Medier i Norden: Fokus 2-2000

Medier i Norden: Fokus Annen kvartalsutgave 2000
Skandinaviskspråklig hovedside \| Kvartalsutgave \| Resymé \| Statistikk \| Oversikt

[ DAB, Digital Audio Broadcasting i Norden ]

Digital radio – når kommer gjennombruddet? | Hva er DAB? | Danmark | Finland

Norge | Sverige | Internasjonalt

Velkommen til Medier i Norden: Fokus

Fokus er en del av kvartalsutgaven av Medier i Norden (som også inneholder Perspektiv og Statistikk).

Det kan fritt siteres fra Medier i Norden om kilden blir tydelig angitt.

Digital radio – når kommer gjennombruddet?

Under en konferanse i Stockholm i mai 2000, organisert av EBU (European Broadcasting Union) og Sveriges Radio, var representanter for public service-, kommersielle- og lokale radiokanaler og representanter for den europeiske elektronikkbransjen (EACEM) helt enige: Det trengs stor og samordnet innsats, også på et overnasjonalt plan, for at Digital Audio Broadcasting (DAB) i overskuelig framtid skal kunne bli noe mer enn et eksotisk akronym.

"Den digitala radion måste också erbjuda nya program och tjänster för att bli attraktiv, men måste också inom en snar tidsrymd innefatta alla nu tillgängliga digitala tjänster. Publikens kunskap om digital radio måste ökas genom samordnade insatser av programföretag och radiotillverkare", skriver Sveriges Radio i sin nyhetsmelding om konferansen.

En uttalelse i sju punkter ble vedtatt etter konferansen:

1. En övergång till digital radio är nödvändig för radion. Europeisk public service-, privat- och närradio samt radiotillverkare är beredda att arbeta tillsammans i syfte att säkra den digitala radions framgång.
2. Radio är ett massmedium med unika särdrag. Radion kan samtidigt avlyssnas av en masspublik vilket t ex inte on-line-internet tjänster kan erbjuda. Multimediamöjligheter kommer dock att vara ett viktigt och attraktivt komplement i den digitala radion.
3. Den digitala radion måste, om den skall lyckas, erbjuda nya program och tjänster samt inom en rimlig tidsrymd även innefatta alla nu tillgängliga analoga tjänster. Public service, privatradio och närradio måste arbeta tillsammans för att uppnå målen. Dessa tjänster skall vara mer än endast pilotprojekt eller försökssändningar.
4. Publikens kunskap om den digitala radions möjligheter måste ökas via samordnade insatser av broadcasters och radiotillverkare. Raka och tydliga informationskampanjer krävs.
5. Europeiska politiker och institutioner måste övertygas om att en tidtabell för övergång från analoga till digitala sändningar är nödvändig. Radioföretag och radiotillverkare måste tillsammans stimulera nationella politiker att upprätta tillämpliga planer. EU måste förmås bidra med hjälp och stimulera denna process.
6. Nationella politiker måste fås att förstå att om inte fler frekvenser görs tillgängliga för digital radio kommer den inte att lyckas. Konsekvenserna för europeisk kultur och ekonomi kan då komma att bli dramatiska. När nationella politiker gör en avvägning mellan rundradio och annan användning av frekvensutrymmet måste de stora fördelarna för nationell kultur och ekonomi med radio tas med i beräkningen.
7. Förnyade, kraftfulla åtgärder skall vidtas av radioföretagen för att utveckla nytt innehåll och nya format som fullt ut utnyttjar den digitala radions möjligheter, inkluderande multimedial användning.

Philippe Gérard i EBUs Legal Department sier til tidsskriftet Radio World at han savner en enhetlig europeisk holdning til digitalradioutviklingen. Så lenge markedet for analoge radiokanaler stadig er i vekst er det ikke lett å se hvordan dyr, ukjent og ny radioteknologi skal kunne få utbredelse.

Usikkerhet
En av årsakene til at DAB hittil ikke har nådd særlig utbredelse kan være usikkerheten omkring framtidens standarder og muligheter; usikkerhet både på politisk nivå, leverandør/utviklernivå og på konsumentnivået. Hvem vet hva mobiltelefonen vil kunne utvikle seg til i løpet av få år? Hva vil satsingen på bredbåndsnett i alle former bety for DAB-utviklingen? Spørsmålene er mange.

Siden høsten 1998 har DAB-mottakere vært tilgjengelige for dem som ønsker å være pionér i det digitale landskapet. 16 fabrikanter har ulike typer radioer; stasjonære, bilradioer og radioer i form av kort til PC-en, å by på. Hittil har salget ikke vært overveldende, og prisene vil ikke gå ned før det blir større volum over produksjonen. Prisene ligger på om lag 10.000 SEK for stasjonære enheter, mindre for enkelte typer bilradioer.

Under 2nd European Digital Radio Conference i München 27. - 28. juni 2000 ble DAB-utviklingen oppsummert. Også andre systemer for digital radiosending; under akronymer som XM Radio, WorldSpace, ISDB-T og Digital AM ble berørt under konferansen.

Spekulasjoner om riktig valg av teknologi, om konvergens; sammensmelting av kringkastings-(broadcasting), data- og teleteknologi – kan gjøre det vanskelig å markedsføre DAB overforfor beslutningstagere og publikum.

Alle de nordiske public service-kanalene satser også på internett-distribusjon av radiosendingene. Internett-sendinger kan med dagens teknologi ikke helt erstatte verken analoge radiosendinger eller DAB, men blir kanskje et godt supplement til DAB – eller teknologien og tjenestene glir over i hverandre, på måter vi i dag ikke helt kan forutse.

TF/Sveriges Radio/EBU/Radio World

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Hva er DAB?

DAB ble lansert internasjonalt høsten 1997. Men da hadde DAB-sendinger allerede foregått i de nordiske land i flere år.

Hva er DAB, Digital Audio Broadcasting, som mange har hørt om, men de færreste har hørt?

Det svenske Radio- och TV-verket forklarer fordelen med digitale sendinger:

Den digitala tekniken har ett antal egenskaper som gör den mer intressant för TV- och radiosändningar än analog teknik.
- Flera digitala kanaler får plats på samma utrymme som en analog kanal.
- Antalet programtjänster kan variera över tid, så att det under en timme sänds fyra programtjänster och under nästa timme sex programtjänster.
- Digitala signaler är inte lika störningskänsliga som analoga signaler
- Den digitala tekniken används till TV- och radiosändningar, CD-skivor (musikskivor), CD-ROM-skivor för datalagring, film- och TV-produktion m.m. Flera medier som tidigare betraktats som separata företeelser kan med den digitala tekniken rymmas inom ett och samma skal.
- Digital teknik är lämplig för kryptering när sändaren vill begränsa åtkomsten av ett program eller en tjänst.
- Lägre kostnader för energi och distribution.
- Med digital teknik finns mycket större möjligheter för interaktivitet än vid analog teknik.
- Digitala sändningar över marknätet kommer i en del fall att kunna tas emot med en enkel inomhusantenn. TV-tittaren kan ta med sig sin flyttbara antenn och sin digital-TV-box, exempelvis till sommarstugan. Förutsättningen är naturligtvis att sommarstället ligger inom ett område som nås av de digitala marksändningarna. Radiolyssnaren får en förbättrad mobil mottagning och kan med rätt utrustning ta emot radio i sin PC.

Norsk rikskringkasting, NRK, belyser sender- og mottakermetodene:

Av de fire distribusjonsmåtene for digitale sendinger – satellitt, kabelnett, telenett og bakkesendernett – er det bare sistnevnte som er aktuelt for formidling av digital radio. Dette skyldes at radio i langt større grad enn TV er et mobilt medium. Med radio i biler og som lommemottakere er det bare et bakkesendernett som vil fungere tilfredsstillende. Satellittsending krever parabolantenne, mens både kabel- og telenett krever fysisk tilknytning til radiomottakeren.

Mens Sveriges Radio forklarer hva som er spesifikt med DAB:

- DAB, eller Digital Audio Broadcasting, är ett helt nytt sändningssystem för radio. Att DAB är digitalt innebär att ljudet skickas som ettor och nollor till radioapparaten där de omvandlas till ljud igen.

- En viktig skillnad mellan FM och DAB är att i FM har varje radiokanal (t.ex. P1) en egen frekvens. I DAB sänds flera kanaler tillsammans i ett frekvensblock. I DAB finns även möjlighet att starta tillfälliga radiokanaler, som vid riksdagsdebatter och speciella nyhets- eller sporthändelser, utan att påverka ordinarie programutbud.
- Med DAB är det slut på knaster och sprak i radion. För DAB ger CD-kvalitet, även i bilen.
-En DAB-radio kan förmedla fler tjänster än FM-radion. Förutom ljud är det möjligt att få tilläggstjänster som text, bild och grafik i din radio.

NRK har også visjoner om hva DAB kan brukes til:

* trafikkinformasjon – DAB-spilleren vet hvor du er og kan gi deg informasjon om ulykker på strekningen du kjører, foreslå raskeste veg til bestemmelsessteder, og gi informasjon om byer og tettsteder du kommer til.
* programinformasjon – DAB-spilleren kan gi deg informasjon om hva du hører på, hvem som synger eller hva programlederen heter, hva kommer på denne kanalen etterpå, og hva skjer på andre kanaler.
* automatisk programvalg med utgangspunkt i dine interesser – DAB-spilleren kan programmeres slik at den stiller seg inn på programmer og kanaler med stoff som du er interessert i. Den kan også varsle om hvor og når det kommer stoff innenfor programmerte stoffområder.
* opptaksmuligheter – avhengig av hva slags DAB-spiller mottakeren har, kan man alt fra gjenta de siste sekundene av det som ble sendt, til opptak av hele nyhetssendinger og programmer du er interessert i.
* internett/grafisk presentasjon på skjerm – informasjon om programmer, internett-sider som følger programmene. Vanlig internett-tilkobling og muligheten til å hente ned e-post på DAB-spilleren.

TF/Radio- och TV-verket/Sveriges Radio/NRK

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Danmark

DR Radio har siden september 1995 vært på luften via DAB. Fra kommende årsskifte får også ti lokale kanaler sende digitalt i Danmark.

Tele Danmark har tre DAB-sendere, i København-regionen og i vest-Jylland. Om lag 30 prosent av befolkningen kan ta i mot DAB-sendinger.

Danskene har blant annet plassert ut 500 Bang&Olufsen DAB-radioer i et for på å finne ut mer om publikums preferanser. En rapport belyser foret.

Fra 1. januar 2001 får ti lokale radiokanaler sende via DAB i midt- og vest-Jylland. Av Medieforliket som ble inngått mellom regjeringen og samarbeidende politiske partier i mars 2000 går det fram at det skal satses 45 millioner DKK i perioden 2001 - 2004 på et landsdekkende og regionalt DAB-sendernett.

DAB, Fremtidens radio? Delrapport vedrørende digital radio 1998 er initiert av Kulturministeriet, og er fremdeles lesverdig, selv om den ble utgitt for to år siden.

Danmarks Radio, DR, har egne DAB-sider på internett, som også inkluderer et debattforum for DAB-brukere.

TF/WorldDAB Forum/Kulturministeriet/DR

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Finland

Fra mai 1999 har YLEs Radio Peili og Ylen Klassinen vært å høre via DAB i sør-Finland. Også kommersielle kanaler vil bli innvilget sendekonsesjon.

Digita Oy, et datterselskap av YLE, er ansvarlig for den tekniske infrastrukturen. Det er hittil etablert 10 sendere, som dekker 40 prosent av befolkningen, i tillegg til et regionalt sendernett som når 1,2 millioner mennesker. Digita Oy satser på å bruke mest mulig av det eksisterende sendenettet (master og antenner) i utbyggingen.

Trafikministeriet har mottatt 32 nader fra kommersielle selskaper, som ønsker å drive DAB-radio i Finland. Konsesjonsutlysing for sending i Helsinki-område er også snart aktuelt.

"I samband med Rundradions nya digitala kanaler, Radio Peili och kanalen för unga vuxna, utvecklas ny service, t.ex. ljudradioservice och text-, bild- och interaktiv service", skriver YLE, som peker på at "... de nya serviceformerna kan höras också på UKV-frekvenser. Textservicen ökar på de traditionella radiokanalerna, som även sänds digitalt som simulcast" (parallellsendinger analogt/digitalt, red. anmn.).

YLE har opprettet et nettbasert opplysningssenter om DAB, som gir en god innføring i de tekniske aspektene.

TF/WorldDAB Forum/Digita Oy/YLE

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Norge

1. juni 1995 startet NRK Alltid Klassisk som verdens første radiokanal som er heldigital fra mikrofon til lytter, skriver NRK i sine DAB-sider på internett.

NRK har drevet prøvesendinger med DAB i Oslo-området siden våren 1994. DPå landsdekkende basis ble DAB-nettet etablert 1. februar 1999. NRK fikk 4/6 av kapasiteten, mens resten er delt mellom P4 Radio Hele Norge og Radio 2 Digital.

Norkring har sammen med NRK og P4 Radio Hele Norge inngått en avtale for utbygging av et digitalt nett for lydkringkasting, DAB. Norkring står for utbyggingen av nettet, som i dag dekker om lag 50 prosent av befolkningen. Målet er å bygge ut DAB-nettet til å dekke minst 95 prosent av befokningen i løpet av noen år.

Siden høsten 1999 har en kunnet kjøre langs dalene Østerdalen og Gudbrandsdalen, fra byene Porsgrunn i sør til Steinkjer i nord, om lag 900 kilometer, med uavbrutte DAB-sendinger.

NRKs DAB-sider på internett er svært utfyllende, og gir lenker til det meste av DAB-virksomheten i Norden og internasjonalt.

TF/WorldDAB Forum/NRK/Norkring

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Sverige

Sveriges Radio og sendeselskapet Teracom hører med blant DAB-pionérene, med sendinger i september 1995. I dag dekker DAB-nettet 85 prosent av befolkningen, eller om lag seks millioner mennesker.

I dag kan det lyttes til DAB-sendinger uavbrutt mellom Malmö i sør til Gävle i nord, om lag 750 kilometer.

"I princip kan alla som sänder radio i Sverige, på sikt, sända i DAB. För närvarande sänder Sveriges Radio 6 radiokanaler, varav 3 är helt exklusiva, i Digitalradion. Vid speciella tillfällen har SR tillfälliga Evenemangskanaler som existerar någon timme, dag eller vecka beroende på Evenemangets karaktär", skriver Sveriges Radio på sine internettsider om DAB.

I augusti 1999 sändes för första gången kommersiell radio via DAB. Det var Mix Megapol och Rix FM i Göteborg som inledde provsändningar över Malmö, Göteborg och våren 2000 även i Stockholm.

Hösten 2000 förväntas Regeringen komma med en proposition om kommersiell DAB-radio".

Det satses mye på DAB-utviklingen i Sverige, som i nordisk sammenheng har kommet langt. For eksempel er det dannet et Svenskt DABForum, en intresseorganisasjon for "radiobolag, radioleverantörer, och andra intressenter som vill främja digitalradions utveckling i Sverige".

Nyttige kilder til DAB-informasjon i Sverige:
Sveriges Radios DAB-sider.
Radio- och TV-verket.
Svenskt DABForum.

TF/WorldDAB Forum/Sveriges Radio

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus

Internasjonalt

EBU, European Broadcasting Union, markerte sine femti første år 23. - 25. juni 2000. EBUs 69 medlemmer, som inkluderer public service-kanalene i alle europeiske land, brukte feiringen blant annet til å slå et slag for radioen som medium.

EBUs radiodirektør, Thomas Alexanderson, beskrev radioen under et Multimedia Forum organisert av EBU som "... det mest demokratiske, mest intime og enklest tilgjengelige elektroniske mediet, i det 21. århundret som det var i det 20."

Er DAB den eneste vei til digital radio? Det ser ikke slik ut, selv om alle europeiske land, Australia , India og Canada og mange andre samarbeider via WorldDAB Forum for å gjøre et system basert på Eureka 147 DAB system til det ledende systemet.

WorldDAB Forum er en internasjonal organisasjon med formål å fremme, harmonisere og samordne innføringen av digitale radiotjenester, basert på Eureka 147 DAB-systemet. Forumet representerer mer enn ett hundre selskaper og organisasjoner fra alle sektorer av radioindustrien, fra 25 land. Over 230 millioner mennesker verden over kan i dag, i prinsippet, motta mer enn 400 ulike DAB-tjenester.

Hvordan er DAB-situasjonen sett i et internasjonalt perspektiv?

Amerikanerne går sine egne veier. Selv om tester utført av CEMA (Consumer and Electronics Manufacturers Association), viser at Eureka 147-systemet er overlegent det beste, har the National Association of Broadcasters likevel, av mange årsaker, valgt andre metoder for digitale radiosendinger. Også i Japan har valget falt på andre systemer enn DAB Eureka 147.

I Europa er det DAB som gjelder, men som den innledende artikkelen viste, er EBU bekymret over den manglende framdriften og mangelen på overnasjonal styring.

I Frankrike etablerte TDF (Télédifusion de France) de første DAB-senderne i januar 1997, i Paris. Også SOGETEC er i aktivitetet og til sammen 10 millioner mennesker i Paris-området, eller 17 prosent av befolkningen i landet, nås i dag av DAB-sendinger.

I Tyskland skal alle de 16 delstatene ha lansert DAB-tjenester før utløpet av 2000. Da vil om lag 60 prosent av befolkningen og landarealet være dekket. Da DAB-sendingene i Sachsen Anhalt tok til i april 1999, som første delstat ut, hadde nesten hele delstatsbefolkningen på 2,7 millioner tilgang til sendingene.

BBC har hatt DAB-sendinger siden september 1995. I dag dekker BBCs DAB-sendinger mer enn 60 prosent av den britiske befolkningen, eller over 30 millioner mennesker. I november 1999 lanserte det landsdekkende kommersielle radioselskapet Digital One et DAB-nett med fem kanaler. Digital One eier det største digitale radionettet i verden, og dekker allerede over 70 prosent av befolkningen. Målet er 85 prosents dekning. Digital One og BBC samarbeider om å markedsføre DAB.

Myndighetene, ved the Radio Authority, lyser ut 26 lokale digitalkonsesjoner, hvorav fire allerede er i drift. London har for øvrig nå flere digitale radiokanaler med tilhørende tjenester enn noen annen by i verden.

WorldDAB Forum har en omfattende oversikt over DAB-utbredelsen på verdensbasis.

TF/WorldDAB Forum

Gå til innholdsfortegnelsen for Fokus