Mediepolitiken i EU präglas för närvarande av en viss ambivalens. I dagens läge gäller det att bromsa och gasa på samma gång, tänker man kanske.
Den första tendensen speglas i beslutet att skjuta upp revideringen av TV-direktivet. Bara för ett halvår sedan väntades det genomgå en radikal omvandling till ett mer allmänt innehållsdirektiv med tanke på konvergensen.
På sikt blir en sådan revidering nödvändig men ännu är det för tidigt, menar nu kulturkommissionären Viviane Reding.
- Det rådande ekonomiska klimatet i både den traditionella mediesektorn och IT-branschen talar inte för en skyndsam revidering. Dessutom är det nu gällande direktivet inte särskilt gammalt; ännu har man inte prövat alla tolkningsmöjligheter, förklarade kommissionären nyligen.
Nu vill Reding istället ta fram en arbetsplan för att utreda frågan ytterligare med sikte på en framtida revidering. En bra idé, sade EU:s kulturministrar – som ändå inte är överens om t ex kvotfrågan - vid sitt möte i Bryssel den 23 maj.
Den svenska ministerns inställning var dock en annan. Marita Ulvskog tror att fördröjningen kan drabba svenska hjärtefrågor som reglerna om reklam riktad till barn (mer om detta nedan).
I EU-parlamentets kulturutskott finns olika åsikter om revideringen, men utskottets ordförande Michel Rocard anser att ett uppskov kan vara bra. Då får man en chans att samråda mer med branschen och få fram ett bättre direktiv, menar han.
Det tycks public service-bolagens organisation EBU ha tagit fasta på. För en tid sedan föreslog EBU:s ordförande Arne Wessberg att man upprättar en arbetsgrupp inom branschen för att diskutera direktivet och bistå kommissionen med råd och synpunkter. Det tycker Reding är en utmärkt idé.
Stöd till teknikskiftet?
Samtidigt som man i direktivfrågan vill vänta och se verkar EU-kommissionen – inte minst IT-kommissionären Erkki Liikanen - intresserad av att påskynda teknikskiftet.
Övergången till digital teknik är av allmänt intresse. Därför finns det anledning att vidta åtgärder för att stödja processen, anser BIPE Consulting som gjort en studie av "Digital switchover – analogue turnoff" i EU:s medlemsstater på uppdrag av Liikanens direktorat.
I rapporten – som även innehåller ett kapitel om digitalradio - ges en rad förslag till åtgärder. Det mest effektiva sättet att påskynda övergången till digital teknik skulle vara att minska konsumenternas kostnader för ny utrustning, skriver forskarna och föreslår bl a minskad licensavgift för hushåll som gått över till digital teknik och en momssänkning på digital-TV-utrustning och -tjänster.
Det är också viktigt att konsumenterna kan få tillgång till digitala tjänster via alla plattformar (marknätet, kabel och satellit). Men då måste operatörerna också ha en viss handlingsfrihet och inte betungas för mycket av regler rörande programutbud och prissättning. Här nämner man uttryckligen must-carry-reglerna.
För att bryta hönan och ägget-syndromet, hjälpa de olika aktörerna att samordna sina förväntningar och investeringar och förtydliga rättsläget kunde politikerna ta fram nationella "switchover roadmaps". Det skulle också vara bra om regeringarna informerar om sina långsiktiga planer rörande spektrumförvaltningen och IT-utvecklingen, tycker forskarna.
Man bör tänka på att samordna bredbands- och digital-TV-politiken.
- Driver man digital-TV för långt och till vilket pris som helst på kort sikt kan utvecklingen av bredbandsnät och –tjänster - och på längre sikt hela informationssamhället – äventyras.
Forskarna föreslår att man inför en skatt på frekvensanvändning. En sådan åtgärd kunde få TV-bolag som inte är så angelägna om att satsa på en snabb övergång till digital teknik att tänka om. Dessutom borde kampanjer för att informera skeptiska konsumentgrupper få stöd.
Politikerna kanske frestas att reglera tekniska standarder - t ex för API - för att stödja en samordning inom industrin. Det har forskarna en viss sympati för men varnar för riskerna för en snedvridning av konkurrensen ifall detta inte samordnas på EU-nivå.
EU borde medverka även på andra sätt. Det behövs en viss EU-samordning med tanke på spektrumförvaltningens internationella karaktär, den fria rörligheten i den inre marknaden och för att främja den europeiska konkurrenskraften på global nivå. EU kunde också uppmuntra bästa praxis, föreslår forskarna.
Nytt e-innehåll och mer säkerhet
Ett annat sätt att påskynda IT-utvecklingen är att stimulera den europeiska innehållsindustrin och få fram mer e-innehåll av intresse för medborgarna. Den 5 juni lade EU-kommissionen fram ett direktivförslag om utnyttjande av information från den offentliga sektorn som syftar till detta.
Idag finns det många praktiska och rättsliga hinder för den typen av innehållsproduktion. Olika medlemsländer har olika regler och informationens tillgänglighet varierar. Därför föreslår kommissioen en rad åtgärder för att uppnå en viss harmonisering inom EU och säkra rätten att återanvända information från den offentliga sektorn i kommersiellt syfte.
Direktivförslaget omfattar information från offentliga myndigheter och organisationer men inte från statliga företag. Det finns också ett särskilt undantag för kultur- och utbildningsinstitutioner liksom för allmänradio- och TV.
Att öka säkerheten och bekämpa olika avarter på nätet kan också bidra till IT-utvecklingen, menar EU-kommissionen som i mars beslöt att förlänga sin Safer Internet Action Plan med ytterligare två år (nu kallad e-Safe). Därmed fortsätter stödåtgärderna t o m år 2004 och budgeten får ett tillskott på 13,3 miljoner euro.
De kommande två åren kommer man koncentrera sig på informationsutbyte, åtgärder för att skydda barn mot pedofila kontakter via nätet samt säkrare användning av mobila applikationer och interaktiva tjänster som chatting.
Kommissionen förklarar att denna andra fas kan ses som en förberedelse inför ett eventuellt nytt stödprogram som skulle främja utvecklingen av högkvalitativt innehåll - speciellt för barn - och ta upp mer generella frågor rörande konsumentskydd.
Ett annat hinder för utvecklingen är piratkopieringen, ett stort problem för mediebranschen. Även detta har ventilerats i Bryssel.Vid ett mote i EU-parlamentets kulturutskott i mars efterlyste företrädare för Movement against Audiovisual Piracy (MAP) en "piracy monitoring centre" för att utreda problemen som man tror kommer att förvärras när kandidatländerna kommer in i EU.
Förslaget mötte ingen större entusiasm bland parlamentarikerna som ansåg att det bästa botemedlet vore att se till att det rättsliga skyddet förstärks genom en tydligare definition av begreppet kopiering för enskilt bruk och effektivare bekämpning av överträdelser. Kommissionens företrädare höll med om detta.
Nya politiska vindar
Den politiska vindkantringen i Europa tycks ha satt spår i mediepolitiken. Beslutet att skjuta upp revideringen av TV-direktivet beror bl a på högervridningen, menar den svenska kulturministern Marita Ulvskog..
- De länder som har en helt annan syn än vi på mediepolitiken, till exempel Italien, är oerhört aktiva för att skjuta allt på framtiden, sade Marita Ulvskog efter rådsmötet i maj enligt TT.
I stället för en harmonisering av medlemsländernas TV-regler ser hon nu en utveckling mot ökande olikheter.
- Vi kan få TV-företag som ägnar sig åt "regelshopping" och lägger sig i länder där man har mycket liberala reklamregler och sedan sänder till andra länder inom EU-området.
Greger Lindberg - ordförande i European Platform of Regulatory Authorities (EPRA) – tycks dela Ulvskogs farhågor. Vid en konferens om TV-direktivet i mars
berättade han hur vissa medlemstater börjat tänja på direktivet genom att påstå att nya reklamtekniker som split-screen och virtuell reklam kan anses förenliga med direktivets regler.
- Det håller inte ur rättslig synpunkt, förklarade Lindberg som menar att sådana tolkningar leder till en urholkning av direktivet.
- Om vi accepterar att vissa länder kringgår reglerna på så sätt måste vi acceptera att det också kan hända med artikel 22 om skydd av minderåriga eller de berömda kvoterna. Är vi verkligen villiga att göra det?
I så fall kommer den gemensamma TV-marknaden att fragmenteras och TV-bolagen att flytta sin hemvist till det land där reglerna passar dem bäst, tror Lindberg. Då blir regleringen ett konkurrensverktyg.
- Jag tycker att bolagen ska konkurrera med sitt programutbud och inte med sin förmåga att flytta sitt huvudkontor snabbare än någon annan, förklarade Lindberg.
Anna Celsing, Bryssel
2002-06-18
Läs mer:
Studien Digital switchover – analogue turnoff och en "executive summary"
Direktivförslaget om utnyttjande av offentlig information
Nya Safer Internet Action Plan (e-Safe)
Gå til toppen av siden
