Medier i Norden: Perspektiv

Nyligen satte EU-kommissionen igång en översyn av direktivet rörande skydd av personuppgifter. Både i EU-parlamentet och i mediebranschen höjs nu röster för att ändra direktivet så att öppenheten och yttrandefriheten inte ska hämmas av reglerna.

European Publishers’ Council (EPC) - som bl a företräder Bonniers, Schibsted, Sanoma och Egmont-gruppen - anser att direktivet bör innehålla fler undantag för journalister, så att yttrandefriheten kan återupprättas och journalister få tillbaka rätten att söka personuppgifter utan att behöva befara åtal. Dessutom går personuppgiftsreglerna och reglerna om källskydd inte går ihop, framhåller man.

Nu visar det sig också att personuppgiftslagen missbrukas av myndigheterna. Vid EU-parlamentets plenarmöte i slutet av september kritiserades bristen på öppenhet i EU-administrationen. Här vände man sig särskilt mot att slutenheten ibland skylls på reglerna om skydd av personuppgifter.

- De reglerna gäller i första hand skydd av privatlivet. Avsikten är inte att begränsa medborgarnas tillgång till information om offentlig verksamhet, betonade parlamentet.

EU-ombudsmannen Jacob Söderman, som nyligen givit ut en skrift om missbruket av reglerna, kräver i ett brev till kommissionens ordförande Romano Prodi att bestämmelserna klargörs.

- Feltolkningen (av reglerna) riskerar att undergräva öppenhetsprincipen och allmänhetens rätt till tillgång till handlingar både på union- och medlemsstatsnivå, skriver Söderman.

Men nu ska alltså personuppgiftsdirektivet ses över. Eventuellt behöver reglerna förenklas och förbättras, förklarar kommissionen.

Kanske har det också något att göra med den förändrade synen på integritetsfrågor som märks i EU sedan 11 september, inte minst i samband med en rad nya EU-åtgärder för att bekämpa terrorism och andra brott. Här lyser respekten för den personliga integriteten ofta med sin frånvaro.

Susan Binns, EU-kommissionens ledande policyrådgivare på området, medger att den balans man eftersträvar mellan grundläggande fri- och rättigheter och säkerhetsfrågor kanske har "shifted just a little towards security" under senare tid.

Olika förtalsregler on- och off-line?
Yttrandefriheten berörs även av ett annat aktuellt EU-ärende. I maj lade EU-kommissionen fram ett första utkast till en förordning kallad Rom II, som syftar till att reglera efter vilket lands lag man ska döma i vissa tvister.

Många i mediebranschen oroas av förslaget. Särskilt vänder man sig mot en artikel rörande ärekränkning där det står att lagen i det land, där den som lider skada har hemvist, ska tillämpas. Det skulle kunna påverka både yttrandefriheten och meddelarskyddet i Sverige, förklarar svenska remissinstanser.

Även på andra håll i Europa är man orolig. Därför har en rad europeiska branschorganisationer bildat en Rom2-grupp för att utbyta information om frågan och samordna sitt agerande.

I juli ordnade Rom2-gruppen ett möte i EU-parlamentet med de ansvariga i kommissionen. Här framkom det att olika regler skulle gälla för publicering on- och off-line. I fråga om on-line skulle inte hemvistprincipen gälla utan ursprungslandets regler.

- En sådan distinktion är omöjlig att rättfärdiga med tanke på att mer och mer innehåll publiceras samtidigt på webben och i tryck, påpekar European Publishers’Council (EPC) i sitt remissvar.

- Om förordningen inte medför samma behandling av material som publiceras off-line som on-line – och det enligt ursprungslandets regler – begär vi att bestämmelserna som rör ärekränkning och integritetsfrågor helt avlägsnas från förslaget, skriver EPC.

Definitionsfrågor allt viktigare
Gränsdragningen mellan on- och off-line-tjänster är problematisk i många sammanhang. Därför blir klassificerings- och defintionsfrågor något som blir allt viktigare att bevaka.

Hur en vara eller tjänst klassificeras i EU kan ha stor betydelse för t ex konkurrensreglernas tillämpning. Det kan också få följder för GATS-förhandlingarna i WTO.

År 2007 ska EU:s klassifikationssystem NACE genomgå en omfattande revidering. Detta för att NACE "inte speglar förändringar som skett i samhället sedan 1990". Dessutom har EU, USA och Kanada beslutat att försöka "konvergera" sina system ( det nordamerikanska systemet kallas NAICS).

I listan över ändringar som skulle göra NACE mer likt NAICS finner man många i mediesektorn. På radio- och TV-området vill man bl a skilja på egenproducerat material och sådant som gjorts utanför företaget. Åtskillnad ska också göras mellan TV- och kabelsändningar. Även i fråga om telekomtjänster föreslås en rad nya klassifikationer. Och alla former av "publishing" ska flyttas till "the information sector".

Nu har WTO-förhandlingarna om tjänstesektorn – d v s om GATS-avtalet - tagit fart. I juli lämnade EU in sina "initial requests" för ökat marknadstillträde på en rad tjänsteområden. Därmed öppnar man sig också för förhandlingar på de här områdena.

Ingen av dessa "requests" handlar om audiovisuella tjänster.

- Sådana tjänster skiljer sig från andra genom att de ger uttryck för den kulturella mångfalden. Att försvara denna mångfald är ett av EU:s främsta mål i den nya handelsrundan, försäkrar EU-kommissionen som förhandlar å medlemsstaternas vägnar i WTO.

Kommissionen vidhåller att EU:s medlemsstater kommer att behålla sin rätt att reglera audiovisuella tjänster och stödja sina producenter och distributörer, när så är lämpligt.

Men frågan är vad som kommer att räknas som "audiovisuella tjänster". Hur en tjänst klassificeras kan ha stor betydelse i WTO-sammanhang, bl a för möjligheten att stå emot en liberalisering. Frågan är särskilt knivig när det gäller nya IT-relaterade tjänster.

I en skrivelse från EU till WTO rörande "Computer and Related Services". förklarar EU att WTO-medlemmarna "should seek to accommodate continually evolving IT services...and reach a common understanding on a definition of computer and related services".

EU:s nya klassificeringssystem kommer inte att spikas förrän 2007. Det är två år efter det att GATS-förhandlingarna i WTO ska vara slutförda. Betyder det att det skydd för audiovisuella tjänster man eventuellt lyckas behålla i GATS-förhandlingarna kommer att urholkas bara något år senare genom att vissa tjänster får en annan klassificering? kan man undra.

Här gäller det nog att agera i tid. EU:s statistikorgan Eurostat förklarar att "the boundary between content att information concepts need to be clarified". Därför vill man nu ha in synpunkter – bl a från europeiska branschorganisationer – dels på revideringen av NACE, dels på "konvergeringen" mellan NACE och NAICS. Senast i mitten av november i år ska synpunkterna vara inne.

Handlingsplan för digital-TV
Allt är dock inte oroväckande i EU-politiken. I Norden gläder sig nog många över en resolution om digital-TV som nyligen antogs i EU-parlamentet.

Att införa digital-TV är viktigt, bl a för att motverka en digital klyfta i samhället och ge alla EU-medborgare tillgång till IT-tjänster av olika slag. Men då gäller det att uppmuntra användningen av en öppen standard för interaktiva TV-tjänster, menar EU-parlamentet.

I resolutionen uppmanas EU-kommissionen att tala om "vilka åtgärder den tänker vidta för att främja användandet av en enda europeisk standard och ett enda öppet tillämpningsgränssnitt". Man kräver också en tydlig tidsplan för detta.

Senast vid toppmötet i Köpenhamn (den 12-13 december) bör EU anta en handlingsplan "för framgångsrikt införande av digital-TV i Europa", står det i resolutionen som tydligt puffar för MHP-standarden. I planen ska EU-kommissionen bl a ge riktlinjer för hur medlemsstaterna kan främja driftskompatibilitet och hur befintliga offentliga medel kan användas "för utveckling av tillämpningar för digital-tv baserade på MHP". Frågan bör också tas upp i kommissionens arbetsprogram för TV-direktivet (som har utlovats före slutet av året), kräver parlamentet.

Kommissionären Erkki Liikanen var med på plenarmötet i parlamentet. Han betonade att de nya telekomdirektiven inte kräver någon speciell API-teknik eller en enda standard. Men han tycks ändå gärna se att det blir MHP.

- För närvarande verkar det bästa sättet att få interoperabilitet att alla antar MHP som standard. MHP uppfyller kraven på interoperbilitet och öppenhet. Det är därför vi uppmuntrar branschen att frivilligt ansluta sig till denna standard, sade Liikanen.

Anna Celsing, Bryssel
den 9/10 2002

Läs mer:

Rörande Rom II-förslaget: www.aig.org/r2g/

Rörande ändringar i EU:s klassifikationssystem: : http://europa.eu.int/comm/eurostat/ramon/op_2007/op_2007.html

EU-parlamentets resolution om digital-TV finns på: http://www.europarl.eu.int/plenary/default_sv.htm Gå där till "Antagna texter", datum 26/9 -02

Gå til toppen av siden