Tid tycks vara den största bristvaran idag. Det märks även i EU-politiken.
När EU-kommissionen nyligen rekommenderade medlemstaterna att öppna upp de lokala accessnäten för konkurrens före årsskiftet höjdes ett och annat ögonbryn. En rekommedation är inget juridiskt bindande instrument som t ex ett direktiv skulle vara.
– Vi kan föreslå lagstiftning men problemet med sådana instrument är att de tar tid. Vi försöker nu med en rekommendation. Då kan det gå mycket snabbare, förklarade IT-kommissionären Erkki Liikanen.
Liknande tankar ligger bakom den allt vanligare betoningen på självreglering. Även kulturministrarna – som snarast är skeptiska till detta – medgav vid sitt senaste möte i maj att självreglering kan utgöra "ett nyttigt komplement" till vanlig reglering.
I stället för en mängd olika lagar får det räcka med konkurrensreglerna, tycker många i Bryssel. Men att tillämpa konkurrenslagen kräver också tid. Och är det något som sker i halsbrytande fart just nu så är det väl alla uppköp, allianser och fusioner på medie/telekom-området. Ett aktuellt exempel:
I mitten av juni beslöt EU-kommissionens konkurrensdirektorat att göra ingående granskningar av både Time Warner/EMI-fusionen och samgåendet mellan AOL och Time Warner. Detta med tanke på fusionernas effekter i Europa där de amerikanska jättarna kan få en starkt dominerande ställning. Särskilt på musikens område där de Europabaserade företagen är på väg att försvinna.
Just vid samma tidpunkt uppstod emellertid en ny – Europabaserad – mediegigant. Då meddelades det att franska medie-, vatten- och byggjätten Vivendi ska ta över den kanadensiska koncernen Seagram. Där ingår Universal Music Group, ett av de fyra företag som kontrollerar bortåt 80 % av musikmarknaden i EES-området (EU plus Norge, Island och Lichtenstein).
Om även denna affär kommer att granskas – och hur den kommer påverka kommissionens undersökning av AOL/Time Warner/EMI-fusionerna – ska bli intressant att se. Senast i mitten av oktober ska kommissionen fatta beslut om AOL/Time Warner/EMI.
Viktigt beslut rivs upp
Inte heller tycks striden mellan kommersiella TV-företag och public service bolagen via EU-kommissionens konkurrensdirektorat vara över. I maj förlorade kommissionen ett mål i EG-domstolen som kan få prejudicerande betydelse för andra liknande fall.
I oktober 1996 beslöt kommissionen att inte godta ett klagomål man fått in från det portugisiska kommersiella TV-bolaget SIC. TV-bolaget ansåg att public service-konkurrenten RTP haft orättvisa fördelar genom olika former av finansiellt stöd från regeringen, ovanpå reklamintäkterna. SIC överklagade och nu har kommissionens beslut ogiltigförklarats av domstolens förstainstansrätt. Därmed kan kommissionen tvingas att ta upp fallet igen.
Nu börjar tiden för Sveriges ordförandeskap i EU närma sig. Det märks på de organisationer som företräder annonsörer och reklamfinansierade medieföretag. De tycks nu dra samman trupperna inför det stora slaget om TV-reklamen som väntas under det svenska ordförandeskapet då det ska ske en översyn av direktivet TV utan gränser och en skärpning av reklamreglerna befaras.
I första hand oroar man sig för ett "svenskt" förbud mot TV-reklam riktad till barn under tolv år som redan tycks ha börjat sprida sig till andra länder. Även i EU-parlamentet tycks många vara positiva till tanken.
I maj satte European Publishers' Council (EPC) – där bland andra Carl-Johan Bonnier och Kjell Aamot är med – igång en kampanj för att varna om hotet mot reklamen. Mer restriktiva reklamregler är inte bara ineffektiva utan kan även allvarligt skada tidningar och radio- och TV-bolag som behöver reklamen för att överleva, framhåller EPC som stöds av European Advertising Tripartite (EAT), en annan tung lobbygrupp.
Frekvenser och radiospektrum
är en annan fråga man talar allt mer om i Bryssel idag. I kommissionen verkar man nöjd med resultatet av de internationella förhandlingarna vid världsradiokonferensen WRC-2000 i Istanbul i maj. Inte minst för att europeiska länder fått tillräckligt frekvensutrymme för utbyggnaden av tredje generationens mobila multimediakommunikationer.
– Nu när vi försäkrat oss om tillgången till spektrum bör gemenskapen gå vidare och befästa sin ställning i utbyggnaden av globala trådlösa infrastrukturer, förklarade IT-kommissionären Erkki Liikanen efter konferensen.
Frekvensauktioner är däremot många i Bryssel kritiska till Särskilt med tanke på de oerhört höga priser som UMTS-licenserna för tredje generationens mobiltelefoni gått för i Storbritannien. Det gäller bland andra industriutskottet i parlamentet.
Eftersom alla medlemstater inte väljer auktionsförfarandet kommer vissa företag kunna förvärva frekvenser till mycket lägre kostnad än konkurrenterna, menar utskottet. Dessutom medför det ökade kostnader för konsumenterna och sätter hinder för införandet av nya tjänster.
Nya momsregler?
Nu när e-handeln börjar ta fart krävs det vissa ändringar i momsreglerna. Annars kan tjänsteleverantörer i EU hamna i underläge gentemot konkurrenter utanför unionen, menar kommissionen som nyligen lagt fram ett ändringsförslag.
Det handlar om momsreglerna för vissa tjänster som levereras elektroniskt. Här nämns bl a information och tjänster på kultur-, konst-, sport-, vetenskap-, utbildnings- och underhållningsområdet, däribland "subscription-based and pay-per-view radio and television broadcasting".
Ändringsförslaget går ut på att EU-moms ska gälla när dessa tjänster tillhandahålls för "konsumtion" inom unionen, men att de ska undantas från moms om de ska användas utanför EU.
Momsfrågor kanske också kommer att drivas av Frankrike som tar över EU-ordförandeskapet den 1 juli. Där tycks det i alla fall råda allmän enighet om att sänka momsen på fonogram. Enligt Le Monde, har franska ledare från hela det politiska spektret sagt sig stödja denna tanke. Men momsbeslut måste gå via Bryssel. Gör då något åt saken under ordförandeskapet, anmodar tidningen.
Rekommendationen om accessnäten
Mer om upphovsrättskompromissen
Kommissionens momsförslag
Anna Celsing,
Bryssel
Gå til toppen av siden
