CD-ROM-utgivelsen "Hvem byggede Danmark?" er resultatet av et samarbeid mellom forlaget Munksgaard, LO og fire lærere, som har vært redaktører for produksjonen.

"Historiebøgerne bliver aldrig som vi kendte dem efter udgivelsen af det hidtil mest ambitiøse forsøg med en digital og interaktiv danmarkshistorie, " skriver Aktuelt Online om utgivelsen, som inneholder materiale svarende til 10.000 tekstsider.

"En interaktiv danmarkshistorie med 5000 kilder, 2000 billeder, 17 temaer og 350 emner, hvor nutidens oplevelses-krævende skoleelever frit kan surfe rundt og vælge deres egne historier og få dem fortalt i tredimensionelle rum med tekst, lyd og billeder", skriver Aktuelt Online.

"LO's formand Hans Jensen bekræftede ved præsentationen, at cd-rom-udgivelsen, der er timet med fagbevægelsens 100-års-jubilæum i år, ikke er blevet til på diktat af LO.

'Åh nej, nu ikke igen, kunne man sige om atter en danmarkshistorie. Men vi har skabt noget anderledes om manden og kvinden på gulvet, der ofte bliver glemt - hvor spørgsmålstegnet i overskriften 'Hvem byggede Danmark?' tages alvorligt. Man vælger selv sine historier og kilder og er så at sige sin egen pennefører," skriver Aktuelt Online.

Kilde: Aktuelt Online

"Selvom TV ofte løber med opmærksomheden i den offentlige debat, fylder radioen mere i danskernes hverdagsliv end nogen andre medier", skriver Berlingske Tidende.

"(Det) konkluderer Danmarks Radio på grundlag af en undersøgelse af radioens image, som er foretaget for tiende år i træk.

Undersøgelsen, der dækker 4,5 mio. radiolyttere, viser, at to ud af tre lyttere har `deres egen kanal`, som de foretrækker at lytte til.

DRs P3 er førende blandt den yngste halvdel af befolkningen med 1,4 mio. `kernelyttere`, det vil sige lyttere, der primært lytter til denne kanal.

DRs regionale tilbud P4 følger stærkt efter med 1,2 mio. faste lyttere, mens de mindre kanaler P1 og P2musik har henholdsvis 300.000 og 64.000 kernelyttere.

Undersøgelsen, der er foretaget af Gallup, viser, at radioen ifølge lytterne ofte er først med nyhederne, og at mange danskere gennem radioen får informationer, de ikke får fra andre medier.

Kilde: Berlingske Tidende

"TV3 har hyret eksperter i frekvensfordeling i håb om at blive jordbaseret i Danmark. Hvis stationen skal sende fra Danmark og nå flere potentielle kunder, vil de også underlægge sig de danske reklameregler", skriver Berlingske Tidende.

"TV3, der for nylig har sikret sig rettighederne til at sende Superliga-fodbold, kæmper fortsat for at blive jordbaseret i Danmark. Men mandag (12. oktober) meddelte kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen, (rad.), at der ikke var ledige frekvenser i Danmark, der kunne komme stationen til gode.

Derfor har stationen hyret eksperter i teknikken bag TV-frekvensfordeling til at gå de danske forhold efter i sømmene. Først når udredningen foreligger vil stationen svare på kulturministerens afslag.

I dag sender TV3 fra London via satellit, og det indebærer, at stationen kun når ud til lidt over halvdelen af de danske seere. Men stationen ønsker at nå det optimale mål, 100 pct," skriver Berlingske Tidende.

Kilde: Berlingske Tidende

Finlands lagstiftning om tv- och radioverksamhet förenklas och förnyas för att motsvara utvecklingen i branschen. Genom de nya lagarna arrangeras de ekonomiska förhållandena mellan rundradioverksamhet inom public service och de kommersiella TV- och radiobolagen. Genom reformen träder även EU:s televisionsdirektiv i kraft i Finland, heter det i en melding fra Trafikministeriet.

Vid presidentföredragningen den 9 oktober stadfästes två nya lagar: lagen om televisions- och radioverksamhet och lagen om statens televisions- och radiofond. De nya lagarna träder i kraft vid ingången av 1999.

Det har inte tidigare funnits någon enhetlig lag om elektronisk masskommunikation i Finland. Detta har försvårat integreringen av televisionsdirektivet i finländsk lagstiftning. De nya lagarna beaktar även effekterna av sändningsteknikens digitalisering genom att statsrådet kan meddela föreskrifter om samarbetet mellan utövare av sändningsverksamhet.

De allmänna bestämmelserna och tidsbegränsningarna om programverksamhet, reklam och TV-köpsändningar motsvarar bestämmelserna i televisionsdirektivet. Det finns föreskrifter om t.ex. andelen europeiska program, inpassning av reklam och sponsorerade program. Statsrådet kan besluta vilka idrottsevenemang som förmedlas till finländska tittare på de avgiftsfria kanalerna.

För TV- och radioverksamhet som sker med radiovågor behövs även enligt den nya lagen koncession. Praxisen bibehålls eftersom rundradioverksamheten är bunden till användningen av yttrandefrihet och eftersom det finns ett begränsat antal frekvenser. För kabelsändnings- och satellitverksamhet räcker det med en anmälan till Teleförvaltningscentralen.

Genom den nya lagen avses finansieringen av Rundradion Ab (YLE) tryggas. Enligt lagen finansieras Rundradions verksamhet av avgifter som uppbärs av användarna samt av koncessionsavgifter som betalas av de kommersiella kommunikationsbolagen.

De kommersiella TV-bolag som beviljats koncession skall betala en ersättning till staten för användningen av frekvenser. Betalningsskyldigheten träder i kraft då bolagets omsättning har uppnått 20 miljoner mark. Avgiften stiger stegvis parallellt med ökningen i omsättning. De nuvarande lokalradiostationerna behöver inte erlägga avgift eftersom deras omsättning underskrider den fastställda omsättningsgränsen. Koncessionsavgiften börjar uppbäras av radiobolagen först år 2004. De insamlade televisionsavgifterna och koncessionsavgifterna går till statens televisions- och radiofond, som i sin tur i huvudsak anslår medel för finansiering av Rundradion Ab:s verksamhet.

Enligt den nya lagen skall utövare av televisionsverksamhet beställa minst 10 % av sina program av oberoende producenter. Rundradion Ab och de organisationer som representerar de oberoende programproducenterna överenskommer årligen om mängden program. Statsrådet har för avsikt att följa upp hur mycket oberoende produktion som används.

Trafikministeriet inleder under hösten en bred koncessionsrunda eftersom lokalradiostationernas och MTV:s koncessioner löper ut nästa år. I samband med detta torde även de första koncessionerna för digital radio- och TV-verksamhet beviljas.

Kilde: Trafikministeriet

Den finske statens eierandel i teleselskapet Sonera minsker fra 100% til om lag 80 % etter at Riksdagen har gitt Trafikministeriet fullmakt til å selge aksjer fra 19. oktober.

Rundt 9. november skal salgskursen fastsettes. Den foreløpige prisantydningen ligger på FIM 36 - 45 per aksje. Soneras ansatte får 10% rabatt på aksjeprisene. Det antas at børsnotering av Sonera-aksjene tar til 17. november.

Les melding fra Trafikministeriet.

Kilde: Trafikministeriet

"Sanoma-koncernens omsättning ökade med 9 procent under perioden januari-augusti", skriver Hufvudstadsbladet. Sanoma-konsernet var det fjerde største mediekonsernet i Norden i 1997, viser statistikk i Nordisk Medie Nyt 3/98.

"Omsättningen växte till nästan 1,4 miljarder mark mot drygt 1,2 miljarder mark under motsvarande period i fjol", skriver Hufvudstadsbladet.

Rörelsevinsten sjönk i alla fall till 160 miljoner mark från 169 miljoner mark året innan. Det berodde framförallt på inkörningskostnader för den nya tidningen Taloussanomat och TV-kanalen Ruutunelonen. Taloussanomats upplaga har ökat långsammare än beräknat och tidningens annons- och prenumerationsintäkter har vuxit mindre än beräknat," skriver Hufvudstadsbladet.

Kilde: Hufvudstadsbladet

NRK-lisensen vil forsvinne i løpet av få år. I stedet kan man abonnere på NRK-sendingene akkurat som på aviser. Dette er kringkastingssjef Einar Førdes framtidsvyer, melder NTB, med Dagbladet som kilde.

"NRK får inn 2,6 milliarder kroner i lisenspenger i år. Over 90 prosent av kanalens inntekter stammer fra den omstridte kringkastingsavgiften. Likevel har Førde et avslappet forhold til at denne avgiften om få år trolig vil være avlegs.

- Avgiften er gammeldags fordi den er knyttet til tv-apparatet, sier Førde til Dagbladet. Han ser for seg betal-tv gjennom abonnement og betaling per program, for eksempel for filmer sportsbegivenheter, også i NRK", skriver NTB.

Den danske kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen har et annet syn på public service-institusjonenes behov for lisenspenger.

"Hva skjer med TV-lisensen når man kan se TV via internett? Dette var et av de spørsmålene den danske kulturministeren fikk på et møte om den fremtidige mediepolitikken i Danmark som ble arrangert av Dansk Journalistforbund (11. oktober). Og kulturminsteren er ikke fremmed for lisens på PC'er", skriver NRKIfo.

"Man kan forestille seg at vi skal betale lisens på en annen måte, f.eks. en lisens på PC'er. Jeg er sikker på at dersom det er godt det man får se, vil man gjerne betale for det, sa kulturministeren.

For å sikre dansk TV mot den globale konkurransen, er det ifølge kulturministeren nødvendig å beholde lisensen for både Danmarks Radio (DR) og dansk TV 2", skriver NRKInfo.

Les intervju med Einar Førde i Dagbladet.

"En kommisjon som den britiske regjeringen har oppnevnt, skal vurdere ulike sider ved lisensordningen. Selve lisensen som den viktigste inntektskilde for BBC skal det ikke settes spørsmålstegn ved, men kommisjonen skal blant annet vurdere størrelsen på lisensen i fremtiden, hvordan BBC bruker lisenspengene og om BBC kan tjene mer på kommersiell virksomhet," skriver NRKInfo 16. oktober.

Kilde: NTB/Dagbladet/NRKInfo

NTB melder at Telenor Nextel har som mål å bli blant de fem største internasjonale Internett-aktørene. Selskapets administrernede direktør Morten Lundal, har opplyst dette til Dagens Næringsliv.

"Selskapet satser først på etableringer i Polen, Østerrike og Ungarn, og vil satse rundt 100 millioner kroner i hvert av landene. Telenor Nexel vil satse i Øst-Europa og Sentral-Europa via oppkjøp eller egne etableringer.

Telenor-konsernet har tidligere satset sterkest internasjonalt på satellitt og mobiltelefon. I dag har det statseide tele- og it-selskapet nådd målet om å bli den tredje største aktøren innen satellitt i Europa," skriver Dagens Næringsliv/NTB.

Kilde: NTB/Dagens Næringsliv

Statens filmtilsyn har 2 mill. kroner til ulike tiltak mot vold i bildemediene. Midlene skal fordeles innen utgangen av 1998, med søknadsfrist 20. november.

Kulturdepartementet har fastsatt retningslinjer for denne faste tilskuddsordningen, som er en oppfølging av regjeringens treårige handlingsplan mot vold i bildemediene. Det overordnede mål for tilskuddsordningen er å bidra til å redusere de mulige negative konsekvenser voldsskildringer i bildemediene kan ha både for enkeltindivid og samfunn.

Tilskudd vil bli gitt til tiltak som kan gi barn og unge et bedre grunnlag for en mer kritisk og bevisst mediebruk. Prioritert er også tiltak som kan bidra til å redusere omfang og bruk av voldsskildringer i bildemediene. Støtte vil dessuten gis til forskning som kan øke innsikten i barn og unges bruk og opplevelse av voldsskildringer i bildemediene, og i voldsskildringenes rolle og betydning i det norske samfunn.

Les Kulturdepartementets retningslinjer.

Kilde: Statens filmtilsyn

"Sveriges Television har beslutat att stänga sina chattar på kanalens webbplats. Bakgrunden är den nya personuppgiftslagen som träder i kraft 24 oktober," melder nyhetsbrevet 25timmar/Svenska Dagbladet. "I princip innebär lagen att personnamn inte får skrivas på en webbplats på Internet utan personens medgivande. Lagöverträdelser kan i teorin ge fängelse i upp till två år. De chattar som SVT stänger är de är besökarna kan skriva till varandra i realtid, skriver Svenska Dagbladet.

- Vi kommer inte att ha chattar där det inte är någon från Sveriges Television som övervakar dem, säger Pernilla Åström, projektledare för Sveriges Televisions webbplats.

Postens webbplats Torget har ännu inte bestämt om chattsidorna ska vara kvar när lagen trätt i kraft. Sveriges Radio ska däremot ha kvar sina chattar som man betraktar som en del av företagets journalistiska verksamhet. Journalistisk, konstnärlig och litterär verksamhet undantas nämligen från förbudet. Den nya lagen ska skydda människors personliga integritet.

Datainspektionen har begärt att Justitiedepartementet ska undersöka möjligheten att göra vissa undantag men Klas Reinholdsson på Justitiedepartementet menar att det kan vara svårt.

- Det är nog så att man kan hitta löjliga exempel. Men å andra sidan är det nog så att det är väldigt svårt att göra avgränsningar och säga vad som är farligt; även banal information kan ju användas på ett kränkande sätt," sier Klas Reinholdsson ifølge 25timmar/Svenska Dagbladet.

Jan Evers, professor emeritus i juridik i Lund, mener at den nye loven gjør millioner av mennesker til lovbrytere. Evers var med i datalagskommittén som utredet konsekvensene av DIRECTIVE 97/66/EC OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 15 December 1997 concerning the processing of personal data and the protection of privacy in the telecommunications sector, som svensk lovgivning nå bygger på.

Jan Evers er kritisk, skriver Dagens Nyheter:
"- EU-kommissionen måste komma med ett uttalande om vad som gäller för Internet och Datainspektionen måste vara väldigt generös i sina tolkningar av lagen. Annars faller den på sig egen orimlighet.

Det stränga individskyddet i EU-direktivet bygger på tyska och österrikiska juridiska traditioner, berättar han. De krockar nu med den svenska historiskt öppna synen på offentlighet".

Les artikkelen i Dagens Nyheter.

Kilde: 25timmar/Svenska Dagbladet/Dagens Nyheter

Får public service-institusjonene for mye statlige midler til disposisjon, oftest i form av lisenspenger som brukes til å kjøpe altfor dyre rettigheter til sportssendinger og produksjon av underholdningsshow? Og kan EU-kommisjonen vedta bindende retningslinjer for public service-selskapene om hva de skal bruke statlige midler til?

Representanter fra Storbritannia, Sverige, Finland og Portugal kritiserte 20. oktober EU-kommisjonen for å hevde slike holdninger. Kritikken kom fram under et møte mellom representanter fra EU-kommisjonens konkurransemyndigheter og eksperter fra de 15 EU-landene. Møtets hensikt var å diskutere EU-landenes statlige støtte til TV-sektoren. og hvordan konkurranseforholdet mellom public service- institusjonene og kommersielle TV-kanaler kan utjevnes.

Bakgrunnen for møtet var et diskusjonspapir fra EU-kommisjonen, basert på klager fra kommersielle medieselskaper i Spania, Italia, Frankrike, Tyskland og Storbritannia. Det hevdes blant annet at public service-selskaper som både subsidieres av statlige midler og av reklameinntekter, kan holde kunstig lave priser overfor annonsørene. Dermed er konkurranseforholdet mellom public service- og de kommersielle selskapene forrykket.

Eksempelvis klager Rupert Murdoch over at BBCs nyhetskanal News24 drives til fortrengsel for BskyBs nyhetskanal Sky News.

EU-kommisjonen vil sannsynligvis ikke komme med konkrete forslag til retningslinjer for public service-selskapenes bruk av statlige midler før midt i 1999, etter grundige drøftinger med de impliserte parter.

Les artikkelen fra Reuters.

Kilde: Reuters

"Allmennkringkasterne i Danmark, Sverige, Finland og Norge oppretter aksjeselskap for produksjon av barne-TV og for salg av spinn off-produkter," skriver NRKInfo.

"Selskapet etableres ved årsskiftet, og produksjonen av de første programmene er allerede i gang. - Dette vil gjøre oss sterkere i kampen om de yngste seerne, sier programsjef i Barne- og ungdomsavdelingen, Kalle Fürst.

Stramme budsjettrammer for produksjon av barneprogram er hverdagen for allmennkringkasterne i alle de nordiske landene, og de regner med at et felles budsjett vil gi betydelig lavere produksjonskostnader og kunne gi et bedre programtilbud for barn. Dermed vil de stå sterkere i konkurransen med de internasjonale fjernsynsprodusentene.

- Ved å koordinere kreativiteten og ha felles budsjett, vil vi forbedre det tilbudet for barn som allerede eksisterer og også formidle nordisk språk og kultur," sier Kalle Fürst til NRKInfo.

Les artikkelen i NRKInfo.

Kilde: NRKInfo

Verdens ledende programvareselskap, Microsoft, møter i retten 19. oktober i den største anti-trustsaken på 25 år, melder BBC News Online. Det amerikanske justisdepartementet og myndighetene i 20 delstater har sørget for at selskapet er tiltalt for å bryte USAs anti-trustlovgivning. Etterforskningen har vart mer enn ett år.

Kjernen i saken er at Microsoft, i følge tiltalen, har forsøkt å skape et monopol ved å integrere nettleseren (browser) Internet Explorer i operativsystemet Windows, til fortrengsel for konkurrenten Netscape. Windows operativsystem har en markedsandel på 90% blant verdens PC-brukere.

Les artikkelen i BBC News Online.

I tiden 17. - 25. oktober arrangeres de europeiske nettdagene; Netd@ys Europe 1998.

Tiltaket, beregnet på å fremme bruken av informasjonsteknologi blant annet i skoleverket, kom i stand i fjor, og er en del av handlingsplanen "Opplæring i informasjonssamfunnet", presentert av EU-kommisjonen i 1996. Planen støttes av undervisningsdepartementene i EU/EØS-landene

Les mer om Netd@ys Europe 1998.

"Den amerikanska kongressen gör Internet till en skattefri zon under de kommande tre åren," skriver Svenska Dagbladet/TT.

"Ingen statlig eller lokal myndighet i USA tillåts lägga nya skatter på nätet, till exempel i form av uppkopplingsavgifter eller vid sändande av e-post.

De delstater som redan infört skatter får dock fortsätta ta ut dem. Belutet fattas formellt på fredag (16. oktober) och president Bill Clinton säger att han kommer att godkänna lagen."

Kilde: Svenska Dagbladet/TT

The Recording Industry Association of America (RIAA), som representerer de fem største plateselskapene i USA, frykter brudd på opphavsretten gjennom ulovlig kopiering og spredning av musikk. Organisasjonen ber derfor om et rettslig forbud mot den bærbare MP3-spilleren Rio, som lar brukeren lytte til musikkfiler lastet ned fra Internett, melder Aftenposten.

"Lydkvaliteten på de digitale MP3-filene ligger like under CD-standard, og Rio bryr seg lite om låtene den avspiller ble postert på nettet uten tillatelse. Den hendige spilleren er mindre enn en kortstokk og har ingen bevegelige deler.

... Vi tviler sterkt på at det ville finnes et marked for de bærbare MP3-spillerne, om det ikke var for de mange tusen kopiene av ulovlige sanger som ligger på nettet," siterer Aftenposten president Hillary Rosen i RIAA.

Siste (27.10): "En føderal dommer gir grønt lys for salg av den omstridte bærbare MP3-spilleren Rio. Plateselskapene raser", skriver Aftenposten.

Les artikkel i Aftenposten.

Kilde: Aftenposten