Nu när film och TV blivit hett eftertraktat "innehåll" i den nya ekonomin ska väl även de branscherna följa spelreglerna på marknaden, tycker många.
Det sätter allt hårdare press på EU-kommissionen att tillämpa unionens konkurrensregler på området. Under de senaste månaderna är det public service TV som varit i hetluften.
Det här är en känslig fråga eftersom många ännu betraktar TV – i alla fall public service TV – som en kulturfråga och något som EU inte ska lägga sig i. Samtidigt är politikerna knappast omedvetna om utvecklingen på marknaden.
Därför har det kommit allt högljuddare krav på att man klargör om – och i så fall hur – konkurrensreglerna ska tillämpas på public service. Likaså vilka befogenheter EU-kommissionen respektive medlemstaterna har i denna fråga. Under den senaste tiden har läget börjat klarna något.
I mitten av juli gjorde kommissionen göra vissa ändringar i det så kallade transparensdirektivet. Härigenom kommer man får mer insyn i företag som både utför offentliga uppgifter och sysslar med "konkurrensutsatt" verksamhet. Sådan verksamhet ska nu särredovisas och alla kostnader och intäkter tydligt framgå. Detta så att kommissionen kan avgöra om allmänna medel använts på ett sätt som strider mot konkurrensreglerna. Före den 31 juli 2001 måste direktivändringarnas införlivas i nationell lagstiftning.
När kommissionen offentliggjorde beslutet betonade man att det varken ändrar medlemstaternas eller kommissionens befogenheter på området. Och även om reglerna omfattar radio- och TV-bolagen så tar de hänsyn till vad som står i protokollet om public service i EU-fördraget, förklarade man.
Det tycks inte ha lugnat alla berörda. Vid ett EU-seminarium om public service i Lille en vecka senare efterlystes ett rättsligt klargörande av regler och befogenheter. En rad förslag lades fram, bland annat att kommissionen – i samarbete med medlemstaterna – upprättar riktlinjer som preciserar hur konkurrensreglerna ska tillämpas i fråga om public service. Man föreslog också att det görs preciseringar om public service i reglerna för tjänster i allmänhetens intressen (services of general interest). Dessa två förslag tycks kommissionen redan ha tagit fasta på.
Blandfinansiering i fokus
Den 1 september anordnade kommissionen ett nytt möte om public service. Här diskuterades problemen med blandfinansiering (det är kombinationen reklamintäkter/allmänna medel som klagomålen främst handlar om).
Kommissionen berättade att man funderade på riktlinjer och framkastade att reklamintäkter på mindre än 20% skulle kunna godtas.
Det blev förstås ett ramaskri; många public service bolag i Europa går säkert över denna gräns. Men kanske kommer kommissionen på andra tankar. Att riktlinjer för public service är i görningen bekräftade konkurrenskommissionären Mario Monti i ett tal den 12 september. Här gav han också en rad preciseringar om konkurrensreglerna tillämpning.
Medlemstaterna har inte bara rätt att definiera public service uppdraget, det är också deras plikt att göra det, betonade han. Finns det inget klart uttryckt offentligt uppdrag är statsstöd inte tillåtet.
Även finansieringsformen är medlemstaternas sak att bestämma. Men statsstöd måste vara proportionellt, d v s endast täcka kostnaderna för att uppfylla det offentliga uppdraget.
Sedan är det kommissionens uppgift att bedöma om stödet påverkar konkurrensen på marknaden, men bara i de fall då ett företag både får statstöd och konkurrerar med andra om kommersiella medel.
Blandfinansiering behöver inte nödvändigtvis vara ett problem. Det beror på hur marknaden konkret ser ut från fall till fall, framhöll Monti.
Den 20 september kom ytterligare förtydliganden i en kommissionsskrivelse om tjänster i allmänhetens intresse. Här beskrivs hur EU:s konkurrens- och inre marknadsregler ska tillämpas på sådana tjänster, dit public service TV kan räknas.
Förutom mer detaljer om det Monti tagit upp får man här reda på att det för EU:s del inte spelar någon roll om det företag som ska fullgöra public service uppdraget är offentligägt eller privatägt. I skrivelsen ges också vinkar om vad kommissionen tycker ska känneteckna en tjänst i allmänhetens intresse.
– For consumers a guarantee of universal access, high quality and affordability constitute the basis of their needs, skriver kommissionen.
Man ska också beakta funktionshindrades behov och tänka på dem som bor i avlägsna och otillgängliga trakter.
Oro för filmstöd
Även på andra kulturområden har man problem med EU:s konkurrensregler. Det gäller särskilt filmen där kommissionen är ifärd med att granska de nationella stödordningarna. Det har skapat oro – och ilska – på många håll, inte minst i små länder där statsstödet är extra viktigt.
Frågan kom upp när EU:s kulturminstrar sammanträdde den 26 september. Här betonade man filmstödets viktiga roll för att främja den kulturella mångfalden i Europa och behovet av större juridisk säkerhet.
Kommissionens företrädare framhöll att man inte alls är ute efter att förbjuda filmstöden och hittills godkänt alla stödordningar man granskat (däribland den svenska). I början av nästa år ska kommissionen lägga fram en skrivelse som kommer att klargöra konkurrensreglernas tillämpning på området.
Även här tycks det alltså vara riktlinjer på gång. Det är säkert en av anledningarna till att det franska ordförandeskapet föreslog att kommissionen och medlemstaterna ska fortsätta dialogen vid ett expertmöte redan nu i oktober.
Mediekoncentration – en styggelse?
Ytterligare ett område där konkurrensreglerna är aktuella är de många fusionerna i medie/telekom/IT-sektorn som kommissionen ska ta ställning till. Inställningen till mediekoncentrationen verkar något ambivalent.
Just nu granskar EU:s konkurrensmyndighet samgåendet mellan America-on-line (AOL) och Time Warner med tanke på fusionens effekter i Europa. Det nya företaget skulle få en dominerande ställning och utgöra ett betydande hinder för konkurrensen på marknaden, förklarade kommissionen nyligen i sin preliminära bedömning ( i oktober blir det slutgiltigt beslut).
Kommissionen är särskilt bekymrad över de enorma mängder innehåll AOL/Time Warner skulle kontrollera.
– Kombinationen av Time Warners innehåll och AOL:s distributionsnät får en snöbollseffekt: mer innehåll lockar fler abonnenter, fler abonnenter drar till sig mer innehåll etc.
Sammanslagningar av europeiska företag tycks däremot inte var något problem. Bara under sommaren fick fyra sådana affärer grönt ljus av kommissionen.
Först ut var Canal Plus' och det franska industrikonglomeratet Lagardères övertagande av CanalSatellite. Sedan blev det klartecken för den tyska mediegiganten Bertelsmanns förvärv (tillsammans med Groupe Bruxelles Lambert) av brittiska Pearson Television.
I juli viftade kommissionen igenom spanska teleoperatören Telefonicas – som också har TV-intressen – köp av det holländska produktionsbolaget Endemol. Någon vecka senare godkändes en joint venture mellan brittiska Vodafone och franska Vivendi och Canal+ för att starta Vizzavi, en paneuropeisk Internetportal tillgänglig via TV, telenät (även mobila) och datorer av olika slag.
EU-parlamentet tycks dela kommissionens kluvna inställning. I september antogs en resolution där parlamentet uppmanar berörda myndigheter att "slå vakt om mångfalden genom att hindra att företag på den audiovisuella marknaden får och behåller en dominerande ställning". Myndigheterna ska också fundera på "lämpliga bestämmelser rörande mediernas egendom i den nya digitaliserade miljön, särskilt vad gäller vertikal koncentration".
Men handlar det om europeiska företag bör man "ta hänsyn till de kulturella särdragen och den svaga ekonomiska ställningen hos denna sektor, och därvid trygga existensen av starka europeiska grupper som kan konkurrera på världsmarknaden".
Mer om transparensdirektivet (.pdf-fil)
Läs Mario Montis tal
Skrivelsen om "services of general interest"
Parlamentets resolution om den audiovisuella politiken
Anna Celsing,
Bryssel
Gå til toppen av siden
