Sedan årsskiftet har man ägnat sig en hel del åt audiovisuella frågor i EU-politiken. Mycket av det som sker har anknytning till aktuella frågeställningar i Norden och kommer att få betydelse för utvecklingen där. I vissa fall har nordiska länder även varit direkt inblandade.
Till exempel i januari då EU-kommissionen beslöt att dra sex medlemsstater – däribland Sverige – inför EG-domstolen för att inte ha genomfört EU-reglerna i det så kallade transparensdirektivet. Två veckor senare startade kommissionen en granskning av danska TV2:s finanser. I båda fall handlar det om hur offentliga medel får användas för TV-verksamhet.
Enligt EU:s transparensdirektiv måste TV-bolag som har både kommersiell verksamhet och offentligt finansierad public service-verksamhet ha dubbel bokföring som tydligt visar vad de offentliga medlen använts till. Detta så att kommissionen ska kunna kontrollera att pengarna inte gått till konkurrensvridande ändamål. Redan förra sommaren fick Sverige en varning för att inte ha genomfört direktivet.
I det danska fallet har kommissionen kommit till den preliminära slutsatsen att den danska staten överkompenserat TV2 för det public service uppdrag bolaget fått och att TV2 använt överskottet för att kunna sälja reklam billigare än konkurrenterna.
Filmstödsregler ifrågasätts
Filminstitut och public service-bolag har länge ifrågasatt tillämpningen av EU:s statsstödsregler på deras område. Nu har filminstituten i EU-länderna – däribland de nordiska - gått till handling och lagt fram en gemensam deklaration där man kritiserar kommissionens riktlinjer för filmstödet.
Det är omöjligt att enbart stödja filmer som är "kulturella" eftersom alla filmer utgör både en affärsmässig satsning och ett kulturuttryck, menar filminstituten. Och hur ska man definiera vad som är "svår" film?
Att begränsa stödet till en viss procent av kostnaderna speglar inte heller marknadsvillkoren. Dessutom bidrar inte filmstödet till att ge nationell film en dominerande ställning på hemmamarknaden, framhåller man och beklagar likaså den korta tidsperiod som filmstödsordningarna fått grönt ljus av kommissionen (redan år 2004 ska riklinjerna ses över).
TV-direktivet
I Norden berörs vi förstås också av EU-direktivet TV utan gränser. I januari tog översynen av direktivet fart då kommissionen lade fram ett arbetsprogram med en rad frågor man vill ha svar på från alla berörda.
Det handlar dels mer allmänt om hur det audiovisuella området ska regleras och i vilken omfattning detta eventuellt kan ske genom självreglering, dels om konkreta frågeställningar rörande kvoter, reklambestämmelser, skydd av minderåriga m m.
Kommissionen uppmanar de berörda att framföra synpunkter på direktivet dels via de offentliga hearings som hålls den 2-4 april och 23-25 juni, dels i form av skrivna inlägg som ska vara inne senast den 15 juli i år. Sedan ska kommissionen skriva en rapport med eventuella förslag till ändringar i direktivet. Den väntas bli klar vid årsskiftet 2003-2004.
Vid den första hearingen i april diskuterades reklamfrågor. Här framgick det att ett allmänt EU-förbud mot TV-reklam riktad till minderåriga - eller ens strängare regler på området – knappast är att vänta. Vid hearingen var enigheten stor bland de närvarande – huvudsakligen företrädare för TV- och reklamorganisationer - att artikel 16 i direktivet fungerar bra och är fullt tillräcklig som skydd av minderåriga. Helst skulle man se mer självreglering på området.
Eftersom EU-kommissionen brukar ta stor hänsyn till synpunkter från branschen får nog de som vill få fram strängare lagstiftning om barnreklam nu satsa på parlamentet och rådet istället och utöva ett politiskt tryck där.
Att skaffa sig allierade är i så fall viktigt. Kanske är det delvis det som Nordiska Ministerrådets svenska ordförandeskap har i åtanke när man bjuder in Nordens och kandidatländernas kulturministrar till ett möte om EU:s TV-direktiv i juni.
Digital-TV
På många håll i Norden är digital-TV en aktuell fråga. Vad EU-kommissionen har att säga om detta kan vara relevant i sammanhanget. I ett tal i februari gick kommissionären Erkki Liikanen bl a in på regleringsfrågor. Här framhöll han att det sätt man gått tillväga i den analoga TV-världen inte nödvändigtvis är lämpligt i digital miljö.
- I alla medlemstater utgår man ifrån att TV ska nå ut i hela landet. Men nu är situationen annorlunda än då man införde analog TV. Marknätet är inte den enda distributionskanalen: idag sker distributionen genom flera plattformar.
I ett sådant läge bör man se över gamla regleringsmönster, menar Liikanen.
- Myndigheterna ska inte försöka styra marknadsutvecklingen genom tung reglering. Marknadsaktörerna behöver frihet för att kunna utveckla nya affärsmodeller som kan stimulera digital-TV-utbyggnaden. En överreglering skulle försvåra nya initiativ.
Vid samma tillfälle berättade Liikanen att kommissionen arbetar på en skrivelse om övergången från analoga till digitala sändningar som ska presenteras senare i år. Detta är också en fråga som den nya Radio Spectrum Policy Group ska ägna sig åt.
Denna grupp – där 31 europeiska länder är företrädda – ska arbeta tillsammans med EU-kommissionen för att finna bästa möjliga användning av radiospektrum. Vid gruppens första möte i januari lyfte Liikanen fram "digitisation of broadcasting" som en av kommissionens prioriteringar i arbetsprogrammet.
Behöver man komma överens om ett gemensamt datum för släckningen av de analoga sändningarna? Och vad bör man göra med de frekvenser som frigörs genom digitaliseringen?är två av de frågor kommissionen vill ha svar på av gruppen.
Framtida villkor
Film- och TV-frågor är också aktuella i samband med EU-konventets arbete med att förbereda ett nytt, konstitutionellt fördrag för unionen. Vill man i framtiden ha så fördelaktiga villkor som möjligt för sitt område gäller det att trycka på i tid. Det gör nu också lobbygrupperna i branschen.
EBU – public service-bolagens organisation - vill bl a förbättra sitt rättsläge vad gäller statsstödsreglerna. Idag ger det s k Amsterdamprotokollet om public service ett visst skydd, men vad som kommer att ske med protokollet är ännu ovisst. EBU vill försäkra sig om att åtminstone något av det som står där kommer in i det nya EU-fördraget.
De kommersiella TV-bolagens organisation ACT anser att det inte längre är berättigat att public service har en priviligierad ställning eftersom innehållet inte längre skiljer sig nämnvärt från de kommersiella bolagens, konkurrensen mellan dem skärpts och public service börjat gå in på en rad nya områden.
Nu kräver ACT en mer rättvis behandling och uppmanar konventet att inkludera Amsterdamprotokollet i sitt förslag till det nya fördraget, men i förändrad form. Hädanefter bör det lyfta fram även de privata bolagens betydelse och skydda inte enbart public service utan "the dual system of broadcasting", menar ACT som också vill ha in en skrivning om att "public funding of broadcasting must under no circumstances be combined with financing from commercial sources".
Befogenheter
Hur kulturpolitiska beslut ska fattas i framtiden är naturligtvis en viktig fråga. Arbetsgrupp 5 i konventet, som bl a ägnat sig kulturfrågor, anser att området tillhör medlemsstaternas egna befogenheter och rekommenderar därför att EU:s roll i sammanhanget ska döpas om till "stödjande åtgärder" för att klargöra detta.
Det skulle i praktiken betyda att EU-beslut om kulturfrågor ska vara enhälliga. Det stöder BECT (European Office for Cinema and Television) där bl a EBU och en rad filmorganisationer ingår. För har medlemsstaterna det yttersta ansvaret kan nationella kulturpolitiska åtgärder – t ex filmstöd – inte ifrågasättas. Därmed skulle inte heller medlemsstaterna tvingas bevisa att sådana stödåtgärder inte skapar hinder i EU:s inre marknad.
Krav på enhällighet har dock en baksida. Redan nu är det svårt att få fram beslut, t ex om finansieringen av EU:s stödprogram som därmed alltid blir betydligt blygsammare än många önskat. Att få 25 länder – som EU snart kommer att omfatta – att komma överens lär inte bli lättare.
Vad som till slut kommer att stå i det nya EU-fördraget återstår att se. Ännu är fördragsarbetet långt ifrån klart.
Anna Celsing,
Bryssel
den 4 april 2003
Läs mer:
Kommissionenens arbetsprogram för TV-direktivet ingår som bilaga till en rapport om tillämpningen av TV-direktivet.
Finns på: http://europa.eu.int/comm/avpolicy/whatsnew_en.htm den 6 januari. Info om hearings och dokument kopplade till dessa finns på samma sajt den 7 mars.
Sök Erkki Liikanens tal den 12/2 ( Speech/03/72 ) på http://europa.eu.int/rapid/start/cgi/guesten.ksh
.
Gå til toppen av siden
