Bara för något år sedan trodde man att IT-utvecklingen och konvergensen skulle ske i raketfart och att informationssamhället i princip redan var på plats. Nu visar det sig att allt gått betydligt långsammare än man trott och osäkerheten om vilka e-tjänster som verkligen kommer att bli av och fungera på marknaden är stor.
Det här speglas såväl i IT- som mediepolitiken i EU just nu. Bland annat i översynen av TV-direktivet som startade vid årsskiftet.
I höstas trodde många att TV-direktivet snart skulle omvandlas till ett mer omfattande innehållsdirektiv. Det hade ju parlamentet förordat. Och kommissionären Viviane Reding hade sagt att hon skulle ge ut en grönbok om direktivet som skulle ta upp alla distributionsformer för audiovisuellt innehåll.
Men nu tycks Reding ha fått kalla fötter. Vid en konferens om TV-direktivet den 21 mars sade hon sig ha tre alternativ. Hon kunde föreslå 1) en radikal revidering av direktivet, 2) smärre justeringar eller 3) en arbetsplan för att förbereda en revidering vid ett senare datum.
- Idag lutar jag mot det tredje alternativet, förklarade hon med hänvisning till den osäkra marknadsutvecklingen och att det ännu inte utkristalliserats någon samsyn i branschen om vad som behövs.
- Det skulle ge oss tid att utarbeta ett mer omfattande förslag som kan accepteras av såväl branschen som EU-parlamentet och rådet. Vi måste också ha EU:s utvidgning och GATS-förhandlingarna i åtanke.
Men innan hon bestämmer sig vill hon tala med medlemstaternas kulturministrar och höra deras syn på saken, betonade Reding. Det tog Ruth Hieronymi - som skrivit parlamentets betänkande om översynen av direktivet - fasta på.
- Mycket hänger nu på medlemstaterna. Om vi väntar i 3-4 år blir det för sent. Parlamentet önskar en radikal revidering av direktivet innan dess.
Vid konferensen framgick att vissa i branschen också är angelägna om en snar revidering, särskilt av reklamreglerna som man anser förlegade med tanke på nya interaktiva tekniker, split-screen mm
Vid nästa kulturministermöte - den 23 maj - kommer man sannolikt ta upp frågan. Men några entydiga signaler lär det knappast bli från rådet. Vissa medlemstater tycks vara intresserade av en revidering, andra inte. Och olika länder har sina käpphästar: Frankrike kvoterna, Sverige skydd av barn o s v.
e-Europe förlängs
Även på IT-området speglas trögheten i utvecklingen. I juni 2000 antogs e-Europe, en plan med syfte att göra EU till den mest dynamiska, kunskapsbaserade ekonomi i världen år 2010. Det var kanske väl optimistiskt.
Visserligen har många fler hushåll i Europa fått tillgång till Internet under de senaste åren men bredbandsutbyggnaden är inte så mycket att skryta med, förklarar kommissionen. Här ligger vi ännu långt efter länder som Korea, Kanada och USA. Bredband är forfarande för dyrt och de flesta har bara att välja mellan två plattformar - ADSL och kabel - från ett begränsat antal leverantörer. Så mycket e-handel har det inte heller blivit.
Därför beslöt telekomministrarna i februari att förlänga e-Europes handlingplan från 2003 till 2005. I planen - som ska vara klar före nästa EU-toppmöte i juni - vill man bl a prioritera främjande av attraktivt innehåll och bredbandsutbyggnaden.
Vid toppmötet i Barcelona den 15-16 mars fick beslutet regeringschefernas välsignelse. Senast 2005 ska det vara "omfattande tillgänglighet och användande av bredbandsnät i hela unionen", står det i slutsatserna, där också utveckling av Internetprotokollet IPV6 prioriteras.
Toppmötet lyfte fram digital-TV:s och 3G-mobilernas "avgörande roll när det gäller att ge omfattande tillträde till interaktiva tjänster" och uppmanade kommissionen och medlemstaterna att uppmuntra användningen av öppna plattformar.
Digital upphovsskydd
Ska det bli fart på utvecklingen av e-innehåll krävs det ett fungerande upphovsrättsskydd, säger EU-kommissionen som förespråkar "open, flexible and interoperable Digital Rights Management Systems (DRMs)".
Kommissionen är bekymrad över meningsskiljaktigheterna om DRMs bland berörda parter. Därför ordnade man en workshop i februari för att få de olika parterna att diskutera frågan gemensamt och försöka nå en samsyn.
DRMs är ett viktigt komplement till EU:s nya upphovsrättsdirektiv, påpekade IT-kommissionären Erkki Liikanen i sitt inledningstal och framhöll att allas intressen måste beaktas.
- Vilken teknisk lösning man än väljer måste den grunda sig på en balans mellan upphovsmännens, rättighetsinnehavarnas och konsumenternas intressen. Det är en förutsättning för att marknaden ska utvecklas.
Nya momsregler
Ska europeiska e-tjänster kunna konkurrera med de amerikanska måste momsreglerna bli mer rättvisa, menar EU:s ministerråd som i februari kom överens om vissa ändringar i reglerna rörande försäljning av immateriella varor till privatpersoner. Dit räknas bl a elektroniskt distribuerade radio- och TV-tjänster, film och andra kulturtjänster.
Hittills har företag i Europa varit tvungna att lägga på moms medan företag med hemvist utanför EU sluppit detta. De nya reglerna blir enhetliga för alla företag som säljer tjänster via webben i Europa, vare sig de är europeiska eller ej. Det är momstaxan i konsumtionslandet som ska gälla.
I USA väckte nyheten ett ramaskri och nu hotar man med att klaga hos världshandel-
organisationen WTO. Kanske kan det få återverkningar på GATS-förhandlingarna där medier och kultur är en känslig fråga.
GATS och nya tjänster
I januari höll EU-kommissionen en hearing med branschen om GATS och de audiovisuella tjänsterna. Här diskuterades bl a klassificeringen av nya tjänster. Hur en vara eller tjänst definieras kan ha stor betydelse i WTO-sammanhang, inte minst för möjligheten att stå emot en liberalisering.
Vad datorunderhållning ska räknas som fanns det olika meningar om. Branschens företrädare tyckte att sådana tjänster inte ska räknas till de audiovisuella utan ligger närmare dataområdet. Skillnaden ligger i interaktiviteten, förklarade han.
Här kom det protester från public servicebolagens organisation EBU som påminde om att även digitalradio och -TV utvecklar interaktiva tjänster. Sådana tjänster måste räknas till det audiovisuella området. Dessutom är elektroniska programguider (EPG) och Internetportaler inte bara mjukvara utan har innehålls- och accessaspekter som gör att kulturpolitiska åtgärder kan komma i fråga, framhöll EBU.
Många tyckte att man i det längsta ska försöka undvika definitionsfrågorna.
- Klassificeringar som görs nu kan bli förlegade om bara några år, förklarade Jean Michel Wagner från EBU.
Offensiv linje?
Många i kultursektorn har uppmanat EU att inte göra några som helst åtaganden på området i GATS-förhandlingarna och kulturkommissionären Viviane Reding har samma inställning. Men efter hearingen i januari tycks kommissionens handelsdirektorat - som håller i förhandlingarna - vara inne på en mer offensiv linje, i likhet med de europeiska mediejättarna Bertelsmann, EMI och Vivendi Universal.
- Att driva vissa frågor offensivt behöver inte hota defensiva intressen. Det ena utesluter inte det andra, sade Roderick Abbott, handelsdirektoratets vice generaldirektör i sitt avslutningstal.
Vid hearingen krävde Bertelsmann och EMI att EU ska driva en offensiv linje i förhandlingarna. När Vivendi Universals VD Jean-Marie Messier (J2M) träffade Viviane Reding några dagar senare förordade även han en offensiv hållning, även om han var mån om tala varmt om den kulturella mångfalden efter all uppståndelse i Frankrike i början av året då han dödförklarade det "kulturella undantaget".
Vid mötet talade Bertelsmann i första hand å den europeiska musikindustrins vägnar. Men här handlar det säkert inte bara om musik. Bertelsmann har ju stora intressen på snart sagt alla medieområden. För att inte tala om Vivendi Universal.
Anna Celsing,
Bryssel
Gå til toppen av siden
