Det är inte alla i Europa som är lika IT-tokiga som vi i Norden. Men nu har EU antagit en plan som ska sprida evangeliet till hela kontinenten.
Europa ligger efter i den nya ekonomin. Bara 12 procent av EU:s hushåll är uppkopplade till Internet, jämfört med två till tre gånger så många i USA. Det här måste vi göra något åt, har EU-kommissionen framhållit i den ena skrivelsen efter den andra under vintern. Startskottet kom i december -99 med kommissionens ambitiösa handlingsplan e-Europa – ett informationssamhälle för alla.
Vid EU:s toppmöte i Lissabon den 23-24 mars fick handlingsplanen de samlade regeringschefernas välsignelse. Nu ska kommissionen utarbeta detaljerna till nästa toppmöte i juni.
IT åt alla
"Företag och medborgare måste ha tillgång till billig kommunikationsinfrastruktur i världsklass och ett stort utbud av tjänster. Varje medborgare måste få de kunskaper som behövs för att bo och arbeta i detta nya informationssamhälle", står det att läsa i slutsatserna från Lissabon.
Men i så fall krävs det bl a "nya och mer flexibla regleringsmetoder". Ny lagstiftning som föreslagits ska antas å det snaraste. Här nämns bl a förslagen rörande elektronisk handel, upphovsrätt och ett nytt övergripande regelverk för infrastrukturen. Medlemstaterna ska också se till att " frekvenskraven för framtida system för mobiltelefoni uppfylls i tid" och att telemarknaderna är "fullständigt integrerade och liberaliserade" före år 2002.
I Lissabon gavs även andra dead-lines. Före 2001 ska det införas mer konkurrens i lokala accessnät. Före 2002 ska alla skolor i unionen ha tillgång till Internet och "andra multimediala hjälpmedel" och senast ett år senare ska alla lärare som behövs ha IT-kompetens. För att främja kunskaper i digital teknik vill man även införa "ett europeiskt examensbevis för grundläggande IT-kunskaper".
Dessutom uppmanas Bryssel och medlemstaterna att "med stöd av EIB (Europeiska investeringsbanken) införa billiga och snabba sammankopplade nät för tillträde till Internet i alla europeiska länder". Man ska också "främja utvecklingen av den senaste informationstekniken och andra telekommunikationsnät samt innehållet i näten".
För att genomföra detta ambitiösa program ska EU arbeta på ett nytt, effektivare sätt. I Lissabon talade man om "en ny öppen metod för samordning" som innebär att EU sätter upp mål som medlemsländerna får fria händer att genomföra. Allt under ivrigt utbyte av erfarenheter och jämförelser sinsemellan.
För här gäller det att kunna handla snabbt, i takt med digitalteknikens eget tempo. Som bortblåst är nu oron över allt våld och porr och annat elände på Internet som man gav så livligt uttryck för i Bryssel för inte så länge sedan.
Mycket redan på gång
Många av de åtgärder som efterlystes i Lissabon är redan på gång. Nyligen lade kommissionen fram EU:s prioriteringar och mål inför World Radio Communications Conference (WRC-2000) i Istanbul 8 maj - 2 juli. Kommissionen vill samla och leda unionens styrkor inför det stora slaget om radiospektrum som väntas då.
I första hand gäller det att få tillräckligt frekvensutrymme för tredje generationens mobila telekomtjänster.
– En fortsatt ledande ställning för Europa på mobilteleområdet är avgörande för att behålla konkurrenskraften när Internet blir mobilt, förklarar kommissionen.
EU-länderna bör också kämpa för frekvensutrymme för GALILEO, ett europeiskt satellitnavigationssystem som unionen vill utveckla för att inte vara så beroende av det amerikanska Global Positioning System (GPS). Viktiga för EU:s del är även frekvensbehoven för satellitsänd radio och TV, s k Internet-in-the-sky-satellittjänster och lokala, trådlösa multimediatjänster.
Inom kort ska kommissionen lägga fram ett förslag om stöd till "European content for global networks". Det tycks handla om en efterträdare till programmet INFO 2000 som, enligt kommissionen, "har gjort mycket för att stärka produktionen av multimediainnehåll i EU".
I april kommer en sammanställning av reaktionerna på 1999 års översyn av EU:s lagar om elektronisk kommunikation och kommissionens förslag till ny, övergripande policy för hela infrastrukturen. Strax därefter – i maj – följer en rad direktivförslag med anknytning till detta, bl a rörande dataskydd.
Oense om upphovsrätt
Det kontroversiella EU-direktivet om upphovsrätten i informationssamhället tycks man ha svårt att bli ense om. Inte heller vid mötet den 16 mars lyckades EU:s ministerråd komma fram till en s k gemensam ståndpunkt om direktivförslaget. Kanske kommer ministrarna till skott vid nästa inre marknadsråd den 25 maj.
På senare tid har oenigheten bl a gällt begreppet "fair compensation" i reglerna om kopiering för enskilt bruk som Sverige m fl anser vara juridiskt oklart. Vad listan på undantag ska innehålla är ett annat tvisteämne.
Mer stöd till innehållsindustrin är redan på gång. I december -99 lade EU-kommissionen fram sitt förslag till nytt MEDIA-program - kallat MEDIA Plus - med en budget på sammanlagt 400 miljoner euro ( för åren 2001 t o m 2005). Senast i december måste det bli beslut.
I Media Plus läggs stark betoning på ny teknik. Stödet ska bl a "stimulate European undertakings to use the new forms of exploiting programmes (on-line dissemination, programme digitisation, DVD)." Man kommer likaså att stödja digitalisering av film- och TV-arkiv o dyl.
I det nya MEDIA-programmet ska kommissionen ta större hänsyn till "små" länders speciella behov än tidigare. Det kan man hoppas också kommer att gälla i fråga om de nationella filmstödsordningarna som just nu granskas.
Oro om filmstöd
I februari godkände EU-kommissionen det svenska filmstödet. Det strider inte mot EU:s konkurrenslagstiftning, konstaterade man. Idag får statsstöd inte överstiga 50% av en produktions budget, en siffra som Sverige alltså klarade. (Hit räknas även Sveriges Televisions bidrag, vilket svenska regeringen invänt emot). Men nu sägs det att kommissionen funderar på att sänka gränsen till 30% vilket oroar EU:s "små" länder där filmbranschen har extra stort behov av stödet.
Kommissionen kommer snart med nya riktlinjer rörande filmstöd, tror många. Men vid konkurrensdirektoratet säger man att det är för tidigt för något sådant. Ännu är stödnivån mycket hög på många håll och skillnaderna mellan EU-länderna ganska stora.
– Vi får försöka pressa ner stödnivån och få en mer homogen situation inom EU innan vi kan gå ut med några riktlinjer eller en ny rättslig ram för stöd till film- och TV-produktion, förklarar en tjänsteman vid direktoratet. I första hand blir det sannolikt ett s k meddelande där man beskriver resultaten av den granskning direktoratet gjort av filmstöden och förklarar vilken policy och kriterier man följt.
Kanske har de nya försiktigheten samband med kulturkommissionären Viviane Redings reaktion. Hon har gått ut som de "små" ländernas försvarare och protesterat högljutt mot en eventuell skärpning av stödreglerna.
Sedan kan man undra hur de nyligen påbörjade WTO-förhandlingarna om tjänstesektorn kommer att påverka de europeiska filmstöden. Här ska man bl a diskutera nya WTO-regler rörande statsstöd, offentlig upphandling och skyddsåtgärder, vilket inte finns med i det nu gällande GATS-avtalet. Många i EU befarar att det här kommer krävas ändringar både i de nationella stödordningarna och EU:s TV-politik.
– Vårt mål är att avlägsna handelshinder och försäkra oss om icke-diskriminerande behandling, förklarade den amerikanska chefsförhandlaren Charlean Barshefsky vid ett förberedande möte i Genève i februari. Nästa möte äger rum den 10 april.
Handlingsplanen e-Europe
Slutsatser från toppmötet i Lissabon
EU:s prioriteringar inför frekvensförhandlingarna
MEDIA Plus-förslaget
Anna Celsing,
Bryssel
Gå til toppen av siden
