte om något slags välgörenhet från EU:s sida utan dels om att – i likhet med USA – utnyttja den globala marknaden och marknadsföra den europeiska kulturen och samhällssynen, dels om den kulturella mångfalden som EU värnar så varmt om med tanke på GATS-förhandlingarna i WTO.
För ska konventionen om kulturell mångfald antas i UNESCO gäller det att få med sig u-länderna. Då får man inte riskera att utsättas för samma kritik av dessa länder som EU riktar till USA, att man bara är ute efter egen vinst.
Mångfalden ska bejakas
Även i samband med utvidgningen dyker mantran om kulturell mångfald ofta upp. I ett tal om det förestående, inte helt oproblematiska, enandet av Europa ger kommissionens ordförande Romano Prodi en förklaring till detta.
- Priset av enandet blir förstås större mångfald. Den mångfalden måste bejakas, annars kommer den återigen att slita sönder vårt kontinent.
Hur kommer då utvidgningen att inverka på mediepolitiken? Här märks en viss osäkerhet och oro i Bryssel.
Utvidgningen kommer att ändra villkoren inte bara i de blivande EU-länderna utan i den europeiska marknaden i sin helhet, skriver EU:s ordförandeskap i ett papper inför ett möte i november.
Situationen skiljer sig ganska mycket i de olika nya länderna men generellt sett är den offentliga verksamheten – i form av allmän-radio/TV och produktionsstöd – mycket svagare där än i EU. Dessutom har den skicklighet i film- och TV-produktion man tidigare hade i dessa länder eroderat och publiken för inhemsk film minskat.
- Att vända på denna utveckling och se till att den audiovisuella industrin i de tillträdande länderna deltar till fullo i den europeiska marknaden kommer att kräva åtgärder såväl på EU-nivå som på nationell och mellanstatlig nivå. Mer samarbete mellan den offentliga och privata sektorn blir också nödvändigt.
I EU har man redan några konkreta åtgärder i åtanke. Vid kulturministermötet i november förordades positiv särbehandling av de blivande EU-länderna i MEDIA-programmen under en övergångsperiod, särskilt på utbildningssidan.
I början av 2004 ska kommissionen föreslå en uppdatering av EU:s rekommendation rörande skydd av minderåriga. Detta eftersom man anser att mer behöver göras för att skydda barnen, särskilt i de blivande EU-länderna.
Ytterligare förslag som har samband med utvidgningen kommer nog när kommissionen fått in den kartläggning man beställt om det audiovisuella landskapet och kulturpolitiken i de tillträdande EU-länderna. Studien ska vara klar före årsskiftet.
Även andra politikområden kan komma in i bilden.
- Med den förestående utvidgningen av unionen till Polen och de baltiska länderna kommer den nordliga dimensionens betydelse att öka, förklarade EU-kommissionen i oktober när handlingsplanen för "den nordliga dimensionen" för perioden 2004-2006 godkändes.
Planen går ut på att uppmuntra samarbete mellan EU och dess grannar från Island i väst till nordvästra Ryssland i öst samt med länderna kring Östersjön. Ett av de samarbetsområden som bör stärkas är kulturens utveckling, står det i planen.
Många frågetecken
EU:s utvidgning med tio nya medlemsländer den 1 maj kommer att medföra nya utmaningar men kanske också tillföra friska, stimulerande tankar i mediepolitiken. Här får man inte glömma att det kommer att finnas central- och östeuropéer inte bara i EU-parlamentet utan också i kommissionen, rådet och andra EU-institutioner.
Andra övergripande EU-frågor kan likaså komma att inverka på mediepolitiken år 2004. Efter årsskiftet ska det irländska ordförandeskapet återuppta arbetet med att försöka få igenom EU:s nya grundlag, i juni är det val till EU-parlamentet och i november tillsätts en ny kommission.
Allt det här kommer säkert att stjäla tid och tankemöda från andra uppgifter i Bryssel. Alla förestående förändringar skapar förstås också osäkerhet om vilken politisk linje som ska gälla. Ingen bra tid att lägga fram viktiga förslag, med andra ord.
Detta är kanske en av anledningarna till att kulturkommissionären Viviane Reding nyligen beslutat att inte föreslå någon revidering av EU:s TV-direktiv.
Under det gångna året har kommissionen som bekant gjort en översyn av direktivet med mängder av utredningar, hearingar och en omfattande remissrunda. I en färsk skrivelse om EU:s framtida audiovisuella politik redovisar kommissionen de synpunkter man fått in, sammanfattar det idag gällande rättsläget och förslår en sorts tvåstegsraket.
I första hand vissa lösningar som inte kräver en revidering av direktivet. Sedan några frågor som kräver ytterligare utredning och diskussion, vilket i sin tur "skulle kunna leda till ändringar i direktivet vid en senare tidpunkt".
I början av 2004 ska kommissionen lägga fram en rad andra viktiga skrivelser. En där man ska reda ut i vilken utsträckning reglerna i TV-direktivet omfattar nya former av reklam som split-screen, virtuell och interaktiv reklam. Det är en av de frågor som det varit mest diskussion om under översynen.
Då kommer också förslaget till en uppdatering av EU:s rekommendation rörande skydd av minderåriga som bland annat kommer att förorda ökade insatser för s k media literacy. Likaså ett förslag till den nya generationen MEDIA-program för perioden 2007-2013.
I det senare kommer det sannolikt att föreslås åtgärder för att ge små och medelstora audiovisuella bolag bättre tillgång till finansiering. Större betoning på digitalisering och ny teknik tycks också vara att vänta. Likaså den ovan nämnda positiva särbehandling av de blivande EU-länderna under en övergångsperiod.
I september 2001 lade EU-kommissionen fram en skrivelse där man klargjorde vilka kriterier som gäller för att filmstöd ska vara förenligt med EU:s statsstödsregler. Nu arbetar kommissionen på en uppdatering av detta papper. I början av året väntas man bli klar och före juni ska det godkännas.
Så nu biter man väl på naglarna på filminstituten runtom i Europa.
Anna Celsing,
Bryssel,
den 18 december 2003
Läs mer:
Skrivelsen om EU:s framtida audiovisuella politik finns på: http://europa.eu.int/comm/avpolicy/whatsnew_en.htm
Handlingsplanen för den nordliga dimensionen finns på : www.cbss.st, se nyhetssidan.
Dokumenten från World Summit on the Information Society finns på: http://www.itu.int/wsis/documents/index.asp
Gå til toppen av siden
