EU:S KULTURMINISTRAR VILL ATT AV-PRODUKTIONEN OCH DISTRIBUTIONEN FÅR EXTRA UPPMÄRKSAMHET

      Hos EU:s kultur- och AV-ministrar finns en gemensam vilja att stimulera kulturindustrin och sysselsättningen i Europa. På det inofficiella kulturministermötet i Nyslott framkom å ena sidan behovet av att koordinera dagens resurser och inrikta dem på åtgärder som stöder kulturindustrin, å andra sidan uttrycktes tvivel om huruvida EU:s Mediaprogram är tillräckligt och täckande.

      - Kultur och kreativitet finns alltid i bakgrunden till näringslivet. Vi litar på Europas styrka och konkurrensfördel som bygger på vårt kära och rika kulturarv, sammanfattade mötets ordförande, Finlands kulturminister Suvi Lindén.

      I de flesta debattinlägg hoppades man att diskussionen om kulturindustrins ställning och framtid skall fortsätta i EU-kretsar. Ordförande Lindén föreslog att man fortsätter utbytet av erfarenheter om de möjligheter som strukturfonderna har erbjudit kulturindustrin och andra sektorer inom kulturen på en brett upplagd konferens nästa år.

      För att utveckla samarbetet inom musikens område vill ministrarna ha en grundlig utredning som täcker alla områden inom kulturen av vilka hinder som finns för konstnärernas och produktionernas rörlighet. För att hindren skall kunna undanröjas behövs åtgärder av unionen och nationella åtgärder av medlemsländerna. Också om den illegala kopieringen av musik, piratismen, behövs en utredning.

      Musiktemat behandlas ytterligare i rådets kulturkommitté och på expertmötet i slutet av november i Kuopio, "Musiken i informationssamhället". Ordföranden hoppas att diskussionerna i sinom tid leder till ett beslut av rådet om hur musiksamarbetet skall utvecklas och konkretiseras.

      Den andra mötesdagen debatterades innehållsproduktionen i den digitala eran. Ordförande Lindén betonade att den europeiska AV-industrin utvecklas genom positiva åtgärder och hoppades på kraftigare tag av gemenskapen för att främja denna bransch. Gemenskapsåtgärderna kompletterar de nationella handlingarna. I centrum står kvalitet, frågorna om de små språkområdena och de små och medelstora företagens ställning.

      Finland ordnar i september i samråd med kommissionen ett AV-politiskt seminarium i Helsingfors. Efter detta kan man bedöma vilka åtgärder som det är skäl att vidta för att utveckla den audiovisuella politiken.

      I Finlands nationella inlägg krävde undervisningsministeriets kanslichef Vilho Hirvi att innehållsproduktionen lyfts fram på samma nivå som den teknologiska utecklingen. - Vi väntar på kommissionens förslag till Media 3-programmet om utveckling av film och TV-program. Det måste i Europa dessutom finnas tillgång till multimedia på de europeiska språken. Likaså behövs kraftåtgärder för att fylla de europeiska servrarna med europeiska innehåll.

      Kommissionär Marcelino Oreja berättade att kommissionen avser lägga fram ett eget förslag om fortsatt marknadsföring och utveckling av den europeiska AV-branschen. - Avsikten är att förbättra konkurrenskraften, stärka stödåtgärderna för AV-industrin och stödja den kulturella mångfalden. Vi vill stödja små, medelstora och oberoende företag. Stödåtgärderna bygger på Media 3-programmet, som är under arbete och som förlänger det utgående Media 2-programmet med fem år. Vi behöver ett beslut om att ett sådant stödprogram för AV-branschen upprättas som fokuserar på produktion, distribution osv. I skenet av utvärderingsresultaten från Media 2 kan programmets effektivitet förbättras. Särskilda utvecklingsobjekt är t.ex. distribution, innovativa radioprogram, en TV-kanal på många språk, elektronisk film och olika produktionsnät. Utgående från resultaten av pilotprojekt kan man fundera på fortsättningen. Det är vår förhoppning att Media 3-programmet skall få ett bredare innehåll och en större budget.

      Ordförande Lindén hoppades att förslaget till Media 3-program kan börja behandlas så snart som möjligt i höst.

      En fara i samband med den ökade sändningstiden som digital-TV för med sig, sågs i det kommersiella trycket och i och med detta det ensidiga innehållet i stället för kulturell mångfald. Ett visst företräde för Europa sågs i den starka och högklassiga offentliga servicen. Å andra sidan föreslogs att rundradioverksamheten i den offentliga servicen borde ges bra och fortlöpande verksamhetsvillkor. I andra inlägg igen ansåg man att den offentliga och den privata sektorn skall ges lika möjligheter, så att verksamheten inte ligger bara i ett fåtal händer. Man såg likväl på mötet ingen konflikt mellan kommersialismen och kulturen. Det är viktigt att locka också privat kapital till branschen. Samarbete mellan distributörer och producenter bör uppmuntras.

      - Europa behöver ett ryggstöd, och detta är att utveckla bl.a. den offentliga rundradioverksamheten, i synnerhet den digitala. Ämnet kommer att penetreras på djupet under kommande ordförandeperioder, trodde ordförande Lindén.

      Dels såg man att det finns ett behov av att häva regleringen och dels att reglering behövs för att medborgarna skall kunna garanteras ett mångsidigt europeiskt program. Samtidigt som onödig reglering avskaffas måste man t.ex. se till att integriteten respekteras på Internet. I inläggen ansågs det viktigt att den europeiska identiteten bevaras.

      Också ordföranden konstaterade att nya områden behöver spelregler och anvisningar. - Den teknologiska utvecklingen har inte stor betydelse i framtiden om inte innehållet är i ordning. Det är den största utmaningen för nästa årtusende.

      På mötet väcktes ett förslag om att utveckla också ett automatiskt stödsystem för filmspridning.

      Mötet konstaterade att det är synnerligen viktigt för gemenskapen att GATS 2000-förhandlingsrundan som nästa år inleds om världshandeln, förbereds omsorgsfullt. I diskussionen krävdes att man intar gemensamma ståndpunkter i fråga om Europas intressen. Viktiga frågor är den nationella kulturidentiteten och säkerställandet av den kulturella mångfalden. Elektronisk handel och andra tjänster som stöds av den nya teknologin är också angelägna frågor att fundera över.

      Minister Lindén konstaterade att diskussionen på många sätt hade belyst denna fråga och dess politiska, ekonomiska och kulturella dimensioner. Hon ansåg att det nu finns goda skäl att på det nationella planet bilda väl fungerande kontakter till våra kollegor som bär huvudansvaret för handelsöverläggningarna. Diskussionen fortsätter i september på det AV-politiska forumet i Helsingfors, då vi också får höra fältets åsikter.

      Undervisningsministeriet


      Tilbake til Medier i Norden: Resymé