"Inden for de næste to-tre år er der planer om mindst ti nye store biografcentre i Danmark med over 70 biografsale og over 12.000 biografsæder. Branchen advarer mod overdreven optimisme", skriver Berlingske Tidende.

På 1980-tallet ble antall kinoer i Danmark nesten halvert, fra 329 til 180. De siste årene har billettsalget økt kraftig, fra 1996 til 1997 med ti prosent, til over 11 millioner billetter. 1998 er også et godt år, men tallene er ikke klare ennå.

"Århus, Holstebro og Odense har allerede fået nye store biografcentre, men der er også planer for Struer, Herning, Kolding, Århus, Hillerød, Lyngby og København", heter det i artikkelen i Berlingske Tidende. "Blandt investorerne er store selskaber som Metronome, Nordisk Film og det århusianske Biografkompagniet. Alligevel advarer branchefolk:

`Jeg har været længe nok i branchen til at vide, at fordi man har et godt år med film som Titanic, Festen og Olsen Banden, så skal man ikke blive beruset af succesen. De sidste 30 år er det gået op og ned, mest ned, men fordi halvfemserne har været stabile, giver det blod på tanden,` siger Jens Rykær, der er leder af Herlev Teaterbio og gennem ti år var formand for Danske Biografers Fællesforening.

`Der er ikke plads til flere biografer ret mange steder i Danmark, og det er ophedet at tale om en ny guldalder. Selv om vi har haft et fantatisk filmår i 1998, kan vi let rende ind i et år, der bare er godt - Titanic kan jo gøre et stort udsving alene,` siger Michael Obel fra All Right Projects, der har åbnet Rosengård Bio i Odense med syv sale og 977 sæder."

Kilde: Berlingske Tidende

"Danskerne ser mere tv end nogensinde før. Men kløften mellem dem, der ser meget tv, og dem, der hellere bruger tiden på andre ting, bliver stadig dybere," sier etnolog Karen Schousboe, som er kulturforsker ved KIMMING-instituttet, til Aktuelt Online.

"Ifølge nye tal fra Gallups tv-metermåling så Familien Danmark i gennemsnit fjernsyn to timer og 42 minutter om dagen i 1998. Men det tal er ikke dækkende for hele befolkningen", skriver Aktuelt Online.

. "Det ser ud til, at tv mere og mere bliver en niche-underholdning for en bestemt gruppe af mennesker," sier Karen Schousboe. "Hvis man ser på tendensen internationalt, er tv-seningen stagnerende - måske endda faldende. Og man fornemmer, at det har fået lavere status at bruge sin tid på tv," sier hun til Aktuelt Online.

Les artikkelen i Aktuelt Online.

Kilde: Aktuelt Online

"Finlandssvensk film slås upp stort i Sverige under våren", heter det i en melding fra Finlandssvenskt filmcentrum.

"Göteborg filmfestival, Nordens största och viktigaste filmfestival, visar en finlandssvensk retrospektiv under tiden 29 januari - 7 februari. Veckoslutet 12 - 14 februari står Stockholm och Bio Zita i turen," heter det i meldingen.

Göteborg filmfestival har de siste årene satt fokus på nordisk film. I år innebærer arrangementet Finsk Close-up en nærstudie av finsk og finlandssvensk lang,- kort- og dokumentarfilm.

Innslaget om finlandssvensk film
"... (som) innehåller allting från kortfilmer till dokumentärer och spelfilmer, är den största lanseringen av finlandssvensk film utomlands genom tiderna", heter det i meldingeng fra Finlandssvenskt filmcentrum. "Tidsmässigt omspänner serien filmer från 1940-talet till nutid. Sammanlagt handlar det om ett tjugotal filmer, från Brita Wredes Vägarna kring Rovaniemi (1945) och Jörn Donners Män kan inte våldtas till Claes Olssons biosuccé Underbara kvinnor vid vatten, som förövrigt har svensk premiär den 26 februari.

Bland regissörerna hittar vi förutom Donner och Olsson även yngre förmågor som Peter Lindholm, Ulrika Bengts, John Webster och Anders Engström. Filmerna kompletteras av seminarier. I Göteborg samtalar Claes Olsson, Tove Granqvist (Lilla Teatern), Märta Tikkanen, Claes Andersson och Dag Andersson (Finlandssvenskt filmcentrum) om och kring finlandssvensk film. På plats i Stockholm är åtminstone Olsson och Monika Fagerholm."

Kilde: Finlandssvenskt filmcentrum

"Kulturbanken Finland är en service på Internet för professionella och amatörer inom den finska kultursektoren", heter det i en pressemelding.

"Servicen öppnades till publiken i addressen http://www.kulttuuripankki.fi senaste november. Verksamhetsidén är att göra informationen och tjänsterna inom det konst- och kulturpolitiska området tillgängliga för en bredare användargrupp och att på Internet skapa ett samarbetsforum för grupper som använder eller producerar information inom sektorn kulturpolitik. Banken har etablerats av undervisningsministeriet och centralkommissionen för konst. Ansvarig för kulturbanken är forsknings- och informationsenheten vid centralkommissionen för konst, som också har producerat Kulturbankens bastjänster. För tillfället bastjänster finns på finska.

Kulturbanken innehåller följande servicer:
Nyhetsrummet - här hittar man inrikesnyheter och EU-nyheter som redaktionen sammanställt och analyserat.

Branschguiden informerar om hur de finländska aktörerna kan kontaktas, beskriver kort deras verksamhet och ger uppgifter om deras publikationer.

Termbanken innehåller den centrala terminologin inom konst- och kulturförvaltningen på fyra språk.

Biblioteket innehåller för den kulturpolitiska sektorn centrala inhemska dokument, EU-dokument och dokument från Nordiska ministerrådet, alla i elektronisk form (word, html, pdf, exel). Biblioteket är också ett ställe där arbetsgrupper kan lagra sina egna dokument för att behändigt komma åt dem i grupparbetet.

Länklistan erbjuder temablock som redaktionen sammanställt av de kulturpolitiska aktörernas egna www-tjänster.

Arbetsrummen är virtuella rum som olika arbetsgrupper kan 'hyra' för sitt arbete av redaktionen. Här kan man diskutera genom meddelanden och kommentera dokument som går att ladda ned från Biblioteket.

Rysslanddata är ett exempel på en av de specialdatabaser som Kulturbanken kommer att erbjuda inom olika sektorer.

Ytterligare information: eija.ristimaki@minedu.fi eller marita.muukkonen@minedu.fi"

Kilde: Kulturbanken Finland

Undervisningsminister Björn Bjarnason og Microsofts regiondirektør for Norden, Mats Wennberg, har undertegnet en avtale i Reykjavík, som gjelder oversettelsen av Microfts Windows-baserte programvare til islandsk. Dette blir den 31. språkversjonen av Windows. Fra før har islendingene sin egen språkversjon av operativsystemet til Macintosh.

Windows 98 skal være tilgjengelig før utgangen av 1999, og Internet Explorer og Windows 2000 står deretter for tur. Som motytelse, skal de islandske myndighetene drive en kampanje mot bruk av piratprogramvare. Islandske myndigheter har arbeidet i tre år med saken, før Microsoft-avtalen kom i havn.

Den islandske språkversjonen vil bli den minst utbredte av alle og Microsoft bærer alle kostnader forbundet med oversettelsen. Ifølge Bjarnason kan ikke verdien av dette måles i penger alene.

Kilde: Daily News from Iceland

Islands Filmfond skal fordele totalt IKR 117,8 millioner (USD 1,7 millioner) i filmstøtte i år 2000. De utvalgte ble nylig presentert.

Tre prosjekter får mesteparten av pengene:

- Margrét Rún Gudmunsdóttir får IKR 47,5 millioner for en film om den legendariske Sölvi Helgason basert på Davíd Stefánssons bok "Sólon Íslandus."

- Ari Kristinssons familiefilm "Ikingut" (Venn), om en gutt fra Grønland som ankommer til island på et stukke drivis, får IKR 42 millioner.

- Huldar Breidfjörds fem episodefilmer "Villuljós", med den røde tråd at handlingen finner sted i et Island rammet av strømbrudd, tildeles IKR 18 millioner.

Støtten utgjør 25 prosent av filmenes produksjonskostnader, og dette er første gang i Islands Filmfonds historie at man deler ut så høye beløp til enkeltproduksjoner.

Støtten til fire langfilmer som i 1998 ble nominert til år 2000-støtte ble utbetalt ved samme anledning som planene om produksjon av de tre nye filmene ble lansert. Totalt ble IKR 91 millioner (USD 1,3 millioner) fordelt mellom

- Gudný Halldórsdóttir ("Ungfrúin góda og húsid", IKR 34 million) basert på en novelle av hennes avdøde far Halldór Laxness,

- "101 Reykjavík", i regi av Baltasar Kormákur (IKR 24 millioner),

- "Fíaskó" av Ragnar Bragason (IKR 23 million) og

- Lars von Triers "Dancer in the Dark" fikk IKR 10 millioner. I denne filmen spiller Björk hovedrollen og komponerer musikken.

Kilde: Daily News from Iceland

Som så ofte før, har amerikanske filmer dominert det islandske kinomarkedet, skriver Daily News from Iceland. Suksessen Titanic har seilt opp som alle tiders mest sette film i Island, med 124.008 solgte billetter i 1998. Langt bak kommer Armageddon og As good as it gets, med om lag 50.000 solgte billetter for hver av dem.

Man må gå helt til 13. plass på listen for å finne en islandsk film, Ari Kristinssons Stikkfrí, med 16.815 solgte billetter.

Kilde: Daily News from Iceland

"Reduksjonen i pressestøtten for 1999 vil bli gjennomført som et såkalt flatt kutt, dvs. prosentvis lik reduksjon i produksjonstilskuddet for alle aviser i ordningen," heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet. "Kulturdepartementet vil nå fastsette en midlertidig forskrift for fordeling av pressestøtten i år.

De to organisasjonene som representerer hele den norske avisbransjen, Norske Aviser Landsforening og Landslaget for lokalaviser, gav på et møte med kulturminister Anne Enger Lahnstein fredag 29. januar en entydig anbefaling om at budsjettreduksjonen som Stortinget har vedtatt blir gjennomført som et flatt kutt. Produksjonstilskuddet for 1999 er på 159,7 mill kroner. I 1998 var tilskuddet på 188,25 mill kroner.

Kulturdepartementet arbeider nå med mandat og sammensetning av et offentlig utvalg som skal vurdere pressens rammebetingelser. Under budsjettbehandlingen gjorde Stortinget det klart at utredningen skal omfatte alle komponenter som utgjør pressens rammevilkår og at pressestøtten også skal ses i en mediepolitisk helhetssammenheng."

"Kutt i pressestøtten betyr avisdød," spår Vårt Land-redaktøren Helge Simonnes ifølge Aftenposten. "Den kristelige riksavisen har på to år tapt fem millioner kroner på sentrumsregjeringens pressekutt," skriver avisen.

Les artikkel i Aftenposten.

Kilde: Kulturdepartementet/Aftenposten

"Utenlandske kinogiganter som SF Bio, Sandrew Metronome, AMC Entertainment har lenge vært interessert i å etablere seg i Norge, hvor majoriteten av kinoene er kommunale," skriver Dagsavisen.

"Både i Tromsø, Trondheim og Drammen ønsker Svensk Filmindustri å bygge egne kinoer i konkurranse med den kommunale kinodriften. I Oslo har selskapet lagt inn bud på 49 prosent av aksjene i Oslo kinematografer.

­ Å la SF Bio kjøpe aksjer hos oss vil være i strid med konsesjonslovgivningen, men jeg utelukker ingenting og frykter det meste akkurat nå, sier Oslos kinodirektør Ingeborg Moræus Hanssen til Dagsavisen. ... Mens distributørene stadig hevder at det er akutt kinomangel i Oslo, mener Moræus Hanssen det motsatte. ­ Jeg tror snarere vi har for mange. Men det er liten tvil om at kinobransjen nå går inn i en ny fase: Filmleieavtalen er usikker og de fjernstyrte konsernene kommer for fullt, sier hun.

... Administrerende direktør i SF Bio Jan Bernardsen forteller Dagsavisen at bedriften vil være på offensiven i tiden framover med konsesjonssøknader i større norske byer.

­ Vi tror at vår 80 år gamle kinobedrift kan tilføre det norske kinomarkedet noe verdifullt. Norge er et svært interessant marked. Men jeg stiller meg undrende til hvorfor kommunene vil bruke sine midler på underholdningsbransjen, på bekostning av for eksempel omsorgsoppgaver," skriver Dagsavisen, som formidler et spørsmål til norske kommuner fra Jan Bernardsen: Om man kan velge fritt mellom ulike TV-kanaler, hvorfor ikke også et fritt kinovalg?

Kilde: Dagsavisen

"Spørsmålstegn ved behovet for Norsk Film AS som offentlig eiet produksjonsselskap. Krass kritikk av Norsk filminstitutt. Ernst & Young Management Consulting har på Kulturdepartementets oppdrag saumfart de statlige filmstøtteordningene for spillefilm for å gi sine råd om hvordan alt skal kunne bli bedre. De foreslår å samle støtteordningene i en ny offentlig instans, innføre ulike støttealternativer for ulike typer filmer, og strengere krav til egenkapital for de fleste", skriver Aftenposten.

"Nå forvalter Norsk filminstitutt, Audiovisuelt produksjonsfond og det offentlig eide Norsk Film til sammen 130 millioner kroner årlig i statlig spillefilmstøtte. Ernst & Young gir dagens støtteordninger dårlig skussmål."

Under en pressekonferanse 22. januar hevdet Ernst & Youngs prosjektleder Trond Myhrvold, ifølge Aftenposten, at produsentene kan oppnå mer enn 100 prosent støtte til en film. Myhrvold sa at verken Norsk filminstitutt og Norsk Film bør være sentrale i den framtidige støttepolitikken. Forslag om økning av filmstøtten, slik utredninger har ført til både i Danmark (vedtatt) og i Sverige (under ytterligere utredning) lå ikke i Ernst & Youngs mandat fra Kulturdepartementet.

Les artikkel i Aftenposten.

Les Gjennomgang av støtteordningene til norsk spillefilm.

Kilde: Aftenposten

"1998 var et godt norsk kinoår hvor besøket igjen krøp over de magiske 10%", heter det i en pressemelding fra Norsk filminstitutt. I 1997 kjøpte om lag fem prosent av kinopublikum billett for å se norske filmer. "I tillegg viser tallene at video og TV utgjør et kjempemarked for norsk film," heter det i meldingen, som tar for seg 1998-tallene:

1 159 500 personer så norske filmer (norske co-produksjoner medregnet) av et samlet kinobesøk på 11,4 millioner. Omsetningen utgjør 50.6 millioner kroner. Unntar man co-produksjonene, er besøkstallet 997 000 og omsetningen 42.7 millioner kroner. Dette er en klar forbedring i forhold til fjorårets 615 000 besøkende.

"Naturlig nok er det fjorårets megasuksess `Solan, Ludvig og Gurin med reverompa` som utgjør den vesentligste del av suksessen, med hele 615 000 besøkende pr. 31.12. Men også `Bare skyer beveger stjernene` (117 500) tilfredsstiller Filminstituttets resultatmål med besøk over 100 000. På tredjeplass kom ungdomsfilmen `Schpaaa` med 59 000. Samtlige tre filmer går fortsatt på norske kinoer. I tillegg har det vært et bemerkelsesverdig bra år for norske dokumentarfilmer på kino, med `Leve blant løver` som ble sett av 35 300 mennesker, og også den kritikerroste `Dei mjuke hendene` med et besøk på 16 900.

Totalt ble 19 filmer gitt støtte i 1998, hvorav 8 fikk støtte av Audiovisuelt Produksjonsfond, 7 av Norsk filminstitutt og 2 med støtte fra begge instanser. 14 av filmene var `rene` norske produksjoner, mens 5 er nordiske co-produksjoner. Norsk Film AS var delfinansiør i 8 av disse filmene.

15 nye norske filmer entret videomarkedet i 1998 med totalt 44 600 antall kjøp/leiekassetter med omsetning på 6,7 millioner kroner. Toppfilm var `Salige er de som tørster`, som til nå er sett av 330 000 på leiemarkedet i tillegg til at den er solgt i 5500 eksemplarer på kjøpevideo-markedet. Totalt ble de norske filmene sett av 1 480 000 på leiemarkedet.

Fjernsynssiden kunne oppvise interessante tall med totalt 77 viste filmer fordelt med 21 på NRK1, 23 på NRK2, 20 på TV3 og 13 på TV2. Det totale seerantall på norske filmer utgjorde hele 13,3 millioner, hvorav 37 filmer ble sett av over 100 000 mennesker. Gjennomsnittlig seertall på norske filmer på NRK1 var 346 000, mens tilsvarende tall for utenlandske filmer var 249 000," heter det i pressemeldingen fra Norsk filminstitutt.

Kilder: Norsk filminstitutt v/filmavdelingen,
FILM&KINO, MMIs TV-metertall fra NRK Forskningen, TV2, TV3
Nærmere opplysninger: Prosjektleder Hans Morten Wærp, Norsk filminstitutt
(22 47 45 84, e-post: astrib@nfi.no

Konsernsjef Alf Hildrum orienterte 19. januar kulturminister Anne Enger Lahnstein om at A-pressens seks nr. 2-aviser i 1998 hadde et samlet underskudd på 27,5 millioner kroner, heter det i en melding fra A-pressen.

"Underskuddet skyldes delvis redusert pressestøtte og delvis økte kostnader som følge av skjerpet konkurranse. Det arbeides nå med kostnadsreduksjoner og organisatoriske endringer for å bedre situasjonen for enkelte av avisene," heter det i meldingen.

"A-pressen arbeider med å redusere eierskapet i tre av de seks avisene, nemlig Bergensavisen, Fremtiden og Rogalands Avis. Dette arbeidet skal være avsluttet i løpet av våren. Dagsavisen ble solgt til Stiftelsen Dagsavisen ved årsskiftet, og inngår ikke i de tallene som ble presentert.

Hildrum ba i møtet om at statsråden snarest klargjør regjeringens ambisjoner for pressestøtten i år 2000, og at støtten i 1999 må fordeles med det formål at flest mulig av de utsatte avisene kan overleve året. Konsernets foreløpige regnskapstall for 1998 vil bli offentliggjort 26. februar 1999."

Kilde: A-pressen

"Kulturdepartementet utarbeider nå lovforslag om aldersgrenser for dataspill. Storleverandører av spill har allerede tatt i bruk Filmtilsynets aldersgrenser", skriver Aftenposten.

"For å skåne barn og få mer kontroll med voldsinnslagene i den stadig voksende dataspillfloraen, foreslo Statens filmtilsyn i en utredning for Kulturdepartementet i september at aldersgrensene for kino- og videofilm også innføres for dataspill. Kulturdepartementet vil i nær fremtid sende ut på høring sitt forslag til forskrifter og lovhjemling for en slik regulering av dataspillmarkedet, opplyser ekspedisjonssjef Helge Sønneland til Aftenposten.

- Vi bygger på den utredningen Filmtilsynet har lagt frem. Vi har registrert positive holdninger til utredningen, sier Sønneland.

Statens filmtilsynet har gått inn for at dataspill legges under film- og videoloven og at spilleverandørene i Norge pålegges selv å sette aldersgrenser og merke spillene med nødvendig informasjon. Filmtilsynet skal ha rett til å overprøve de aldersgrensene bransjen setter.

Mens departementet arbeider med lov og forskrifter, bestemte dataspilleverandøren Egmont Entertainment seg i november for å sette egne aldersgrenser på sine nye spill, utover de ulike internasjonale aldersgrensene som finnes," skriver Aftenposten.

Les artikkel i Aftenposten

Kilde:Aftenposten

"Sveriges Television (SVT) ägnade sig åt felaktig sponsring under sändningarna från fotbolls-VM i somras. Det kostar bolaget en miljon kronor," skriver Dagens Nyheter/TT.

Sponsormeldingene ble sendt i forbindelse med alle de 44 VM-kampene, både ved begynnelse og slutt. De ble også gjentatt etter første omgang og før andre omgang.

"Granskningsnämnden för radio och tv anser att halvleksmeddelandena bröt mot reklamförbudet i radio- och tv-lagen. Nämnden har tidigare sagt ifrån att sponsring inte får ske under pågående program. Eftersom SVT på nytt brutit mot bestämmelserna ska SVT betala en särskild avgift," skriver Dagens Nyheter/TT.

Kilde: Dagens Nyheter/TT

Ingen hard lov mot maktkonsentrasjon i mediene ventes i Sverige, melder Dagens Nyheter.
"... Tvärtom, får Sverige en mildare lagstiftning än alla jämförbara länder", skriver avisen.

"I praktiken är det fritt fram för mediejättar som Stenbeck, Bonnier och Schibsted att fortsätta expandera, även om nya uppköp kan behöva prövas i domstol.

Detta är innebörden i det nya lagförslag som kommittén mot massmediekoncentration väntas lägga fram för regeringen."

Kommittén mot massmediekoncentration ble oppnevnt av regjeringen i i november 1997 og har til oppgave å "... ta fram ett lagförslag som ska slå vakt om mångfalden och motverka ägar- och maktkoncentration som kan skada mångfalden inom massmedierna."

"- Många kommer nog att tycka att det är ett ganska tandlöst förslag, sier Frank Lassen (Socialdemokratene), som sitter i komitéen, til Dagens Nyheter.

"- Teoretiskt kan domstolen säga nej till ett uppköp, men i praktiken kanske det blir svårt. Men om till exempel Schibsted skulle vilja köpa Dagens Nyheter kan man åtminstone få det prövat, men kanske inte stoppat.

Moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna väntas reservera sig mot kommitténs förslag.

- Lagen är en tom symbolhandling som inte förändrar någonting. Det enda man åstadkommer är en försvagning av tryckfrihetsförordningen, säger Olle Wästberg (fp).

Lagförslaget betyder med största sannolikhet att grundlagen måste ändras så att konkurrenslagen även kan tillämpas på medieområdet. Ett medieföretag som omsätter minst 4 miljarder kronor måste då anmäla ett planerat uppköp till Konkurrensverket. Verket prövar om fallet ska upp i domstol på samma sätt som när det gäller andra företag med en dominerande ställning, men i praktiken kommer lagen endast att tillämpas i de fall där nyhetsförmedlingen eller åsiktsförmedlingen hotas allvarligt," skriver Dagens Nyheter.

Les artikler i Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

18. januar begynner Sveriges Television prøvesendinger med SVT24, en digital døgnet-rundt-nyhetskanal. Midt i mars starter de ordinære sendingene.

"För oss som arbetar med SVT24 känns det förstås alldeles självklart att SVT valt att satsa på en ny, digital, dygnet-runt-sändande nyhetskanal," skriver Lena Lundkvist, redaksjonssjef i SVT24.

"Vi tror att det behövs ett svenskt alternativ till de utländska och kommersiella nyhetskanalerna och vi är stolta över att vi får vara med och skapa en modern nyhetstjänst för svenska folket.

Ja, SVT24 är mer nyhetstjänst än nyhetskanal.

Om vi vill arbeta i allmänhetens tjänst också i framtiden, så är det viktigt att vi finns till hands när publiken vill titta på oss och ta del av det vi erbjuder. Och om man vill ha tillgång till nyheter, kontinuerliga och uppdaterade, ska man inte behöva vänta länge. Därför sänder SVT24 dygnet runt, med nyhetssändningar och väder varje kvart. Tillgängligheten och snabbheten, tillsammans med andra värden som SVT står för, som till exempel trovärdighet och saklighet, är något som också morgondagens publik, inte minst de unga, kommer att efterfråga," skriver redaksjonssjefen i sin hilsen på Internett.

Les mer om SVT24.

Den siste utgaven av Nordisk Medie Nyt, nå Medier i Norden, satte fokus på de nordiske public service-selskapenes digital-TV-satsing.

Kilde: Sveriges Television

EU-kommisjonen har sendt ut en grønnbok om offentlig informasjon i informasjonssamfunnet (Green Paper on public sector information in the information society).

Kommisjonen ønsker en bred debatt om hvordan offentlig informasjon kan distribueres og brukes av EU-borgerne i sin alminnelighet og næringslivet. Kommisjonen ønsker reaksjoner på grønnbokens innhold innen 1. juni 1999.

Green Paper on Public Sector Information in the Information Society

Kilde: Information Society Trends

Om fusjonsplanene heter det i det svenske Näringsdepartementets pressemelding blant annet: "... Syftet är att skapa en dynamisk och konkurrenskraftig nordisk telekoncern som kommer att bli ett ledande bolag i Europa, samtidigt som det garanterar framtida viktiga samhälleliga tjänster.

I inledningsskedet äger Sverige 60% av aktierna och Norge 40%. Koncernen kommer att börsintroduceras senast den 31 december år 2000 under förutsättning att uppgörelsen godkänns av den svenska Riksdagen, det norska Stortinget och EU:s konkurrensmyndighet. I samband med börsintroduktionen kommer de bägge ländernas ägande att stegvis minskas till vardera 33,4%. Resterande 33,2% säljs ut till marknaden. Dock kommer aldrig de bägge ländernas gemensamma ägande att understiga 51%. Samgåendet bygger på lika inflytande för de två huvudägarna.

Börsnoteringen som sker med huvudnotering på Stockholms fondbörs ger tillgång till kapitalmarknaden och kommer att ge det nya bolaget den finansiella styrka som behövs på en globaliserad och hårt konkurrensutsatt tele-marknad.

Ordförande i styrelsen som består av tre medlemmar från vardera Sverige och Norge blir Jan Stenberg.

Telenors VD, Tormod Hermansen blir koncernchef i det nya bolaget som registreras i Sverige och kommer att ha huvudkontor i Stockholm. Telias tillträdande VD, Jan Åke Kark blir vice koncernchef."

Les pressemeldingen fra Näringsdepartementet.

I pressemeldingen fra det norske Samferdselsdepartementet heter det blant annet: "Vi får et sterkt og konkurransedyktig nordisk selskap, med et solid teknisk og økonomisk grunnlag som sikrer en utvikling med fortsatt lave telepriser og gode teletjenester for forbrukere og næringsliv. Det nye selskapet vil føre videre de forpliktelser som Telenor i dag har når det gjelder levering av teletjenester over hele landet. Det nye selskapet vil bli foreslått delprivatisert. Forslag om dette vil bli lagt fram for Stortinget våren 1999. Den norske eieren får full likeverdighet i styringen av selskapet, sier samferdselsminister Odd Einar Dørum.

Et sammenslått selskap vil gi økt styrke i et sterkt konkurranseutsatt marked og skaper større mulighet for å trygge arbeidsplassene i Norge og videreutvikle norsk kompetanse. Det nye selskapet vil stå sterkere i konkurransen på telemarkedet, både i Norden og internasjonalt. Et nytt og sterkt nordisk telekonsern bidrar også til å styrke konkurransen på det europeiske telemarkedet, sier samferdselsminister Dørum. "

Les pressemeldingen fra Samferdselsdepartementet.

Foreløpig har det bare kommet få kritiske ytringer om fusjonsplanene. En av dem kommer fra det svenske Konkurrensverket, som ifølge Finanstidningen/nyhetsbrevet 25timmar, "... kritiserar statens agerande vid fusionen mellan Telia och Telenor. Telia Access, det fasta telefonnätet, borde borde ha skilts från Telia för att förbättra konkurrensen och sänka samtalspriserna, menar Konkurrensverket.

Nu är det för sent och det kan de enskilda konsumenterna komma att betala dyrt för, skriver Finanstidningen. Eftersom Telia äger teleledningarna ut till abonnenterna är de konkurrenter som dykt upp under senare år beroende av samarbetsavtal med Telia.

- Även om ett företag skulle lägga egna kablar mellan Stockholm och Göteborg kostar det för mycket att dra ledningar till varje enskild kund. De måste företaget hyra av Telia, som samtidigt är småbolagens största konkurrent. Det är där det har uppstått problem under åren, säger Jan-Erik Ljusberg, informationschef på Konkurrensverket, till Finanstidningen. Näringsminister Björn Rosengren säger dock att regeringen inte har några planer på att skilja det fasta telefonnätet från det nya bolaget. Konkurrensverket har själva ingen möjlighet att göra något åt Telia/Telenors dominerande ställning," skriver Finanstidningen/nyhetsbrevet 25timmar.

Kilde:
Näringsdepartementet/Samferdselsdepartementet/
Finanstidningen/nyhetsbrevet 25timmar

En UNESCO-konferanse som ble holdt i Paris denne uken, munnet ut i en anmodning til tjenesteleverandører og foreldre om å bekjempe distribusjon av barnepornografi på Internett. Men mange hadde håpet på at UNESCO skulle gå inn for bruk av sterkere og globale virkemidler i kampen mot pedofili, skriver Infobeat/AP/EJC Media News.

Anbefalingene, utarbeidet av 325 eksperter fra 40 land, var ikke slagkraftige nok, ble det sagt. Ekspertene hevder at de støtte på problemer med ulike definisjoner i verdens land av pornografi og hvilke minimumsaldre som er fastsatt i lovgivningen.

Resultatet ble oppfordring til selvregulering blant Internett-leverandørene og en handlingsplan hvor UNESCO spiller en nøkkelrolle i innsamling og analyse av barnepornografi på Internett. Handlingsplanen oppfordrer også til tett samarbeid mellom nasjonale myndigheter, inklusive skolemyndighetene, internasjonale organisasjoner, dataindustrien og mediene.

Les konferansens Declaration and Action Plan.

Kilde: Infobeat/AP/EJC Media News

"De nordiske lande får et ministerråd for IT-ministre. Det besluttede de nordiske samarbejdsministre på deres møde i København onsdag den 13. januar," skriver Nordisk Ministerråds nyhetsbrev Norden i veckan.

"Formålet med ministerrådet er, at de nordiske ministre med regelmæssige mellemrum kan udveksle erfaringer og drøfte strategier for udvikling af informationssamfundet.

Følgende ministre har ansvar for IT-spørgsmål: Forskningsminister Jan Trøjborg, DK, forvaltningsminister Jouni Backman, FIN, statsminister Davíd Oddsson, IS, närings- og handelsminister Lars Sponheim, NO, näringsminister Björn Rosengren, SE. Fra de selvstyrende områder er udpeget: landsstyremand Finnbogi Arge, Færøerne, landsstyremedlem Peter Grønvold Samuelsen, Grønland, vicelantrådet Roger Nordlund, Åland.

Info Elisabeth Ferm, Nordisk Ministerråd, +45 33 96 02 78, ef@nmr.dk"

Kilde: Norden i veckan

"Den framtidige finansieringsformen for BBC skal nå vurderes av et utvalg som er oppnevnt av den britiske kulturministeren Chris Smith," skriver NRKInfo.

"Utgangspunktet for dette arbeidet skal være at ordningen med lisens i hvert fall skal vare fram til 2006, det vil si så lenge den nåværende avtalen for BBCs Charter gjelder.

Mandatet forutsetter at BBC skal sikres inntekter som gjør at selskapet kan styrke sin posisjon som Storbritannias ledende allmennkringkaster. Utvalget skal ha sin innstilling klar innen utgangen av juli i år.

Selv om det forutsettes at ordningen med lisens fortsetter minst fram til 2006, skal utvalget vurdere hvilke andre måter som kan være aktuelle for å skaffe BBC økte inntekter", skriver NRKInfo.

Les artikkelen i NRKInfo.

Kilde: NRKInfo