Hur kultur- och konkurrenspolitiken hänger ihop är något som många i EU funderar på just nu. Under senare tid har man kunnat märka en viss uppmjukning av EU-kommissionens attityd.
Vid EU:s informella kulturministermöte i Falun den 21-22 maj diskuterades public service som tycks ha fortsatt starkt stöd i rådet. Mycket av diskussionerna kom att handla om hur verksamheten kan finansieras i relation till EU:s konkurrensregler, berättade mötets ordförande, kulturminister Marita Ulvskog.
Kulturministrarna var överens om att slå vakt om medlemstaternas självbestämmande i fråga om public service – som fastslaget i det s k Amsterdamprotokollet – och att inte tillåta att EU:s konkurrensregler får en negativ inverkan.
Under mötet hade EU-kommissionen berättat att man väntar nya klagomål mot public service.
– Men numera tycks kommissionen inte längre vilja lägga sig i några innehållsfrågor. Nu verkar man enbart fokusera på finansieringen av public service, förklarade Marita Ulvskog. I september ska kommissionen ge ut sitt länge utlovade ”diskussionspapper” om frågan.
Även vad gäller filmstöd tycks kommissionen ha börjat gå till reträtt. Nu tycks man ha släppt kravet på att stödet inte får överstiga 50% av en produktions budget, en siffra som det ryktats om att kommissionen ville sänka till 30%.
Några generella riktlinjer tycks inte heller vara att vänta. Hänsyn ska tas till särdragen i de enskilda medlemstaernas audiovisuella marknad, särskilt i sådana länder som har en ”limited cultural and linguistic area”, skriver kommissionen i ett papper där man aviserar om en längre skrivelse om frågan i höst.
Filmstödet tycks inte betraktas som vilket branschstöd som helst. Stödet har både en kulturell aspekt och en industriell aspekt, förklarar kommissionen. Men även i det senare fallet tycks det vara berättigat eftersom ”it can be argued that the necessary operational structure has to exist within a country to make cultural creation possible”, förklarar kommissionen.
GATS i fokus
Kanske hänger kommissionens förändrade attityd till konkurrensfrågorna delvis ihop med GATS-förhandlingarna om tjänstesektorn som ser ut att bli en av de stora mediepolitiska frågorna framöver, särskilt när de stora WTO-förhandlingarna väl kommer igång, vilket väntas ske i höst.
I GATS-sammanhang ordar kommissionen stort om vikten av kulturell mångfald och behovet av de stödordningar och regelverk vi har i Europa för att kunna garantera mångfalden. Att samtidigt motarbeta filmstöden internt inom EU är kanske inte så övertygande.
Public service bolagens samarbetsorganisation EBU anser GATS-frågan som mycket viktig och har börjat ta en aktiv roll.
I december 2000 lade USA fram sina förhandlingsförslag rörande ”audiovisual and related services”. EBU har granskat förslaget ingående och skrev i april i år en utförlig kommentar till det.
Här framhåller man att den audiovisuella sektorns betydelse för demokratin och den kulturella mångfalden och identiteten inte uttryckligen erkänns i GATS-avtalets skrivningar om ”public policy objectives”. Därmed finns inte heller någon garanti mot tolkningar ur ett snävt handelspolitiskt perspektiv. Det här måste man göra något åt, menar EBU liksom många andra i kultur/mediebranschen.
Hur man ska gå tillväga råder det dock olika meningar om. Somliga menar att man bör upprätta ett internationellt ”instrument” om skydd av den kulturella mångfalden utanför WTO:s ram – ett sådant är redan på gång inom UNESCO – medan andra anser att det måste integreras i själva GATS-avtalet för att kunna få rättslig kraft. Till de senare hör EBU.
GATS tycks inte vara något större problem för radio- och TV-bolagens traditionella verksamhet utan främst för nya tjänster. Frågan är om e-tjänster ska behandlas separat i ett särskilt kapitel i avtalet eller integreras i andra, redan existerande kategorier, t ex ”audiovisual services”. Det tycker EBU vore bäst, men USA verkar emot det.
I juli ska EBU arrangera ett ”industry seminar” på WTO i Génève tillsammans med branschorganisationerna Eurocinema, FERA och British Screen Advisory Council (BSAC) för att berätta för WTO-folket hur den audiovisuella sektorn fungerar i Europa och varför olika stödsystem och regelverk är nödvändiga. Man tänker också påvisa att marknaden i Europa redan idag är mycket öppen för amerikanska verk.
Nya ”gate-keepers”
En annan aktuell konkurrensfråga är den ökade mediekoncentrationen och nya faror i samband med digital- och Internetutvecklingen. Många påtalar riskerna för att det uppstår nya ”gate-keepers” med minskad mångfald till följd. Diskussionen fokuserar ofta på ”access”-frågor, något som behandlas i ett av direktivförslagen i EU:s reformpaket för telekom.
Direktivförslaget tar bland annat upp ”conditional access systems” för digitala radio- och TV-tjänster och vilka specifika krav som kommer att ställas på dominerande aktörer. I ett tidigare EU-direktiv om TV-standarder står det att alla operatörer av sådana system ska ge radio- och TV-bolag tillgång till systemen på ”lika, rimliga och icke-diskriminerande villkor”. Det tycker kommissionen att man kanske så småningom ska utvidga även till nya tekniker som API och EPG.
Här är parlamentet tuffare och kräver att dessa redan nu ska omfattas av reglerna. Vid telekomministrarnas möte i april gick rådet en medelväg; det här är något som medlemstaterna själva ska få avgöra, kom man fram till.
På musikområdet är den nya typen av koncentration redan tydlig. EU:s konkurrensmyndighet ser inte med blida ögon på monopoltendenserna .Nu har man satt igång en granskning av on-line-allianserna mellan världens fem största skivbolag och tre ledande internetleverantörer.
Det handlar dels om Duet – en joint venture mellan Vivendi/Universal (som nyligen förvärvat musikplattformen MP3.com), Sony och Yahoo-portalen som kommer att kontrollera 49% av den globala skivmarknaden – dels om MusicNet, där Time Warner, Bertelsmann och EMI gått ihop med AOL och RealNetwork, som kommer att kontrollera 44% av marknaden.
Det här är viktiga fall med tanke på utvecklingen av musiktjänster on-line, anser konkurrenskommissionären Mario Monti.
– Visst är det bra om den här typen av tjänster utvecklas snabbt, men det måste vara en mångfald leverantörer.
Delikat ärende
Monti har ett annat, mer delikat ärende på sitt bord. Redan innan Silvio Berlusconi vann valet i Italien i maj hade hans direktorat börjat granska den italienska s k Tremonti-lagen som ger företag som återinvesterar sina vinster stora skattelättnader. Anmälaren misstänker att lagen kom till för att gynna Berlusconis affärer och att den medger olagligt statsstöd.
Nu undrar många vad resultatet av granskningen kommer att bli. Den ansvarige kommissionären Mario Monti är personlig vän till Berlusconi och har honom att tacka för sitt jobb; det var han som nominerade Monti till dennes första post i EU-kommissionen. Före det italienska valet i maj blev Monti också erbjuden posten som utrikesminister. Han tackade dock nej.
I Bryssel tvivlar man knappast på Montis integritet. Han åtnjuter mycket respekt, även bland de parlamentariker som varit mest högljudda i sina krav på en undersökning av Berlusconis medieverksamhet; idag kontroller denne enligt uppgift mer än 80% av TV-marknaden i Italien.
Konkurrensdirektoratet betonar att det än så länge handlar om en s k preliminär granskning. Räcker de svar på frågor man fått av den (förra) italienska regeringen behöver det inte bli någon regelrätt, ingående undersökning. En bra utväg för en kompis?
Anna Celsing,
Bryssel, 2001-06-22
Läs mer:
Information om EU:s informella kulturministermöte i Falun 21-22 maj finns på svenska ordförandeskapets hemsida: http://www.eu2001.se/
EBU:s ”position paper” om GATS-förhandlingarna finner man via hemsidan: www.ebu.ch
Kommissionens direktivförslag om ”access and interconnection” finns på: europa.eu.int/
Gå til toppen av siden
