Telekom- och IT-utvecklingen ser ut att bli en av vårens stora frågor i Bryssel. Med all sannolikhet kommer ämnet att tas upp vid EU:s toppmöte i mars 2003.
Unionens telekomministrar är bekymrade över det nuvarande läget i sektorn. Informationssamhället, som EU ställt så stora förhoppningar på vid toppmötet i Lissabon år 2000, tycks ännu avlägset. Det här måste vi göra något åt, menar ministrarna som vill angripa problemen på flera fronter.
Vid rådsmötet den 5-6 december förklarade de att det är viktigt att se till dels att IT-innehåll och –tjänster utvecklas, dels att många fler får tillgång till bredband. Att få fart på tredje generationens mobiltelefoni (3G) och andra nya tekniska plattformar är också angeläget, underströk de.
Här tänker man säkert på digital-TV. EU-kommissionen framhåller ofta den nyckelroll som både 3G-telefoni och digital-TV kan få för IT-utvecklingen genom att ge människor som inte har en PC tillgång till de nya tjänsterna. Därför är det också viktigt med interoperabilitet och öppna plattformar.
Nyligen gav kommissionen ut en rapport om vilka hinder som står i vägen för en sådan utveckling. Här pekar man på proprietära standarder som används både för mobilt 3G och digital-TV. Öppna plattformar ger interoperabilitet och ett större urval tjänster, skriver kommissionen och uppmuntrar fler att satsa på Multi-media Home Platform (MHP)-standarden.
Ska IT-utvecklingen ta fart krävs dessutom nya attraktiva tjänster, större datasäkerhet och tydligare reglering för elektroniska tjänster. Den kulturella mångfalden i Europa bör också erkännas och utnyttjas i sammanhanget, tycker kommissionen som vill ha synpunkter på sin rapport före den 15 februari. Man ordnar även en offentlig hearing i Bryssel den 4 februari.
Nytt stödprogram?
Interaktiva medier har varit en av det danska ordförandeskapets hjärtefrågor under hösten. Nu ser det ut att kunna bli EU-bidrag – kanske t o m ett särskilt stödprogram – på området.
När EU:s kulturministrar sammanträdde i november antogs en resolution om interaktivt medieinnehåll. Här pekar man på ungdomars användning av interaktiva medier och den betydelse dessa kan få för lärande och den kulturella mångfalden i Europa.
Ministrarna framhåller att "kreativt, interaktivt medieinnehåll både på europeisk och global nivå utgör en viktig och växande marknad" och att "radio och TV i allmänhetens tjänst spelar en viktig roll för utvecklingen av interaktivt innehåll".
Vidare betonas vikten av kvalitet i innehållet och att de som utvecklar detta - ofta små och medelstora företag - har behov av finansiering. Därför uppmanas kommissionen att överväga "om det finns behov för anpassade, kompletterande eller nya gemenskapsåtgärder för att säkerställa den kulturella mångfalden och sektorns ekonomiska utveckling".
Att döma av resolutionen kan stöd i så fall komma att gå både till utveckling av kreativt, interaktivt innehåll och till nätverkssamarbete för att sprida kunskaper, information och erfarenheter på området.
Mediekoncentration
EU-parlamentet har i många år gjort påtryckningar på EU-kommissionen för att få fram EU-regler som sätter stopp för mediekoncentrationen. I november gjorde man ett nytt försök.
Då antog parlamentet en resolution där man uppmanar kommissionen och medlemstaterna att garantera mångfalden inom media. Här hänvisar man dels till marknadens och teknikens utveckling, dels till den förestående utvidgningen.
Parlamentet tycks ha någon form av harmoniserande EU-direktiv i åtanke. Man vidhåller att "det bör inrättas en europeisk mediemarknad för att motverka de ökade skillnaderna mellan nationella bestämmelser avsedda att bekämpa koncentration". Men till en början vill parlamentet att kommissionen ska utarbeta en ny grönbok om saken före 2003 års slut.
För tio år sedan, 1992, lade kommissionen fram en grönbok om den här frågan, men något direktiv blev det aldrig p g a motståndet mot det förslag som lagts fram. Nu är läget ett annat, tycks parlamentet mena.
Kommissionen är nog inte särskilt glad över parlamentets nya utspel med tanke på de svårigheter man mötte för tio år sedan. Dessutom har man ofta framhållit att problemen kan lösas genom en kombination av nationella åtgärder och EU:s konkurrensregler.
Vissa lobbygrupper i mediebranschen verkar inte heller så positiva. European Publishers’ Council – som bl a företräder Bonniers, Sanoma och Schibsted – menar att det inte längre är skäligt att ta sikte på traditionella medieföretag nu när marknaden blivit mycket mer komplex. Dessutom anser man att mångfaldsfrågan bör bedömas och behandlas på nationell nivå.
ACT, de kommersiella TV-bolagens intresseorganisation, är också negativ till tanken på ett nytt EU-ingripande. Dessutom framhåller ACT att man inte ska bortse från public service-bolagens " illojala konkurrens" på nationell och EU-nivå.
EBU, som företräder dessa bolag, tycks dock vara mån om att skydda mediemångfalden. I EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna står det att "the freedom and pluralism of the media shall be respected". EBU önskar inte bara att stadgan ska införlivas i EU:s fördrag utan också att man ska lägga till skrivningen "freedom of expression and media pluralism must be guaranteed in the event of concentration in the media sector".
GATS allt hetare fråga
Audiovisuella tjänster tycks kunna bli en het fråga i de pågående GATS-förhandlingarna i WTO. Av de 21 "requests" för ökat marknadstillträde som EU hittills fått in handlar cirka hälften om sådana tjänster.
Kraven rör ökat marknadstillträde och s k nationell behandling i varierande grad. Framför allt tycks man vilja minska eller avlägsna "diskriminerande handelshinder" i form av stödåtgärder och kvoter av olika slag.
European Film Industry GATS Steering Group - som företräder filmbranschens intressen i sammanhanget - ger i en skrivelse till EU-kommissionen en rad argument för att avfärda kraven.
- Att avlägsna de undantag som EU har idag från "most favoured nation" (MFN)-regeln skulle minska medlemsstaternas möjligheter att uppnå kulturpolitiska mål. Att ta bort "diskriminerande" statsbidrag och vissa kvoter skulle få samma effekt, är en av gruppens slutsatser.
EU:s hållning är att inte förhandla om dessa frågor. Den ståndpunkten stöder GATS Steering Group. Man pekar också på förslaget att upprätta ett internationellt instrument om kulturell mångfald som vinner allt fler anhängare bland WTO-medlemmarna. Ett sådant instrument skulle kunna begränsa GATS-avtalets räckvidd ifall mångfalden hotas, menar man.
- Förändringarna i det politiska klimatet kring internationella handelsfrågor gör kanske WTO mer villigt att ta hänsyn till kulturella åtgärder i framtiden, hoppas filmgruppen.
EU:s kulturkommissionär Viviane Reding tycks dela dessa förhoppningar. Vid en filmfestival i Marrakech härförleden pekade även hon på den tilltagande insikten om kulturpolitikens och den kulturella mångfaldens betydelse och uppmanade alla länder kring Medelhavet att ställa upp i kampen i WTO för dessa värden .
Mer internationell mediepolitik
I framtiden ser EU:s mediepolitik ut att bli mer internationell även på andra sätt. Det handlar både om mer samarbete med länder utanför unionen och global marknadsföring av europeiska verk.
Vid festivalen i Marrakech förklarade Viviane Reding att stödprogrammet MEDIA - särskilt de delar som rör utbildning och marknadsföring - ska bli tillgängligt för yrkesfolk och verk från andra sidan Medelhavet. Hon berättade också att kommissionen håller på att utveckla ett nytt pilotprogram som ska stödja festivaler för europeisk film utanför EU.
Reding vill att den framtida mediepolitiken får en starkare internationell framtoning. Det är något som hon ska fundera på i samband med översynen av TV-direktivet och utvärderingen av MEDIA Plus. Bland annat har hon tankar på att skapa en särskild "extern pelare" i det kommande MEDIA-programmet
Mer om både TV-direktivet och MEDIA-programmet lär vi få höra i vår. Det är de två frågor som det grekiska ordförandeskapet i EU tänker ägna särskild uppmärksamhet åt i mediepolitiken.
Anna Celsing,
Bryssel
den 16 december 2002
Läs mer:
Kommissionens rapport om digitalfrågor, hearingen m m: http://europa.eu.int/information_society/topics/telecoms/regulatory/publiconsult/index_en.htm
Parlamentets resolution om mediakoncentration: http://www.europarl.eu.int/plenary/default_sv.htm
Gå där till "texter antagna av parlamentet", den 20/11/2002
GATS- "requests" som EU fått in: http://europa.eu.int/comm/trade/services/imas.pdf
N.B. *pdf-fil.
Gå til toppen av siden
