"De netop afsluttede aftaler om finansloven for 1999 betyder, at der bliver flere penge til vigtige, kulturpolitiske kerneområder", heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet.

"Først og fremmest sikrer aftalen, at regeringens planer om at øge filmstøtten nu bliver ført ud i livet. Støtten bliver forøget med 50 mio. kr. i 1999, med 100 mio. kr. i år 2000 og herefter med 150 mio. kr. Den øgede støtte skal bruges til en bred satsning på både spillefilm, kort- og dokumentarfilm, tv-fiktion og nye medier", heter det i pressemeldingen.

Les Det Danske Filminstitut - Handlingsplan 1998-2002

Kilde: Kulturministeriet

Barn skal beskyttes mot brutale og voldelige TV-bilder, og de skal ikke utsettes for budskap som de ikke er i stand til å håndtere følelsesmessig, mener kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen (R). Kulturministeren oppfordrer både DR og TV 2 til å sette seg sammen med Medierådet for børn og unge, for å finne noen fornuftige måter å advare foreldrene på, skriver Aktuelt Online. Fra 1. januar 1999 gjelder de endrede retningslinjene i EU-direktivet "Fjernsyn uten grenser", kapitel V, Artikkel 22 som blant annet skal sikre at TV-kanalene advarer mot voldsomme scener på skjermen.

"Mit udgangspunkt er, at de skal være mere hårdhændede og sige: Det her skal børn ikke se i stedet for at sige, at det her er nok ikke så godt for børn," sier Elsebeth Gerner Nielsen til Aktuelt Online.

"Hun mener i øvrigt slet ikke, at børn skal se nyhedsudsendelser og ser frem til, at der indføres digitalt tv, så forældrene kan vente med at se nyhedsudsendelser og serier som 'Taxa' og 'Strisser på Samsø', til børnene er lagt i seng. Hun vil derimod ikke pålægge tv-stationerne at lave om på deres programlægning. Kulturministeren ser også gerne, at hele samfundet ændrer deres holdning til børn, simpelthen fordi barndommen bør beskyttes.

'Det er vigtigt, at der hele tiden er en debat i samfundet om, hvad der er godt og ikke godt for børn,' siger hun og tilføjer, at nutidens voksne nærmest behandler børn, ligesom man gjorde i middelalderen, hvor de blev betragtet som små voksne.

Elsebeth Gerner Nielsen arbejder i øjeblikket på en børnekulturpolitisk redegørelse, der offentliggøres til foråret. I den indgår bl.a. et afsnit om børns forbrug af medier som tv, reklamer og computere", skriver Aktuelt Online.

Kilde: Aktuelt Online

TV3 gir ikke opp kampen om å dele den ledige, jordbaserte frekvensen, som kan gi TV3 mulighet til å nå flere danske seere. I dag når kanalen 65 prosent av danskene, via satellitt. Kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen har reservert den ledige frekvensen til forsøk med digital-TV. For et par måneder siden nektet kulturministeren å møte representanter for TV3 for å diskutere en mulig deling av frekvensen. Ønsket om å dele kanalen med Danmarks Radio, blir ikke møtt med glede:

"Hvis man vil sende TV 3 om aftenen og digitalt om eftermiddagen, så er det fuldstændigt håbløst. Hvorfor skulle folk så købe digital udrustning. Man skal selvfølgelig sørge for, at der digitale sendinger i den gode sendetid, hvor der er mange seere," sier Christian Nissen, generaldirektør i DR til Ritzau/Berlingske Tidende.

"Det er et valg, om man vil have analoge sendinger på jorden eller om man vil have digitalisering, understreger han. `Hvis Folketinget holder fast i sin plan om at ville digitalisere, er det næppe sandsynligt, at man kan sende analogt samtidig,` siger Christian Nissen.

TV 3 mener, at kulturministerens hidtidige nej til at lade kanalen sende jordbaseret er en politisk beskyttelse af TV 2, som også sender reklamer. TV 3 har klaget til EUs konkurrencemyndigheder", skriver Ritzau/Berlingske Tidende.

Kilde: Ritzau/Berlingske Tidende

"EU-kommissionen har nu godkendt den liste over sportsbegivenheder, som kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen mener, at de landsdækkende tv-stationer skal have mulighed for at vise – det vil sige DR1 eller TV2," heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet.

"Baggrunden for de nye regler er prisernes himmelflugt på tv-rettigheder til de store sportsbegivenheder", sies det i pressemeldingen,hvor man også kan lese listen over de store idrettsbegivenheter som alle dansker nå skal ha muligheten til å se.

Kilde: Kulturministeriet

Radio- og TV-Reklamenævnet har levert en redegjørelse til kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen om nævnets erfaringer etter to års erfaring med behandling av saker om skjult reklame.

"Der må ikke herske tvivl og usikkerhed om de danske elektroniske mediers saglighed og neutralitet. Derfor ser jeg positivt på Radio- og TV-Reklamenævnets redegørelse og nævntes konkrete forslag til, hvordan vi vender udviklingen", sier kulturministeren.

"Hvad jeg konkret vil gøre, tager jeg stilling til, når jeg har fået høringssvarene. Det er under alle omstændigheder en sag, der skal drøftes med partierne bag medieaftalen."

Nævnet foreslår blant annet at det skal være lettere å klage over skjult reklame. At inndragelse av sendetillatelsene kan være en aktuell sanksjon ved overtredelse av forbudet mot skjult reklame, skal kunngjøres med stor styrke overfor de danske radio- og TV-selskapene. Endringer i Markedsføringsloven kan også komme på tale, framgår det av pressemeldingen.

Les pressemeldingen.

Les rapporten fra Radio- og TV-Reklamenævnet.

Kilde: Kulturministeriet

"Forbrugerne skal selv bede om at få email-reklamer tilsendt", skriver Politiken. Styret i Foreningen for Dansk Internethandel (FDIH) besluttet seg for dette på et møte 30.10. "FDIH har ellers tidligere advokeret for, at forbrugerne aktivt skulle vælge uopfordret elektronisk reklamepost fra. En model, der kendes fra det virkelige liv i form af 'nej tak til reklamer'-skilte på de danske hoveddøre. Men efter at have spurgt deres medlemmer, har FDIH ændret holdning: Man skal have lov af forbrugerne, før man sender dem reklamer", skriver Politiken.

Kilde: Politiken

"Konkurrencen på telemarkedet er ikke blevet den gevinst for forbrugerne, som regeringen lagde op til med liberaliseringen", skriver Politiken.

"Tele Danmark sidder stadig på 95 procent af markedet for indlandssamtaler, selv om der er op til et par hundrede kroner at spare på kvartalsregningen hos konkurrenterne.

Samtidig viser en undersøgelse, analysebureauet JB Business Information har foretaget for Politiken, at 15 af de 19 nye teleselskaber, der har afleveret regnskab, kører med underskud. Ét er under konkurs, og næsten halvdelen trues af samme skæbne", skriver Politiken.

Kilde: Politiken

Helsinki Telephone Corporation (Helsingin Puhelin Oyj), Finlands største privateide teleoperatør, leder et konsortium som gjenskaper den finske hovedstaden for presentasjon på Internett i 2000.

Det skal for eksempel være mulig å vindusshoppe langs Esplanaden og kjøre trikk gjennom byen - alt på egen datamaskin.

Arkitekten for Virtual Helsinki som prosjektet er døpt, er Risto Linturi, teknisk direktør for Helsinki Telephone Corporation.

Virtual Helsinki er verdens første WWW-baserte by, en krysning mellom et interaktivt kart og en levende telefonkatalog. Prosjektet skal vise at Finland er et avansert samfunn informasjonsteknologisk sett, med flest mobiltelefoner per innbygger og nær verdenstoppen i antall Internett-tilknytninger.

Kilde: Virtual Finland

"Salget av norskproduserte plater har falt til et historisk lavmål. Norske plater står nå bare for 16 prosent av totalsalget i Norge", skriver NTB/Dagens Næringsliv.

Utenlandsproduserte samleplater selger som aldri før, mens de de norskproduserte platene havner langt nede på salgslistene. De norske platenes andel av totalsalget har de siste ti årene ligget på mellom 21 og 28 prosent.

Årsaken til det bedrøvelige resultatet i år er at de multinasjonale selskapenes satser på samleplater som annonseres på TV og dermed får publikums oppmerksomhet, sier daglig leder Jan Paulsen i Fono, de uavhengige plateselskapenes organisasjon i Norge, til NTB/Dagens Næringsliv.

Kilde: NTB/Dagens Næringsliv

Til tross for et økende antall radio- og TV-kanaler, Internett og stadig nye magasiner for alle interesseretninger, leser nordmenn aviser som aldri før, slår Knut-Arne Futsæther i Norsk Gallup Institutt AS fast. Han er instituttets forskningsleder for medier.

"Mens aviser taper terreng i mange vestlige land, har tendensen i Norge gjennom 1980-tallet og fram til i dag forsterket norske avisers særstilling. Ni av ti nordmenn (91%) leser minst en avis en gjennomsnittlig dag, noe som plasserer Norge på verdenstoppen i avislesing. Hele 87% av tenåringene leser minst en avis daglig. Det er altså ikke riktig at ungdommen har sluttet å lese aviser", skriver Futsæther i en artikkel med tittelen "Fragmentering av medielandskapet og oppsplitting av publikum".

Les "Fragmentering av medielandskapet og oppsplitting av publikum".

Nyeste utgave av Norsk Gallups løpende kartlegging av det norske folks medievaner; Forbruker & Media (F&M), bekrefter inntrykket av nordmenn som et avislesende folk, skriver Aftenposten.

Les artikkel i Aftenposten.

Kilde: Norsk Gallup Institutt AS/Aftenposten

Kulturdepartementet har lagt fram en stortingsmelding om virksomheten på mediesektoren i 1997. Meldingen, som ble lagt fram i statsråd 20. november, gjennomgår i hvilken grad NRK, TV2 OG P4 følger de fastlagte prinsippene for allmennkringkasting. Vurderingene tar utgangspunkt i Allmennkringkastingsrådets rapport for 1997. I tillegg til denne rapporten er stortingsmeldingen basert på årsrapportene fra allmennkringkasterne NRK, TV2 og P4 og fra Statens medieforvaltning.

" (...) Kulturdepartementet vil komme tilbake til flere mediespørsmål i egne saker til Stortinget. Det gjelder blant annet spørsmålet om forbud mot reklame for politiske partier og livssyn, endringer i kringkastingsloven som følge av endringer i EØS-avtalens fjernsynsdirektiv, endringer i regelverket om sponsing av kringkastingsprogram, spørsmålet om hvilke rammer som skal gjelde for NRKs kommersielle virksomhet, og digitalt fjernsyn", heter det i pressemeldingen fra departementet.

"I stedet for de årlige stortingsmeldingene foreslår departementet at kulturministeren gir en muntlig redegjørelse om aktuelle mediespørsmål for Stortinget i vårsesjonen. De årlige meldingene er basert på allmennkringkasternes årsrapporter, og det fører til at stortingsbehandlingen finner sted mer enn ett år etter perioden meldingene omhandler".

Les pressemeldingen.

St meld nr 12 (1998-99) Kringkasting og dagspresse 1997

Kilde: Kulturdepartementet

Norske Filmbyråers Forening og Film&Kino (representerer Kommunale Kinematografers Landsforbund) er i gang med å reforhandle filmleieavtalen som går ut ved årsskiftet, melder Dagsavisen. Film&Kino er fra 1. september fellesnavn for organisasjonene Kommunale Kinematografers Landsforbund, Norsk kino- og filmfond, Bygdekinoen og tidsskriftet Film&Kino.

"Filmleieavtalen regulerer priser og andre betingelser for utleie av film fra filmbyråene til alle norske kinoer." skriver Dagsavisen. "Alle kinoene i Norge er delt inn i fire kategorier etter størrelse. Filmer deles inn i tre ulike kategorier. Avtalen regulerer utleieprisen etter kinoens størrelse og filmens type. Avtalen fastsetter også minste billettpris og minste pris for leie av film.

Konkurransetilsynet ønsket i 1996 å endre filmleieavtalen fordi den var i strid med konkurranseloven, som forbyr prissamarbeid og markedsdeling. Men daværende planleggingsminister Bendik Rugaas gikk inn for å beholde avtalen", skriver Dagsavisen.

Kilde: Dagsavisen

"Ferske tall fra NRK Forskningen viser at NRK i forrige uke (siste uke i oktober) økte sin markedsandel med 6 prosentpoeng," skriver NRKInfo.

"En så stor fremgang kan ikke skyldes tilfeldigheter, hevder medieforsker Kristian Tolonen i NRK Forskningen. De siste ukene har NRK hatt en total markedsandel på omlag 38 prosent, men kom forrige uke opp på 44 prosent. Det er hovedsakelig NRK1 som har fremgang. Dette er målinger tatt i samme uke som TV2 lanserte sin nye såpeserie `Hotel Cæsar`. Denne serien har foreløpig en gjennomsnittlig rating på 9 prosent.

– Tradisjonelt er det høsten som er høysesong for TV- tittere, og det vises også nå. Seertiden har økt med 12 minutter bare den siste uken, opplyser Tolonen. Men samtidig som nordmenn ser mer på fjernsyn, går markedsandelen til TV2 ned.

– Konklusjonen er klar. TV-tittere ser mer på TV og mer på NRK, mens TV2 i det siste har opplevd en nedgang i antall seere," stadfester Tolonen overfor NRKInfo.

Les artikkelen i NRKInfo.

Kilde: NRKInfo

"De tre siste månedene har Schibsted-konsernet gått med underskudd på 8,2 millioner kroner etter skatt. I tilsvarende periode i fjor, tredje kvartal, hadde konsernet et overskudd på 74,7 millioner kroner", skriver NTB, med Nettavisen som kilde.

Årsaken til den svakere utviklingen er høye lønninger, internettsatsing og kjøp av Svenska Dagbladet, melder Nettavisen.

"I årets ni første måneder hadde konsernet et driftsoverskudd på 334,3 millioner kroner, mens det per tredje kvartal i fjor lå på 486,5 millioner kroner. Det er en nedgang på 31,3 prosent.

Overskuddet før skatt var per tredje kvartal i år på 325,9 millioner kroner, mens det i tilsvarende periode i fjor var på 567,9 millioner kroner - en nedgang på 42,6 prosent.

Driftsinntektene økte fra 3.874,3 millioner kroner per tredje kvartal i fjor til 4.707 millioner kroner per tredje kvartal i år", melder Nettavisen/NTB.

Schibsted-konsernet kan glede seg over gode resultater i konsernets avis i Sverige; Aftonbladet. For årets første ni måneder er "...vinsten (är) större än någon gång tidigare under samma period. Rörelseresultatet för Aftonbladet Hierta AB var 72,4 miljoner kronor efter avskrivningar (33,8). Vinsten har mer än fördubblats sedan 1997", heter det i en pressemelding.

"... Aftonbladets avdelning för nya medier är nu lönsam och uppvisar ett resultat för perioden på 2,7 miljoner kronor - intäkterna var 14 miljoner kronor," heter det i pressemeldingen.

Les artikler i Nettavisen.

Kilde: Nettavisen/NTB/Aftonbladet

"For å få fotfeste i Internett-markedet i Europa kommer Telenor til å kjøpe opp flere utenlandske Internett-selskaper i tiden fremover", skriver Aftenposten.

"Vi har tenkt å kjøpe oss inn i denne bransjen på internasjonalt plan, og det er særlig spennende å se for oss Internett-satsinger i samme områder som vi i dag har andre investeringer," sier visekonsernsjef for Telenor International, Terje Thon, til Aftenposten.

"Han peker på at Telenors Internett-satsing Nextel har vist at Norge ligger lenger fremme enn resten av Europa.

- Vi ønsker trolig ikke å kjøpe et selskap som allerede er etablert i flere land, da vil vi få for lite beslutningsmyndighet i selskapet. Det er mer interessant å se på lokale Internett-selskaper. Ved slike investeringer kan man få gode kjøp og sammen med Nextels kompetanse kan det bygges ut videre", skriver Aftenposten.

Les artikkelen i Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

"Konsumentombudsmannen har idag vunnit ett viktigt mål i Marknadsdomstolen, som gäller vilseledande TV-reklam riktad till barn. Domen bygger på ett förhandsavgörande från EG-domstolen", skriver det Kulturdepartementet i en pressemelding.

Kulturminister Marita Ulvskog sier i en kommentar: "Utan att diskutera det enskilda fallet konstaterar jag det principiellt glädjande i att Marknadsdomstolen nu slår fast att marknadsföringslagen är tillämplig på reklam i TV-sändningar som kommer från andra medlemsländer inom EU, till exempel TV 3. En annonsör har nu nämligen fällts för att reklamen var vilseledande och saknade viktig information. Jag är också glad över att det svenska förbudet mot TV-reklam i radio- och TV-lagen riktad till barn visat sig vara förenligt med EG-rätten".

Les pressemeldingen.

Kilde: Kulturdepartementet

"Hela befolkningen garanteras möjligheten att se större idrottsevenemang i SVT eller TV 4", skriver nyhetsbrevet 25timmar-TT. "Det står klart sedan riksdagens konstitutionsutskott (KU) tillstyrkt regeringens så kallade tv-lista. Trots idrottsrörelsens försök att stoppa regeringens förslag att garantera större idrottsevenemang i SVT och TV 4 gick KU på regeringens förslag.

Bakgrunden är ett EU-direktiv som begränsar tv-bolagens frihet att använda exklusiva rättigheter till större evenemang. Bestämmelserna innebär att bolagen inte kan förhindra en allmänhet att se dessa evenemang i fri tv.

Varje medlemsstat har rätt att upprätta en lista med viktiga evenemang. I Sverige omfattar än så länge denna lista bara sportevenemang, såsom VM i respektive fotboll, ishockey, friidrott och handboll samt sommar- och vinter-OS", skriver 25timmar-TT.

Kilde: 25timmar-TT

"Svenska Filminstitutet (SFI) blåser nu faran över för den samlade produktionen av svenska långfilmer i färg", skriver TT/Dagens Nyheter.

"Det rör sig om 295 färgfilmer från åren 1951-1979 som kan räddas undan förintelse genom extra pengar i kulturbudgeten.

Det betyder att Helge Hagermans dockfilm Elddonet från 1951, den första färgfilmen som spelades in i Sverige, kan återställas i ursprungligt skick. Den är en av många tidiga färgfilmer som annars inom några år skulle ha bleknat bort.

- Det är en kulturskatt som annars obönhörligen hade förintats som vi nu kan rädda. Utan extrapengar hade inte vi haft resurser att klara det, säger SFI:s vd Hans Ottosson till TT.

Han räknar kallt med att staten fortsätter att skjuta till samma belopp varje år tills alla filmer är säkrade. Ett arbete som kommer att ta minst 20 år", skriver TT/Dagens Nyheter.

Les artikkelen i Dagens Nyheter.

Kilde: TT/Dagens Nyheter

"Vid dagens (17.11) rådsmöte i Bryssel beslutade EU:s kulturministrar i princip om ett nytt stödprogram för kulturen `Kultur 2000` för åren 2000-2004," heter det i en pressemelding fra det svenske Kulturdepartementet.

"Detta ramprogram innebär att de nu gällande kulturprogrammen Kalejdoskop, Ariane och Raphael får en fortsättning. Det nya ramprogrammet kommer att lämna stöd inom tre områden; Särskilda innovativa och/eller experimentella projekt, Integrerade projekt (samarbetsavtal mellan flera länder) och Särskilda kulturevenemang med en europeisk eller internationell dimension.

- För Sverige har det varit viktigt att hävda små länders möjligheter att få del av ramprogrammen. Det har också blivit tillgodosett, säger kulturminister Marita Ulvskog.

- En annan viktig fråga har varit att de stora evenemangen av PR-karaktär för EU inte har prioriterats," heter det i pressemeldingen.

Fra EU-kommisjonen foreligger en "Communication" og en "Proposal" om "First European Community Framework Programme in Support of Culture (2000-2004)".

Les dokumentet fra EU-kommisjonen.

Kilde: Kulturdepartementet

"EU:s kulturministrar är eniga om att slå vakt om en radio och TV i allmänhetens tjänst," heter det i en pressemelding fra det svenske Kulturdepartementet. "Det stod klart under rådsmötet i Bryssel på tisdagen (17.11) där kulturministrarna hävdade att såväl definition som finansiering av public serviceverksamhet är frågor för varje medlemsstat att avgöra.

Inför mötet har kommersiella TV-företag hävdat att EU:s konkurrens-regler bör tillämpas fullt ut på detta område. Inom vissa delar av EU-kommissionen har framförts att public service-radio och TV kan ses som ett komplement till kommersiell radio och TV och enbart inriktas på att förse publiken med en typ av program som inte är kommersiellt gångbara.

- Vi har fått stöd för den svenska uppfattningen att mediemarknaden inte är som andra marknader, den rör grundläggande värderingar som yttrandefrihet, tillgänglighet och informationsfrihet. En radio och TV i allmänhetens tjänst står för ett mångsidigt utbud av hög kvalitet, tillgängligt för hela befolkningen," understreker kulturminister Marita Ulvskog i pressemeldingen.

Kilde: Kulturdepartementet

Pave Johannes Paul fortalte en forsamling i denne uken (15. november) at Internett og datamaskinene også har forandret hans liv, og måten han lever på.

Han foretrekker riktig nok fortsatt å skrive talene sine med penn, på polsk, for senere oversettelse og utskrift av assistenter i Vatikanet. Men han tillot Vatikanet å satse stort på Internett allerede for flere år siden. I dag havner så å si hvert ord han skriver eller sier straks på Vatikanets hjemmeside.

Vatikanet har en omfattende Internett-tjeneste, og kan dermed raskt og effektivt meddele troende verden over hva paven og den katolske kirke er opptatt av.

Kilde: Reuters

"Den klassiske fjernsynsreklamens tid kan snart være over," melder NTB/Reuters. "Når digitalt TV slår igjennom for fullt, vil seerne nemlig hoppe mye hyppigere fra en kanal til en annen enn tilfellet er i dag, og det blir dermed langt vanskeligere å beregne seervanene, viser en ny britisk studie."

Den britiske medieanalytikeren Alan Griffiths sier til NTB/Reuters at de "naturlige" pausene (for reklameinnslag) blir langt færre fordi seerne kan skreddersy egen fjernsynsseing. "... Digitalt fjernsyn betyr med andre ord at seernes lojalitet overfor visse favorittkanaler blir svekket. Dermed blir også seervanene mye vanskeligere å kartlegge, og næringslivet kan tape store penger ved å bestille reklame under avbrudd i programmer som langt færre enn ventet ser på," sier Griffiths ifølge NTB/Reuters.

Griffiths mener at reklamebransjen må sette sin lit til å slå igjennom på egen hånd - uavhengig av de tradisjonelle programkanalene. "Det betyr at man ikke lenger kan gi et passivt publikum reklamen rett i fanget, men få seerne til aktivt å oppsøke reklamen", skriver NTB/Reuters.

Kilde: NTB/Reuters

"När parlamentariker och ministrar möts till sin 50:e session i Oslo den 9-12 november skriver man historia i elektronisk informationsförmedling. För första gången kan allmänheten lyssna direkt till debatten på de nordiska hemsidorna," heter det i en pressemelding fra Nordisk Råd.

Det er mulig å lytte på opptak av talene i sesjonen senere, om man ikke skulle ha anledning til å høre dem direkte. Fra samme nettsted kan man hente en mengde dokumenter og bakgrunnsinformasjon om rådets sesjon.

I dag kan 88 prosent av den kinesiske befolkningen (1,2 milliarder) se TV. Innen 2000 skal også landsbyene i de fattigste utkantdistriktene nås av fjernsynssendinger, sier Tian Congming, sjef for den statlige administrasjonen av radio, film- og TV-produksjon til Reuters.

Ved siste årsskifte ble det sendt fra 923 kinesiske TV- og 1.363 radiostasjoner, sendinger som til sammen nådde 86 prosent av befolkningen. Økende levestandard har gitt flere kinesere mulighet til å kjøpe TV-apparater. Men i de fattigste regionene har få råd til dette, og ofte når heller ikke TV-signalene fram hit.

I 1985 begynte Kina å bruke satellitt-TV, et ledd i statlige investeringer i infrastrukturen, som nå omfatter 22 opp-link-stasjoner og 150.000 bakkesendere. Det statskontrollerte sentrale TV-selskapet og 26 regionale TV-stasjoner bruker satellitter for å få fram noen av programmene. I kabel-TV-sektoren har antall abonnenter nådd 70 millioner, og det er ventet at tallet vil øke med 5 - 10 millioner abonnenter per år.

Kilde: Reuters

"Ska Stellan Skarsgård ta hem en Felix - den europeiska motsvarigheten till USA:s Oscar - i år?" spør TT/Dagens Nyheter.

"Han är nominerad till `priset för europeiska framgångar i internationell film`. Medtävlare är bland andra Emma Thompson, Kate Winslet och Pierce `007` Brosnan.

... I år har Europeiska filmakademin bestämt sig för att satsa hårt på att ge Felix-utdelningen en ordentlig status. Akademin har nominerat filmer, regissörer och skådespelare i en rad kategorier. De slutliga priserna delas ut i en tv-sänd gala i London den 4 december," skriver TT/Dagens Nyheter.

Les artikkelen i Dagens Nyheter.

Kilde: TT/Dagens Nyheter

"Trass i en stadig sterkere konkurranse om TV-seerne med stadig flere kanaler, bruker de europeiske kringkastingsselskapene mindre av sine inntekter til programproduksjon og mer til investeringer i infrastruktur og forberedelser til digitale tilbud", skriver NRKInfo, som siterer en undersøkelse utført for Den europeiske kringkastingsunion (EBU).

NRKInfo skriver at det ventes at den digitale teknologien vil forsterke denne utviklingen.

"Av undersøkelsen, som omfatter 47 kringkastingsselskaper, går det fram at mens de reelle inntektene steg med 17 % i perioden 1992 - 1996, sank investeringene i program fra 59 % til 58 %.

I Storbritannia, Frankrike og Spania, som er de europeiske land som har best utbygd betal-TV, sank investeringene i programproduksjon med 6 % i denne perioden, fra 62 % til 56 %.

Undersøkelsen viser også at en stadig større andel av programutgiftene går til innkjøp av amerikanske TV-program, amerikanske filmer og sportsrettigheter", skriver NRKInfo.

European Broadcasting Union, EBU.

Kilde: NRKInfo