Under våren och försommaren har kulturpolitiker och branschorganisationer huvudsakligen ägnat sig åt två EU-frågor: TV-direktivet och framtidskonventets arbete med ett nytt konstitutionellt unionsfördrag, särskilt förstås de aspekter som berör kulturområdet.
Kulturfolk har med viss oro följt EU-konventets arbete. Hur fördraget utformas kan få stor betydelse för kulturpolitiken inte bara på EU-nivå utan även nationellt och i internationella sammanhang.
På toppmötet den 20-21 juni presenterar konventet sitt utkast till det nya fördraget. Artikeln om kultur är i princip oförändrad, men konventet anser att beslut i unionens kulturpolitik i framtiden bör tas med kvalificerad majoritet istället för med enhällighet som regeln är idag.
Det möter kanske inget större motstånd i kulturkretsar. Under våren har kulturministrar, EU:s kulturkommissionär och en rad branschorganisationer framfört önskemål om just en sådan ändring. Hit hör dock inte den svenska kulturministern som vill behålla enhällighetskravet.
Anledningen till att många är missnöjda med den nuvarande beslutsformen är att den ofta medför en utdragen beslutsprocess och relativt blygsamma stödåtgärder, eftersom det alltid är något land som vill snåla med pengarna.
Någon förstärkning av kulturområdets skydd gentemot EU:s konkurrensregler har inte föreslagits, vilket EU-parlamentets kulturutskott beklagar.
- Vi är bekymrade över kulturens underordnade ställning till konkurrensreglerna och beklagar det faktum att statsstöd till kulturen även i fortsättningen ska tillåtas endast genom särskilda dispenser som är osäkra och kan återkallas.
Bland public service-folk ser man undrande på att de protokoll som ligger som bilagor till det nuvarande EU-fördraget hittills "glömts bort" av konventet. Här finns bl a ett viktig protokoll som ger extra skydd åt public service-verksamheten. Detta behöver dock inte innebära att det inte kommer med i det slutgiltiga fördraget.
Minskad makt i handelspolitiken?
Mer anledning till oro ger kanske en annan del av konventets fördragstext, den om handelspolitiken. Redan idag tas de flesta beslut i handelspolitiken med kvalificerad majoritet. Här finns dock ett undantag för kultur- och audiovisuella tjänster i handelsavtal för vilka det krävs enhälliga beslut.
Detta är något som EU:s kulturministraroch många i kultursektorn är mycket måna om att behålla, inte minst med tanke på GATS-förhandlingarna. I konventets nuvarande fördragstext finns något sådant undantag dock inte med. Det har orsakat starka reaktioner, särskilt i Frankrike.
- Om detta undantag inte finns med i fördraget har det inte en chans att bli godkänt i Frankrike, förklarar den franska regeringens representant Pascale Andréani i en Le Monde-artikel.
Det här ser alltså ut att bli en av stridsfrågorna under de fortsatta förhandlingarna om fördraget. Konventet är ännu inte riktigt klart med sitt arbete och kommer sannolikt ha några möten till i juli. I höst tar EU:s regeringchefer över i regeringskonferensen om fördraget som väntas starta i oktober.
Alla fransmän delar dock inte Andréanis inställning rörande handelspolitiken. Pascal Lamy, EU:s handelskommissionär och GATS-förhandlare, har en annan syn på saken. Vid ett möte i EU-parlamentets kulturutskott i mitten av maj förklarade han:
- Den röstmakt som "pro-kultur"-länder som Frankrike, Italien, Tyskland och Spanien har garanterar att kulturområdet får ett bra skydd även om beslut tas med kvalificerad majoritet. Jag ser snarare en risk med att behålla enhälligheten, för då kommer vi kanske inte kunna vinna nya segrar, sade Lamy och pekade på Uruguay-rundan då EU fick igenom undantag på kulturområdet.
Hans tveksamhet tycks handla om de nya EU-länderna som kanske inte har viljan eller kraften att stå emot amerikanska påtryckningar.
TV-direktivet i fokus
I april höll EU-kommissionen sina första offentliga hearings om TV-direktivet som eventuellt ska ändras.Tanken är att lyssna på synpunkter från alla berörda innan man föreslår eventuella ändringar. Den 23-25 juni äger de sista utfrågningarna rum.
I denna omgång vill kommissionen ha synpunkter på kvoterna, d v s reglerna om andelen av sändningstiden i TV som ska utgöras av europeiska produktioner och verk av oberoende producenter. Vidare vill man ha kommentarer till reglerna rörande skydd av barn. Frågor rörande "application", d v s vem som ska se till att direktivet tillämpas och hur detta görs, ska också tas upp.
Kommissionen har skrivit ett par korta dokument med mer detaljer om det som ska behandlas i vid hearingen. Här ingår en rad frågor som kommissionen skulle vilja ha svar på. (se: http://europa.eu.int/comm/avpolicy/whatsnew_en.htm ) Man kan också skicka in synpunkter på TV-direktivet i skriven form, deadline: 15 juli.
Att kvoterna skulle slopas verkar inte sannolikt, trots USA:s kritik i GATS-sammanhang mot reglerna om andelen europeiska program i TV. Det är inte heller troligt att bestämmelserna om skydd av barn liberaliseras. Kanske snarare tvärtom.
På senare tid har EU:s kulturkommissionär Viviane Reding talat sig varm för skydd av barn mot sex och våld i TV, på webben och i videospel, skriver Brysseltidningen European Voice. Kanske kan EU göra mer än vad man gör idag, har Reding sagt och pekat på revideringen av TV-direktivet.
Möjligen har hon inspirerats av Frankrike där det pågått en het debatt om våld och porr i TV sedan förra sommaren. I slutet av mars införde den franska regleringsmyndigheten CSA nya skärpta regler för TV-sändningar med sådant innehåll.
Direktivet utvidgas?
TV-direktivet diskuteras just nu även i EU:s ministerråd och parlamentet.
En synpunkt som framförts i båda institutionerna är att man måste ta hänsyn till ny reklamteknik (split-screen o dyl) i direktivets reklamregler som därför bör bli mer flexibla. I det här sammanhanget talar man allt oftare om att införa mer självreglering och/eller samreglering (i samarbete mellan branschen och staten).
Vissa medlemsstater lyfter fram andra aspekter. Skydd av konsumenterna, särskilt barn, är en välkänd svensk käpphäst. Vid kulturministermötet i maj framförde även Frankrike sådana synpunkter. Att respektera audiovisuella verks integritet i reklamssammanhang är också viktigt, sade fransmännen.
Somliga medlemstater tycks vilja utvidga direktivet så att det även omfattar "new technologies", främst Internet och digital-TV. Det gäller kanske ännu mer parlamentets kulturutskott som i ett färskt betänkande betonar att "direktivet behöver revideras i grunden" med tanke på den tekniska utvecklingen och förändringar i den audiovisuella marknadens struktur.
Definitionen av audiovisuellt innehåll bör vidgas, skriver utskottet och efterlyser "ett samlat regelverk för innehåll, som en övergripande ram för den audiovisuella sektorn." Kulturutskottet vill också ha in några nya tillägg i TV-direktivet.
Till direktivets grundprinciper bör läggas " ett åtagande att skydda mångfalden inom medierna samt att bevara yttrandefriheten och rätten till fri tillgång till information". Man vill även ha med en skrivning om krav på mångfald i medieägandet och/eller kontrollen över TV-mediet. Dessutom uppmanar man EU-kommissionen att hålla ett öga på koncentrationsnivån i Europa och skriva en ny grönbok om ämnet före årsskiftet.
I höst ska kommissionen lägga fram en rapport med eventuella förslag till ändringar i TV-direktivet. Den väntas bli klar vid årsskiftet.
Anna Celsing,
Bryssel,
den 19 juni 2003
Läs mer:
Framtidskonventets utkast till det nya EU-fördraget finns på: http://europa.eu.int/futurum/index_en.htm
Gå til toppen av siden
