Forskning, skolering og produksjon
Dagens barn og unge er morgendagens voksne TV- og kinopublikum. Et publikum med langt større kunnskaper om de audiovisuelle mediene enn foreldrene. Likevel trenger barn fortsatt bedre skolering om bildemedienes funksjoner, mener for eksempel EU-kommissær Viviane Reding.
Det danske Medierådet for Børn og Unge, opprettet i 1998 og underlagt Kulturministeriet, sier på sin internettside at det har til "... opgave at finde ud af, hvad der kan være skadeligt for børn og forklare hvorfor. Skadelighed er ikke en fast størrelse. Film, som skræmte børn for 10 år siden, kan virke ganske uskyldige i dag."
Børn griner af splatterfilm
Medierådet for Børn og Unge har stor tro på barns tilpasningsevne og dyktighet til å tolke mediebudskap: "... Børn kan fortælle voksne, hvad der sker på de hurtigklippede film Børns evne til at forstå og afkode medier ændrer sig hele tiden. Det sker i takt med at nye medier opstår og i takt med samfundets udvikling. Medierådet undersøger løbende emner indenfor medieområdet og følger aktivt med i debatten om medier og børn.
Børn i dagens Danmark har et sikkert og hurtigt blik for film og tv. Det ses tydeligt, når de zapper sig gennem de mange tv-tilbud. Her behøver de kun en brøkdel af et sekund for at se, hvad det er for en slags program, inden de måske zapper videre. Det er muligvis skræmmende, at børn og unge pludselig kan og forstår så meget – måske også mere end mange voksne. Konsekvensen heraf må være at sætte børn og unge i stand til at tage stilling og handle. Ikke at gøre forsøg på at skjule dele af verden", heter det på Medierådets internettsider.
Viktig å sikre et publikum for nasjonal kinofilm
Finsk film hadde i 1999 en markedsandel på 25 prosent. Det er mange år siden så mange finner viste slik interesse for de finskproduserte filmene, slår Finlands Filmstiftelse fast. For å sikre fortsatt framgang har Filmstiftelsen fått vedtatt et målprogram som gjelder fra 2000. Her legges det vekt på at barn og unge er et viktig publikum.
"Den framtida publikens kontakt med finländsk film kan garanteras genom att sörja för å ena sidan produktionen av inhemsk barn- och ungdomsfilm, å andra sidan för filmens ställning i skolundervisningen", heter det i målprogrammet.
Filmstiftelsen har nok også rekrutteringen i tankene når det hevdes i målprogrammet at
"... Begåvade filmskapares kreativa arbete utgör förutsättningen och grunden för en framgångsrik bransch medan branschens framgång i sin tur är den bästa garantin för att det skapande arbetet ska fortsätta och utvecklas."
Undervisningsministeriet melder at i november 2000 at
"... Centralkommissionen för konst föreslår för undervisningsministeriet att ett barnkulturpolitiskt program borde utarbetas. Enligt centralkommissionen borde programmet sammanställas fram till slutet av år 2001 och en bred tvärsektoriell kommission tillsättas för ändamål".
I en slik "bred tvärsektoriell kommission" kan det tenkes at også representanter for de audiovisuelle mediene får en plass.
Festival med høy profil
Hele 19 ganger har Oulu invitert til internasjonal barnefilmfestival. Den holdes senhøstes hvert år, og har oppnådd å bli en av de mest prestisjefylte festivaler i sin kategori. En egen barnejury er i sving ved siden av de voksnes.
Finske barnefilmer for kino og TV vises, i tillegg til et stort antall fra den internasjonale sfære. Også filmer laget av barn er med, i 2000 gjaldt det filmer fra den kroatiske Cakovec-skolen og dataanimerte filmer fra ye@c-prosjektet, som har EU-støtte.
Statens filmtilsyn
er et forvaltningsorgan under Kulturdepartementet. "Filmtilsynet skal vurdere filmer etter lov om film og videogram og straffeloven."
Det heter videre det i presentasjonen på internett:
"Parallelt med at nye medier tar relative andeler fra den `tradisjonelle` filmen, slik vi opplever den i kinomørket, vil området `levende bilder i nye medier` få tilsvarende større plass i filmtilsynet. Statens filmtilsyn skal i denne sammenheng forestå utredninger og rådgivning overfor Kulturdepartementet, bransjen og publikum. Forhold som digitalisering av medieinnholdet og den økte konvergens mellom ulike medieformer, utfordrer så vel gjeldende lovgivning som arbeidsmåten i filmtilsynet. Det vokser det frem nye former for medieinnhold samtidig som barn og unges mediebruk endres, og dette utfordrer dagens faglige innsikt i sin alminnelighet og forholdet mellom barn og mediepåvirkning i særdeleshet. Prioritert område er dataspill og Internett.
Institusjonen skal videre følge opp de oppgaver som er tillagt institusjonen i forbindelse med tiltak mot vold i bildemediene, herunder forvalte tilskuddsordningen for tiltak mot vold i bildemediene.
Tiltak mot vold i bildemediene
Statens filmtilsyn fordeler to millioner kroner årlig til ulike tiltak mot vold i bildemediene. Kulturdepartementet har fastsatt retningslinjer for denne faste tilskuddsordningen, som er en oppfølging av regjeringens treårige handlingsplan mot vold i bildemediene. Det overordnede mål er å bidra til å redusere de mulige negative konsekvenser voldsskildringer i bildemediene kan ha både for enkeltindivid og samfunn. Type tiltak som kan få støtte::
1. Tiltak som kan gi barn og unge et bedre grunnlag for en mer kritisk og bevisst mediebruk
2. Tiltak som kan bidra til å redusere omfang og bruk av voldsskildringer i bildemediene
3. Forskning som kan øke innsikten i barn og unges bruk og opplevelse av voldsskildringer i bildemediene samt voldsskildringenes rolle og betydning i det norske samfunn.
Satsingsområde for 2000: Bevisstgjørende tiltak der barn og unge deltar aktivt", heter det på Statens filmtilsyns internettsider.
Veckans brott - en studie av våld i Reality TV-program
er tittelen på et av de siste skriftene fra det svenske Våldsskildringsrådet, som har til oppgave å "... arbeta med frågor kring våldsskildringar och mediepåverkan. Vårt arbete gäller alla rörliga bildmedier (film, TV, video, datorspel, Internet)”.
Det heter i presentasjonen på internett:
”Rådets huvudsakliga verksamhet sedan 1990:
- Att följa forskningen på området och sprida information om den. Det har främst skett genom rådets skriftserie, som presenterar information och forskning om våld i media ur olika infallsvinklar. Rådets informationsblad Flödet informerar bl.a. om medieutveckling, EU-frågor, aktuella böcker, konferenser och lagändringar på området.
- Att följa marknadsutvecklingen, den tekniska utvecklingen och förändringar i lagstiftningen när det gäller våldsskildringar i t.ex. TV, videofilmer, datorspel och Internet. Genom internationaliseringen av marknaden och genom att Sverige nu är medlem i EU har bevakningen blivit mer internationell.
- Att stödja organisationer och grupper som engagerar sig i frågorna med t.ex. information, föreläsningar och ekonomiska bidrag. En del av stödet har skett i samverkan med Allmänna Arvsfonden. En förskjutning har under åren skett från aktionsgrupper mot medievåld till mer etablerade institutioner, t.ex. skolor och fortbildningar av lärare och andra personalgrupper.
- Att verka för en förbättrad medieundervisning i skolor och lärarutbildningar. Det har skett genom seminarier, konferenser och forskning/information som publicerats i skriftserien. Ett skolprojekt har varit produktionen av videofilmen "Dog han? - Om film, våld och verklighet" som är avsedd för högstadiet som ett arbetsmaterial för att diskutera filmvåld och verkligt våld.
- Att utvärdera det åtgärdspaket som rådet utgör en del av. Det har skett i två skrifter samt i betänkandet "En gräns för filmcensuren" (SOU 1993:39), med förslag om införandet av en 18-årsgräns på biograf .
- Att ha nära kontakt med och stödja branscherna till självsanering. I januari 1999 fick rådet ett tilläggsdirektiv som förstärker uppdraget att stödja branscherna till självreglering. Uppdraget har sin grund i EU-rekommendationen om skydd av barn och mänsklig värdighet (98/560/EG).
- Att vara informationscentral om medier, våld och påverkan för riksdag, myndigheter, mediebransch, skolor, organisationer och enskilda. Från en utgångspunkt i det s.k. videovåldet omfattar frågorna i dag också fakta och forskning om våld i TV (i fiktionsprogram och nyhetssändningar) och i nya medier som datorspel och Internet. Från början handlade debatten och frågorna mest om spridning av olagliga filmer. I dag handlar det mer om scener eller filmer som är olämpliga eller skadliga för barn och vilka metoder som kan användas inom skilda medier för att skydda barn”.
Svenska Filminstitutet
har tiltak for barn og unge.
"För att öka möjligheterna för barn och ungdomar att se kvalitetsfilm på biograf och fördjupa sina kunskaper om rörliga bilder fördelar Svenska Filminstitutet sedan 1988 ett stöd, kallat Stöd till lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom. Stödet fördelas vid två tillfällen per år", heter det i omtalen av Filminstitutets satsing på Skolbio.
"Hösten 2000 fördelades totalt 1.300.000 kr. till 30 projekt", heter det i omtalen på Filminstitutets WWW-tjener.
EU-kommissær Reding tror på medieundervisning
Viviane Reding, EU-kommissær for utdanning og kultur uttalte seg om verdien av en grunnleggende utdannelse i bildemedieforståelse for barn og unge i dagens europeiske skolevesen i et foredrag med tittelen "A guide to The world of Images – why do we need to teach film at schools?" holdt i European Film Academy, Paris, 2. desember.
Hun sa blant annet at de audiovisuelle mediene i dag er like viktige som det trykte ord, og at det er sannsynlig at bildemediene etter hvert vil bli viktigere enn de verbale mediene. Det er fascinerende og tankevekkende, mente Viviane Reding, at de nyeste filmene er umiddelbart tilgjengelige for unge i store deler av verden. Filmen er uten like når det gjelder muligheten til å krysse kulturgrenser, raskt og effektivt, mente EU-kommissæren, som tror at effektene vil bli enda bedre om dagens unge får like god opplæring i å håndtere audiovisuelle medier som de trykte.
Barn och unga i det nya medielandskapet
er tittelen på seminaret som det svenske formannskapet i EU inviterer til i Stockholm 12. - 13. februar 2001. Anna Celsing, Medier i Nordens Bryssel-korrespondent, kommenterer formannskapets satsing på barn og unge i Medier i Norden: Perspektiv, etter at hun har konstatert at den svenske kulturminister Marita Ulvskog neppe vil ta opp skjerpede reklameregler for TV i formannskapsperioden:
"... Men barn och unga kommer lyftas fram på andra sätt under det svenska ordförandeskapet. Till exempel när rådet ska i vår ta ställning till en kommissionsskrivelse om den audiovisuella politiken i digitalåldern. Och då kommissionen presenterar sin studie om barn och reklam. Under ordförandeskapet ska kommissionen också lägga fram sin utvärdering av hur EU:s rekommendation om skydd av minderåriga har fungerat. Här kan rådet framföra synpunkter och t ex begära att frågan utvärderas ytterligare för att se om självreglering verkligen räcker", skriver Anna Celsing.
TF/Medierådet for Børn og Unge/Statens filmtilsyn/Våldsskildringsrådet/EU-kommisjonen
Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus
