Nordiske løsninger
Danmark innarbeidet EUs infosoc-direktiv i lovgivningen i desember 2002, innen fristen som var satt av EU for harmonisering på dette området. Finland og Sverige er godt i gang med prosessen. Norge og Island er også i ferd med å innarbeide direktivet, men det må først vedtas av EØS-komiteen og deretter av de to EØS-landenes parlamenter.
Et tett nordisk samarbeid førte til at direktivet tillater både avtalelisenser (kollektive avtaler) og at allmennhetens rettigheter ifølge den nordiske offentlighetsmodellen ikke innskrenkes.
De nordiske landene har lenge samarbeidet om opphavsrettslovgivning. Samarbeidet ble formalisert på 1930-tallet. I 1939 ble det opprettet en nordisk kommisjon for opphavsretten, med deltakelse fra Danmark, Finland, Norge og Sverige. I første halvdel av 1950-tallet la delegasjonene fra alle landene fram innstillinger, noe som resulterte i en samordnet nordisk opphavsrettslovgivning.
I høringsutkastet med forslag om endringer i den norske åndsverkloven legger Kultur- og kirkedepartementet vekt på det nordiske aspektet: " En likeartet nordisk lovgivning må antas å ha vært medvirkende til at f.eks. avtalelisens har blitt akseptert i EU som en løsningsmodell for rettighetsklarering.
Således vil fellesnordiske løsninger kunne øke vår gjennomslagskraft i internasjonale fora. Også forberedelser til gjennomføringen av EUs opphavsrettsdirektiv i norsk rett ved dette høringsutkastet har skjedd i et nordisk samarbeid. I så stor grad som mulig har man søkt å komme frem til felles løsninger", heter det.
I det svenske Justitiedepartementets promemoria om "Upphovsrätten i informationssamhället" som ble lagt fram i juni 2003 heter det at "(Inför) utarbetandet av förslagen i promemorian har överläggningar hållits med företrädare för ansvariga departement i Danmark, Finland, Island och Norge.
Avtalslicensen är en nordisk idé och har visat sig fungera väl i praktiken. Den infördes ursprungligen för användning av verk i radio- och televisionsutsändningar."
Promemoriaen beskriver også hvordan den nordiske offentlighetsmodellen fikk gjennomslag i EU: "Kommissionens ursprungliga förslag till direktiv (KOM(97)628 slutlig) innehöll inte några regler som tog hänsyn till nationella bestämmelser om handlingsoffentlighet. De inskränkningsbestämmelser som föreslogs var inte utformade så att de kunde tolkas som att de medgav inskränkningar i upphovsrätten som säkerställer regler om handlingsoffentlighet."
Sverige drev, med støtte fra de øvrige nordiske land, forhandlinger om å "(få) in skrivningar i direktivet som innebar att det stod klart att vår handlingsoffentlighet inte påverkades av direktivet. De stora ansträngningar som lades ner på den frågan gav resultat. Direktivet anger nu i artikel 9 att direktivet inte påverkar bestämmelser om i synnerhet bl.a. tillgång till allmänna handlingar," heter det i departementspromemoriaen.
Danmark
I oktober 2002 la det danske Kulturministeriet fram utkast til ny opphavsrettslovgivning. I midten av desember var forslaget vedtatt i Folketinget, og EUs frist for innarbeiding av infosoc-direktivet ble holdt.
Hovedpunktene i forslaget som Folketinget vedtok er framstilt slik i Kulturministeriets pressemelding fra oktober 2002:
"- Tilpasning af eneretten i forhold til kopiering, overføring og spredning
- Tilpasning af undtagelserne fra ophavsretten
- Regler om beskyttelse af tekniske foranstaltninger, f.eks. kopispærring af cd'er.
Ændringsforslaget indeholder også forslag, som ikke har direkte tilknytning til direktivet. Bl.a. lægger ministeren op til to nye aftalelicenser.
Den ene aftalelicens drejer sig om bibliotekernes anvendelse af beskyttede publikationer. Den nye aftalelicens skal gøre det lettere for bibliotekerne at klarere rettighederne i forbindelse med den digitale servicering af brugerne. For bibliotekerne betyder det en enklere administration i forhold til rettighedshaverne, og at bibliotekerne vil få bedre mulighed for digital formidling af f.eks. artikler og andet tekstmateriale til brugerne via e-mail og digital fax.
Den anden aftalelicens drejer sig om DR's og TV 2's genanvendelse af arkivproduktioner, som foreslås efter ønske fra DR og TV 2. Den nye aftalelicens skal gøre det lettere for stationerne at klarere rettighederne, når DR og TV 2 ønsker at genudsende eller bruge egne produktioner, herunder også via internettet."
Femårig arbeidsplan
Siden infosoc-direktivet ble vedtatt har Kulturministeriet lagt fram forslag om en femårig arbeidsplan for oppfølging av opphavsrettslige spørsmål.
Forslag til temaer i arbeidsprogrammet for opphavsretten, 2003-2008, er blant annet om det er behov for å utvide adgangen til å kopiere verk som befinner seg i arkiver, biblioteker og museer, i hvilken grad opphavsrettslige regler oppfattes som barrierer for å få adgang til beskyttet materiale, om det skal opprettes kollektive avtaler på områder som i dag ikke dekkes av slike avtaler, om det er behov for å heve strafferammen for brudd på opphavsrettsloven, og om det er behov for mer informasjon om opphavsrettsreglene.
Tre viktige temaer inngår allerede i arbeidsprogrammet. De er:
"- Beskyttelse af tekniske foranstaltninger (ophavsretslovens §§ 75b-75 d). Disse regler skal tages op til revision i Folketinget senest i folketingsåret 2005-2006. Ministeriet overvejer en "midtvejsevaluering" i form af en konference, et seminar eller lignende i begyndelsen af 2004.
- Ansættelses- og kontraktforhold mellem skabende/udøvende kunstnere og producenter/udgivere. Kulturministeren er ved at nedsætte et udvalg om disse spørgsmål. Udvalget skal afgive betænkning ultimo 2004.
- Blankbåndsvederlagsordningen drøftes i en møderække mellem diverse ministerier, rettighedshaverne, forbrugerelektronikindustrien og it-branchen. Meningen er, at man skal nå frem til en indstilling til regeringen, bl.a. således at vederlaget på blanke cd’er kan sættes ned snarest muligt."
Finland
Den finske upphovsrättslagen stammer fra 1961 og er blitt endret over 20 ganger i årenes løp. Det forelå en regeringsproposition fra Undervisningsministeriet til riksdagen i oktober 2002, om innarbeiding av infosoc-direktivet; 177/2002 med tilhørende endring av straffeloven.
Riksdagen som ble avsluttet i forbindelse med riksdagsvalget våren 2003, la saken til side i mars. Siden propositionen ikke ble behandlet før regjeringsskiftet, må en ny fremmes for riksdagen.
I propositionen inngår blant annet følgende forslag:
"Till strafflagen föreslås bli fogade kvalificerade
straffbestämmelser angående brott mot de förbud gällande tekniska åtgärder
och elektronisk information om vilka skall föreskrivas i upphovsrättslagen.
Det föreslås att bestämmelserna i upphovsrättslagen om upphovsmännens
rätt att tillgängliggöra verk för allmänheten görs klarare. Rätten till
överföring av verk föreslås omfatta överföring till allmänheten på
trådbunden eller trådlös väg, inbegripet sådant tillgängliggörande för
allmänheten som äger rum på begäran. Det föreslås att utsändning i radio
och television räknas som överföring. Rätt till offentligt framförande föreslås
avse framförande av verk för en publik som är närvarande vid
framförandet.
Rätten till visning av verk föreslås omfatta endast sådan
direkt visning av verk som sker utan hjälpmedel. Ett fjärde slag av rätt till
tillgängliggörande för allmänheten som hör till upphovsmän föreslås bestå av
rätten till spridning av exemplar av verk.
En rätt till överföring på begäran föreslås ingå i alla paragrafer om
närstående rättigheter.
Dessutom föreslås att utövande konstnärers och
fonogramproducenters ensamrättigheter ändras så att rättigheterna till sina
grundbegrepp motsvarar rättigheterna för upphovsmännen. För utövande
konstnärers del gäller de föreslagna ändringarna sådana framföranden som
tagits upp på fonogram. Användning av fonogram, som för närvarande hör
till området för ersättningsrätten, föreslås fortfarande i sin nuvarande
utsträckning bli möjlig genom en tvångslicensbestämmelse. Det föreslås att
för användning av musikprodukter med visuella element skall ersättningsrätt
uppstå."
Snarlig oppfølging
Kulturminister Tanja Karpela sa i en pressemelding i begynnelsen av juni 2003:
"Regeringen har (också) lovat revidera lagstiftningen om upphovsrätt. Den första fasen av den nu aktuella revideringen slutförs så fort som möjligt. Utifrån den regeringsproposition som förföll då riksmötet avslutades i våras, utarbetas ett nytt förslag, som om möjligt sänds på remiss före semestersäsongen. Den slutliga propositionen utformas efter sommaren. Beredningen av den andra fasens revideringar inleds omedelbart därefter."
I samme pressemelding uttalte kulturministeren "(att) betydelsen och behovet av samarbete inom Norden blir allt större även i EU.
- Kommissionens utlovade meddelande om eventuella nya föremål för harmonisering samt revidering av gamla direktiv gäller även IT-samhällsfrågorna. Ett nytt eventuellt harmoniseringsobjekt som har nämnts, är den kollektiva förvaltningen av upphovsrättigheter i stil med den uppgift som upphovsrättsorganisationerna nu sköter."
Island
Islands opphavsrettslov fra 1972 ble sist endret i 1996. Undervisnings-, forsknings- og kulturministeriet har hånd om forarbeidet som skal føre til innarbeiding av infosoc-direktivet i islandsk lovgivning.
Som nevnt tidligere må direktivet først vedtas av EØS-komiteen og deretter gjennomgå ordinær parlamentarisk behandling i Island. Arbeidet med lovutkastet er forsinket noen måneder på grunn av den korte vårsesjonen i Altinget som en følge av altingsvalget. Opphavsrettskommisjonen gjør seg ferdig med arbeidet i juli. I islandske lovgivningsprosesser er det ingen høringsrunder før forslaget sendes fra departementet. Likevel blir det i august/september lagt fram en kunngjøring av utkastet til innarbeiding av infosoc-direktivet før det blir lagt fram for Altinget i oktober 2003. Om forslaget blir vedtatt, er den nye loven klar i løpet av 2004.
Følger dansk modell
Historisk sett har Island tradisjonelt fulgt dansk lovgivning når ny lovgivning skal introduseres. Slik er det også denne gang; utkastet til endringer av opphavsrettsloven følger stort sett den danske modellen for innarbeiding av infosoc-direktivet. Men også erfaringer og løsninger fra andre nordiske land kommer til nytte, erfaringer som utveksles under de jevnlige nordiske departementsmøtene om opphavsrettslovgivningen, understreker Jón Vilberg Guðjónsson, Specialkonsulent i Undervisnings-, forsknings- og kulturministeriets lov- og forvaltningsavdeling.
Norge
Den norske åndsverkloven ble vedtatt i 1961, og er siden endret en rekke ganger. 25. juni 2003 gikk høringsfristen for utkastet til innarbeiding av infosoc-direktivet ut.
Spørsmålet om direktivet skal være en del av EØS-avtalen skal behandles i EØS-komiteen. Deretter fremmes en proposisjon i Stortinget, hvor det dels tas stilling til om direktivet skal være en del av EØS-avtalen. Senere fremmes en proposisjon om selve lovforslaget.
Sannsynligvis vil loven kunne tre i kraft i løpet av 2004. Om forslaget sier departementet i en pressemelding:
"Forslaget legger vekt på å sikre en rimelig balanse mellom interessene til brukere av åndsverk og rettighetshavere til åndsverk, og hovedreglene i åndsverkloven videreføres.
Adgangen til forenklet klarering for bruk av åndsverk (avtalelisens) foreslås utvidet til også å gjelde på det digitale området. I tillegg foreslås også en slik ordning for gjenbruk av beskyttet materiale fra kringkastingsarkiver."
Rett til privat kopi
I hvilken grad - og hvordan - det skal være lov å kopiere verk er ofte et stridsspørsmål.
Kultur- og kirkedepartementet sier i pressemeldingen at "(Retten) til å kopiere til privat bruk opprettholdes. Slik kopiering må likevel skje på en måte som ikke er urimelig i forhold til rettighetshaverne. Derfor klargjør forslaget at det skal gjelde et krav om såkalt lovlig kopieringsgrunnlag, dvs. at det ikke kan kopieres fra en ulovlig fremstilt kopi. Bakgrunnen for forslaget er at den digitale teknologien gjør det mulig å massekopiere på en helt annen måte enn tidligere, samtidig som kopiene blir like gode som originalen.
I henhold til direktivet innføres en ordning med rimelig kompensasjon til rettighetshaverne for kopiering til privat bruk. Høringsutkastet skisserer to alternative måter å finansiere kompensasjonen på; som et vederlag knyttet til lagringsmedier eller over statsbudsjettet.
Direktivet krever at det innføres regler om at det er ulovlig å bryte en teknisk beskyttelse (kopisperre) for å kopiere. Forbudet skal imidlertid ikke innskrenke den normale bruk av elektronisk utstyr. Det vil derfor være lov å bryte en slik kopisperre for å spille av på relevant avspillingsutstyr i privat sammenheng.
Det opprettes en nemnd som skal kunne pålegge rettighetshaverne å gi tilgang til beskyttet materiale for kopiering til visse samfunnsnyttige formål. Denne ordningen gjøres ikke gjeldende for kopiering til privat bruk. Rettighetshaverne gis her en mulighet til å utvikle fornuftige løsninger som kjøperne av deres produkter kan akseptere, f.eks. ved begrensninger av antall kopier som kan tas til privat bruk."
Sverige
Den svenske upphovsrättslagen kom til i 1960, men er endret en rekke ganger i årenes løp. I juni 2003 fremmet Justitiedepartementet en departementspromemoria med sikte på at den nye loven trer i kraft fra kommende årsskifte.
Tittelen på departementspromemoriaen er "Upphovsrätten i informationssamhället", og hensikten med forslaget er "(att) stärka upphovsrätten samtidigt som det tillgodoser balansen mot viktiga allmänna intressen."
I pressemeldingen fra departementet heter det: "Förslaget rör frågor som kopiering av film, musik och litteratur för privat bruk, möjligheten för skolor, bibliotek och personer med funktionshinder att använda upphovsrättsligt material och nya regler om förbud att tillverka och sälja produkter som kringgår till exempel kopieringsspärrar som skyddar upphovsrättsligt material. Förslaget bygger på ett EG-direktiv och på två internationella avtal.
Den digitala tekniken har gjort att musik, film, böcker, tidningar och bilder med mera kan kopieras snabbt och enkelt och överföras till ett stort antal personer via Internet. Utvecklingen har medfört ett starkt behov av att se över upphovsrättslagen, som skyddar författares, tonsättares, konstnärers och artisters rättigheter.
Kreativt skapande måste stimuleras. Det är viktigt för hela samhället. Upphovsrätten ska se till att den som skapar något också får tillgodogöra sig det ekonomiska utbytet av sin prestation. Då ges incitament för nyskapande - till nytta för såväl tillväxt och sysselsättning som för ett rikt utbud inom kultursektorn. Samtidigt som upphovsrätten stärks måste den balanseras mot viktiga allmänna intressen."
Forbud mot å kopiere ulovlig materiale
Etter denne generelle innledningen, beskriver departementet i pressemeldingen de spesielle tiltak som foreslås satt i verk:
- Redan idag är det förbjudet att lägga ut upphovsrättsligt material på Internet utan tillstånd från rättighetshavaren. Däremot har hittills inte gällt något uttryckligt förbud att kopiera olagligt material för privat bruk. Förslaget innebär att också sådan kopiering blir förbjuden. Det innebär att det också blir förbjudet att medverka till sådan kopiering. Precis som det i andra sammanhang är förbjudet att dra nytta av andras brottsliga handlingar ska man inte heller få göra det när det gäller upphovsrättsligt material.
- Rätten att kopiera för privat bruk kommer att finnas kvar. Det kommer alltså fortfarande vara tillåtet att för privat bruk till exempel kopiera film från TV, bränna ett extra exemplar av en inköpt cd-skiva eller kopiera från tidningar eller annat material som lagts ut på Internet med rättighetshavarens tillstånd. Rätten att kopiera böcker begränsas något. Idag kan man till exempel gå till en så kallad "copy shop" och kopiera hela böcker utan att författaren får någon betalning för det exemplar som görs. Det kommer inte längre att vara tillåtet annat än i undantagsfall.
- De bestämmelser om så kallad kassettersättning som gäller idag, för att i någon mån ge ersättning för den lagliga kopieringen för privat bruk, ändras för att anpassas till den digitala utvecklingen. Liksom idag ska ersättning utgå på sådana produkter som är särskilt ägnade för privat kopiering, till exempel inspelningsbara cd, dvd, videokassetter och mp3-spelare. Någon ersättning på vanliga datorer införs inte.
- Den digitala tekniken ger nya möjligheter för personer med funktionshinder att ta del av upphovsrättsligt material med hjälp av till exempel en talsyntes eller ett förstoringsprogram. Rätten att framställa exemplar till förmån för personer med funktionshinder utvidgas därför.
- För att underlätta för skolor och universitet att få framställa digitala kopior av upphovsrättsligt material införs bestämmelser som förenklar möjligheten att träffa avtal för sådan användning. Förenklade avtalsmöjligheter föreslås också för vissa nyttjanden av bibliotek och för fotokopiering inom företag och myndigheter.
- Nya regler införs om skydd för tekniska åtgärder, till exempel kopieringsspärrar och krypteringar av upphovsrättsligt material. Det blir straffbart att tillverka och sälja produkter för kringgåenden av sådana tekniska åtgärder. Även själva kringgåendet blir förbjudet. Precis som det är förbjudet att stjäla en dvd-film i en affär blir det alltså förbjudet att utan att betala ta sig igenom en teknisk åtgärd för att ta en kopia av en film eller av musik som säljs för nedladdning via Internet.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2004."
TF/ Kulturministeriet (Danmark)/ Undervisningsministeriet (Finland)/ Undervisnings-, forsknings- og kulturministeriet (Island)/ Kultur- og kirkedepartementet (Norge)/ Justitiedepartementet (Sverige)
Gå
til innholdsfortegnelsen for Fokus
