I Kulturministeriets nyhetsbrev nr. 20/1999 heter det om den planlagte medieredegjørelsen fra kulturministeren: "Som bekendt har en række politiske partier i dagspressen m.v. fremlagt deres mediepolitiske oplæg eller udtalt sig om de emner, der vil indgå i de kommende medieforhandlinger. På denne baggrund har kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen fundet det mest hensigtsmæssigt at spille direkte ud med et forhandlingsoplæg fremfor en mere generel redegørelse, som ellers var bebudet til efteråret.

Forhandlingerne om en ny mediepolitisk aftale forventes påbegyndt i januar 2000 og afsluttet i løbet af foråret, således at evt. nødvendige lovændringer kan træde i kraft fra 1. januar 2001", heter det i nyhetsbrevet.

Kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen talte 8. desember for Københavns Redaktørforenings generalforsamling. Her fortalte hun hvordan hun ser på utgangspunktet for de kommende medieforhandlingene.

Kort oppsummerte kulturministeren målet for regjeringens mediepolitikk i de kommende fire årene slik:

Styrket public service
Udbygning af public service-forpligtelserne med nye tjenester, teknologisk oplysning og multimedier
Udvikling af jordbaseret digital tv og -radio
Større konkurrence på nyhedsområdet
Øget samarbejde mellem DR og TV2
Styrket lokalradio og tv
Større beskyttelse mod reklamer og sponsorering
En ansvarlig økonomisk ramme

Les kulturministerens tale.

Både DR og TV 2 stiller seg positivt til kulturministerens ønske om arbeid, skriver Politiken.

Avisen kan også melde at SF, som et ledd i medieforhandlingene, "... ønsker, at EU på reklameområdet fastsætter minimumsbestemmelser, ligesom Unionen bør vedtage klare regler, der sikrer DR og TV 2 som landsdækkende kanaler retten til transmissioner fra store begivenheder".

Kilde: Kulturministeriet/Politiken

Representanter for TV 2 og de lokale kanalene i TvDanmark-nettverket forhandler om et nytt samarbeid, og det reageres fra flere hold på planene, melder Politiken.

"Det vil i givet fald betyde, at lokalstationerne dropper forbindelsen til det udenlandsk ejede SBS, der er pengetank og operatør bag TvDanmark. Hvis operationen lykkes, vil det ny kanalsamarbejde for TV 2 betyde en markant styrkelse af sendekapaciteten, og for TvDanmark-lokalstationerne indebærer aftalen en mulighed for at arbejde med en mere ligesindet partner", skriver Politiken.

"Umiddelbart vil SBS Broadcast Danmark i givet fald stå tilbage som taber: Selskabet lancerer fra nytår en ny satellitkanal fra London og satser stærkt på en to-kanal strategi, hvor det hidtidige samarbejde med afsæt i lokalstationerne skulle fortsætte i TvDanmark 2.

Modsat vil TV 2 blive den store vinder: Uden at ofre én krone vil den få adgang til en ny kanal, som vil kunne ses af ca. 80 pct. af de danske husstande. En umiddelbar konsekvens vil være, at TV 2 skrotter planen om en ny satellitkanal og derved sparer store indkøringsudgifter", skriver Politiken.

"Fronterne er trukket så skarpt op, at det kan ende med en retssag om magten over TvDanmarks landsdækkende kanal", skriver Politiken videre.

"Den udenlandsk ejede mediekoncern SBS vil ikke uden sværdslag give afkald på samarbejdet med de lokale TvDanmark-stationer. Modsat ønsker syv af de otte stationer i netværket at kappe forbindelsen til SBS og i stedet at knytte TV 2 til sig som operatør og partner på kanalen. SBS henholder sig til, at stationerne er bundet af en 10-årig og uopsigelig aftale, som først udløber i foråret 2007".

På den annen side later det til at samarbeidet mellomTvDanmarks lokalkanaler og TV 2 ikke vil få politisk eller lovgivningsmessig motstand, skriver Politiken, som framhever at "(Og) dermed er der for TV 2 ryddet en væsentlig sten af vejen, fordi stationen klart betinger sig, at aftalen i givet fald skal være politisk tålelig.

TV 2 har hverken råd eller lyst til at lægge sig ud med politikerne, samtidig med at der på Christiansborg tages fat på de meget afgørende forhandlinger om et nyt medieforlig. Tværtimod mener flere mediepolitikere, at et samarbejde vil kunne give et væsentligt løft til dansk tv", skriver Politiken.

Kilde: Politiken

En ny, satellittbasert, TV 2-kanal beregnet på yngre seere kan være en realitet i 2000. "Stationens bestyrelse siger principielt ja til projektet, og den endelige beslutning vil formentlig blive truffet i slutningen af januar", skriver Politiken.

Avisen peker på at TV 2-andelen av reklamemarkedet i Danmark har sunket i de siste årene, i takt med økt konkurranse fra TV3 og TvDanmark. Begge skal sende fra satellitt i 2000. TV2-ledelsens håp er at lansering av en ny kanal kan hindre ytterligere tap av markedsandeler i TV-reklamemarkedet.

Les artikkelen i Politiken.

Kilde: Politiken

I januar 2000 får alle islendinger som ønsker det, gratis internett-abonnement. Tellerskrittene må de fortsatt betale selv, men det private teleselskapet Íslandssími og handelsbanken Íslandsbanki regner med stor pågang fra interesserte, melder Daily News from Iceland.

De som ønsker gratis tilknytning, må bruke nettstedet www.isl.is. Kulturminister Björn Bjarnason var den første som registrerte seg via www.isl.is. I løpet av de følgende tre timer hadde ytterligere 1.000 mennesker meldt sin interesse.

Det later til at Siminn (Landssími) er i ferd med å inngå en liknende avtale med Landsbanki. Islendingene er allerede blant verdens mest internett-bevisste folk, og de nye tilbudene vil ventelig medvirke til at topp-plasseringen beholdes.

Kilde: Daily News from Iceland

Novembertallene fra Norsk Gallup viser at to millioner nordmenn har tilgang til internett, enten på arbeidet, på skolen eller hjemmefra, skriver NTB.

"Dette er en økning på 20 prosent siden november i fjor. Over 700.000 norske husstander har nå nett-tilkobling. Kvinneandelen øker raskt: 51 prosent av norske kvinner har nett-tilgang, mot 58 prosent av mennene. Gallups undersøkelse viser at 800.000 nordmenn bruker nettet daglig, mens 1,6 millioner surfer på nettet minst en gang i måneden", skriver NTB.

Norsk Gallup tror at tilbudene om det som kalles "gratis" internett-tilgang, uten abonnementsavgift, er medvirkende til økningen i internettbruk.

Kilde: NTB

Et forlik mellom regjeringspartiene og Arbeiderpartiet for kultursektoren har resultert i at det er mulig å produsere like mange filmer i år 2000 som tidligere år, ifølge Arbeiderpartiets Grethe G. Fossums uttalelse til Aftenposten.

"I det store budsjettforliket mellom sentrum og Ap., ble først filmstøtten neste år redusert med 20 millioner til 95 millioner kroner. Kuttet var såkalt tilsagnsfullmakt, som vil bli utbetalt senere. Det er den potten sentrum og Ap. i kulturkomiteen har økt til femti millioner kroner. Og de forsikrer at opplegget er klarert med finanspolitikerne", skriver Aftenposten.

Filmbransjen har i høst mobilisert til kamp mot det de mener er en haltende eller manglende filmpolitikk. Bransjen stolte blant annet ikke på at de 20 millionene som skulle gis som tilsagnsfullmakt var reelle midler, som ville kunne brukes i 2000.

"– Vi har fått 30 millioner kroner i dag. Dette er et første signal om at vi slipper en nedoverbakke før vi går oppover. Nå har politikerne skjønt det", sier spillefilmkonsulent Harry Guttormsen i Norsk filminstitutt til Aftenposten, som også kan melde at 55 norske filmregissører har dannet sin egen organisasjon. Filmprodusentene, som er sett på som en motpart, ønsker dem velkommen på banen, skriver avisen.

Les artikkelen i Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

Tidlig i 2000 starter forhandlingene om ny konsesjon for TV 2. Kulturminister Åslaug M. Haga og den nye TV 2-sjefen, Kåre Valebrokk, hadde sitt første møte 30.november.

"– Vi gir signaler om et bredere konsept. Jeg ønsker mer kultur og økonominyheter. Allerede fra neste år får vi økonomi inn i de daglige nyhetssendingene. Vi har også gått inn i samarbeid om kunstutstillingen Norske bilder", sa Kåre Valebrokk under møtet.

"Kulturminister Haga har flere delikate problemstillinger hun må ta stilling til før hun eventuelt kan fornye TV 2s konsesjon. TV 2 eies av Schibsted/Egmont og A-pressen. Orkla er bare en av flere andre mulige interessenter til en eller flere nye konsesjoner for reklame-TV i Norge. Blant annet mener Orkla at det er rettsstridig å gi TV 2 ny konsesjon uten ny utlysning", skriver Aftenposten, som også berører spørsmålet om det skal legges avgift på en konsesjon som omfatter riksdekkende reklamefinansiert TV i Norge.

Dagens Næringsliv skriver, med NTB som kilde, at norske kulturarbeidere krever flere norske dramaproduksjoner sendt i TV 2.

7. desember møtte representanter fra Norsk Skuespillerforbund, Norsk Film- og tv-produsenters Forening, Norsk Ballettforbund, Norsk Sceneinstruktørforening, Norsk Filmforbund, Norsk audiovisuell oversetterforening og Norske Dramatikeres Forbund kulturminister Åslaug M. Haga for å diskutere TV 2s konsesjon.

"– Det er ikke uten interesse for kultur-Norge hva som står i konsesjonen", sier leder i Norsk Skuespillerforbund, Bernhard Ramstad, til Dagens Næringsliv.

Kilde: Aftenposten/NTB/Dagens Næringsliv

MedieSverige 1999/2000, Statistik och analys er utgitt av Nordicom-Sverige, med Ulla Carlsson, Catharina Bucht og Ulrika Facht som redaktører.

Det heter i egenomtalen av publikasjonen: "MedieSverige består av två delar. I den första delen samlas s k temaartiklar. I årets utgåva behandlas bl a konvergens/digitalisering från olika utgångspunkter. Den andra delen innehåller avsnitt medium för medium, som innefattar utförliga tabellsammanställningar med en inledande uppsats där medieforskare inom det aktuella området redovisar en analys av utvecklingen.

I denna utgåva av MedieSverige där utgivningen sammanfaller med milleniumskiftet återfinns i texterna försök att fånga ett lite längre tidperspektiv – både vad gäller historia och framtid – än vad som är vanligt i analyser av medier".

Kilde: Nordicom-Sverige

IT-kommissionens observatorium för IT-infrastrukturfrågor har overlevert en rapport (Rapport 2/99, SOU 1999:134) til näringsdepartementet. Her formuleres en visjon om tilgang til høyhastighets datakommunikasjon for alle, i hele Sverige.

Rapporten ble til etter en høring i august med temaet "Kommunikation till alla - alltid". IT-kommissionen er en statlig komité utnevnt av regjeringen, og den fungerer som regjeringens rådgiver i IT-spørsmål. Kommissionen ledes av näringsminister Björn Rosengren.

De strategiske vyene om hvordan en IT-infrastruktur kan bygges opp formuleres i fem punkter:

1. Sverige bör bygga en helt ny IT-infrastruktur
2. Allas tillgång till bredband skapar utrymme för tillväxt
3. Finmaskigt fibernät över Sverige klarar helt nya uppgifter
4. Det pågår en "digital landhöjning" över Sverige genom att flera stadsnät, kommunnät och fastighetsnät etc. med hög kapacitet växer fram. Dessa "bredbandsöar" behöver dock knytas samman på ett strukturerat, billigt och fungerande sätt. Det kräver en systematiskt uppbyggd fiberoptisk struktur som är rikstäckande.
5. Staten tar en ledande roll för ett kraftfullt genomförande

Les Rapport 2/99, SOU 1999:134
Framtidssäker IT-infrastruktur för Sverige.

Kilde: IT-kommissionen

"Allt fler skivor, videofilmer, tal- och kassettböcker lånas ut på de svenska folkbiblioteken", skriver Dagens Nyheter.

"Samtidigt minskade bokutlåningen något under 1998, enligt nya siffror från Statens kulturråd. Under förra året lånades 8,8 miljoner så kallade av-medier ut, vilket är den högsta siffran någonsin och utgör 11 procent av den totala utlåningen på biblioteken. Samma siffra 1990 var fem procent. Det är musik som är populärast: en dryg tredjedel av av-medierna som lånas ut i dag är skivor".

Kilde: Dagens Nyheter

"Den av regeringen till våren år 2000 aviserade lagrådsremissen och propositionen om en mediekoncentrationslag har skjutits på framtiden", skriver Tidningsutgivarna.

Tidningsutgivarna får dette bekreftet av Kulturdepartementet, og skriver: "Bakgrunden uppges vara att kulturdeparetmentet måste invänta de förslag som kan komma att läggas av en annan grundlagsutredning, Mediegrundlagsutredningen. Denna har bl a i uppdrag att utreda om ytterligare medieformer skall ges grundlagsskydd än som är fallet i dag. Den skall också se över om den nuvarande regleringen av radio- och tv-sändningar kan ersättas av mera teknikneutrala föreskrifter som är tillämpliga på elektroniska överföringar. Sådana förändringar skulle kunna påverka utformningen och begreppsbildningen i en eventuell mediekoncentrationslagstiftning och därför måste en samordning ske".

Mediegrundlagsutredningen har en frist til desember 2000. Behandlingen av utredningen vil ventelig vare så lenge at det ikke kan legges fram et (eventuelt) forslag om mediekonsentrasjonslivgivning før høsten 2001. Om det skal vedtas grunnlovsendringer i den nåværende Riksdagens mandatperiode må forslag om endring legges fram senest i desember 2001, skriver Tidningsutgivarna.

Kilde: Tidningsutgivarna

"Regeringen har i dag överlämnat lagrådsremissen Utökat skydd för kodade tjänster till Lagrådet", skriver Kulturdepartementet i en pressemelding. "I lagrådsremissen föreslås en ny skärpt lagstiftning om förbud beträffande viss avkodningsutrustning. Förslaget innebär att i stort sett all kommersiell hantering av avkodningsutrustning som ger obehörig tillgång till radio- och TV-tjänster samt informationssamhällets tjänster kriminaliseras.

I lagrådsremissen föreslås även att maximistraffet för brott mot lagen höjs från nuvarande fängelse i sex månader till fängelse i högst två år. Beträffande skadeståndsskyldigheten föreslås åtgärder som stärker tjänsteleverantörernas ställning vid brott mot lagen.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2000 och ersätta den nuvarande lagen (1993:1367) om förbud beträffande viss avkodningsutrustning".

Kilde: Kulturdepartementet

"Regeringen har i dag beslutat om ändringar i bestämmelserna för presstödet och stödet för radio-och kassettidningar. Ändringarna är en följd av de förslag som lades fram i budgetpropositionen och som riksdagen nu antagit", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.

"Regeringens beslut innebär att insatserna för dagspressen förstärks. I syfte att värna den publicistiska mångfalden höjs driftsstödet från år 2000 med 4,5 procent. Höjningen motsvarar ca 20 miljoner kronor. För att presstöd ska ges till tidningar med störst behov ändras gränsen för hushållstäckning för medel- och högfrekventa tidningar från 40 till 30 procent. Lågfrekventa tidningar vars upplaga tillfälligt hamnar under 2000 exemplar skall under två år kunna få ett oreducerat driftsstöd.

För att bl.a. förenkla tillämpningen av reglerna för taltidningar ändras ersättningsprinciperna så att stödet i fortsättningen skall utgå enligt schablon. Stödnivåerna som skall beakta skillnaderna mellan olika grupper av tidningsföretag, beslutas av Taltidningsnämnden. De nya bestämmelserna skall börja gälla fullt ut efter två år", heter det i meldingen.

Kilde: Kulturdepartementet

Yngre mennesker og storbyboere uttrykker ønsket om å lese flere morgenaviser, men har samtidig stadig mindre tid til å ta for seg av medietilbudene, som også stadig øker i antall. En tredjedel av de spurte i Tidningsutgivarnas årlige "attitydbarometer" mener at de i dag har mindre tid til dagsaviser og TV enn for ett år siden.

Dagens Nyheter/TT skriver at 1.000 personer mellom 15 og 79 år er spurt om hordan de tror egne medievaner vil være om fem år. Om lag halvparten av de spurte i alderen 15 - 29 år tror de kommer til å lese flere morgenaviser om fem år.

"Ser man till hela gruppen är det första gången sedan mätningarna startade som de som tror att de kommer att öka morgontidningsläsandet är fler än de som tror på motsatsen. De flesta tillfrågade ansåg att morgontidningarna är lika bra i dag som för ett år sedan", skriver Dagens Nyheter/TT.

"Kvällspressen har haft en rejäl tillbakagång under 1990-talet. Men ska man tro på attitydbarometern kan det vända om några år. Mätningen visar att yngre har en klart mer positiv uppfattning om kvällspressen än de äldre.

Även radion ser ut att kunna öka greppet om de framtida mediekunderna. Radion får det klart bästa betyget bland de bedömda medierna. Däremot får utvecklingen på tv-området övervägande negativa omdömen".

Kilde: Dagens Nyheter/TT

Etter bare åtte måneders digital-TV-forsøk i Sverige er det for tidlig å snakke om fiasko, framholdt kulturminister Marita Ulvskog i en riksdagsdebatt i denne uken. Den store svenske satsingen på jordbundet digital-TV har vært omfattet av mye debatt, se blant annet Medier i Norden: Resymé, 26.11.99.

Dagens Nyheter/TT skriver om kulturministerens innlegg i riksdagsdebatten: "Till den kritiske interpellanten Ola Karlsson (m) sade hon att det är fullt normalt att det tar tid att få människor att acceptera nyheter.

Ulvskog upprepade att det inte finns några planer på att ge skattepengar för att minska kostnaden för avkodare som företaget Boxer TV Access hyr ut. Inte heller finns det något datum för avstängning av nuvarande analoga tv-sändningar.

– Den frågan kan digital-tv-kommittén behandla då den utvärderar den första etappen av markbunden digital tv-sändning", sa kulturministeren blant annet.

Les artikkelen i Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter/TT

"Disney og andre internationale producenter af børne-tv får kamp til stregen, når et nyt nordisk tv-samarbejde i løbet af det kommende år melder sig på det internationale tv-marked", skriver Aktuelt.

De nordiske public service-kanalene (norske) NRK, (svenske) SVT, (finske) YLE og FST og (danske) DR, etablerte for om lag ett år siden Nordmagi A/S, med formålet å skape en motvekt til de kommersielle barne-TV-produsentene. Det er også meningen å tilby de nordiske samarbeidsproduksjonene til TV-selskaper utenfor Norden.

"– I de her år ser vi, at de store kommercielle tv-producenter for alvor mobiliserer sig på børnefronten. Der investeres milliarder i udviklingen af børne-tv – især fra de to amerikanske giganter FOX Kids og Disney. Det er vores vurdering, at børnene bliver løbet over ende af det kommercielle tv. Hvis vi med vores nordiske egenart skal hamle op mod dem i konkurrencen, er det nødvendigt at samarbejde", sier DRs TV-direktør Bjørn Erichsen, leder i Nordmagis styre, til Aktuelt.

Aktuelt skriver: "De første synlige resultater af samarbejdet er netop blevet programsat og kan opleves på DR 1 hver lørdag klokken 18.00 i det nye år. Programmerne henvender sig fortrinsvist til børn mellem fire og syv år. På dansk hedder programmet 'Nu er det nu', og det er skuespilleren Andrea Vagn Jensen, som sidder i studiet og binder tv-serier, musikvideoer og klip sammen, men det er meningen, at hvert land laver sin egen version".

Les artikkelen i Aktuelt.

Kilde: Aktuelt

"Danmark undgik det helt store nederlag, da EU-landene tirsdag blev enige om fælles regler for handel på Internettet", skriver Politiken.

"Erhvervsminister Pia Gjellerups hovedpine var, at alle de andre lande mente, at det skal være strafbart for virksomhederne at overtræde de fælles regler og ville skrive det ind i direktivet. Men det lykkedes Danmark at få hevet strafferetten ud af direktivet. Direktivet betyder, at enhver virksomhed i EU uden yderligere dikkedarer nu kan sælge sine varer og tjenester til andre EU-borgere", skriver Politiken.

Les artikkelen i Politiken.

EU-kommissær for det indre marked, Frits Bolkestein, sier i en kommentar at han er glad for at både parlamamentet og rådet har vært i stand til å nå fram til enighet etter så kort tid som ett år.

Samtidig lanserer EU-kommisjonens president, Romano Prodi "eEurope", et initiativ for å øke hastigheten på omstillingen til et europeisk informasjonssamfunn. Ved lanseringen av "eEurope An Information Society for All", pekes det på ti prioriterte områder. Økt handel via internett er bare et av flere områder som Prodi setter søkelyset på.

Kilde: Politiken/EU-kommisjonen

Optosof får 400 ansatte etter at norske Mogul, Numerica Taskon og Win.hlp, svenske Datastation og finske Webstation fusjoneres inn i det svenske selskapet, skriver Aftenposten.

Om lag halvparten av de ansatte har base i Norge og det nye selskapet blir en av Nordens største internett-aktører.

"Sammenslåingen har skjedd ved en nyemisjon på Optosof-aksjer til en verdi av rundt 580 millioner kroner", skriver Aftenposten.

"Eierne i de norske selskapene blir nå aksjonærer i Optosoft i stedet. Selv om hovedkontoret vil ligge i Stockholm, hvor Optosof er børsnotert, avviser den nye Optosof-sjefen Jørn Lyseggen at dette blir et svensk selskap", skriver Aftenposten. Lyseggen betrakter det nye selskapet som et nordisk partnerskap, og utelukker ikke oppkjøp eller samarbeid med danske selskaper også, etter at den nye organisasjoner er testet og fungerer.

Kilde: Aftenposten

"– Den meget omtalte europæiske filmstøtte svarer i dag nogenlunde til, hvad to amerikanske filmstjerner som for eksempel Tom Hanks og Bruce Willis får i årsløn til sammen. To personer i Hollywood tjener det samme beløb som anvendes til at styrke europæisk film i en ulige konkurrence med amerikanerne. Det er patetisk", sa den franske filmproducent Jean Cazès under et seminar i Berlin om den europeiske filmens framtid, ifølge Ritzau/Politiken.

Seminaret ble holdt i forbindelse med det europeiske filmakademiets årlige prisutdeling. Kritikken fra Cazès, som er leder i de europeiske filmprodusentenes klubb, hadde blant annet adresse til EUs kulturkommissær, Viviane Reding, som nylig har besluttet å øke EU-budsjettet for filmstøtte fra 320 millioner euro til 450 millioner euro.

"En stor del af seminaret blev brugt til at drøfte den underudviklede europæiske filmdistribution, den svage marketing af europæiske film samt den kommende teknologiske revolution, der vil gøre det stadigt billigere at producere film", skriver Ritzau/Politiken.

"Jean Cazès mente, at der bør udarbejdes præcise definitioner af, hvad er en europæisk film i forbindelse med en stadig udbygning af subsidierne fra EU og de enkelte medlemslande.

"– Europæerne må kæmpe for retten til selv at bestemme over deres fantasier og indbildningskraft. Europa er ikke et land, men en en civilisation, der har en mangfoldighed, der ikke kommer til udtryk i det nuværende udbud af film", sa han, ifølge Ritzau/Politiken.

Les artikkelen i Politiken.

Kilde: Ritzau/Politiken

43 prosent av de finske bedriftene bruker elektronisk handel i salgsframstøt, i Sverige var tallet 36 prosent og i Norge 22 prosent. Det framgår av en undersøkelse lagt fram i Helsingfors i denne uken.

Aftenposten skriver: "– Nordmennene er mest opptatt av kostnadsbesparelser når de skal gjøre noe nytt", sa prosjektleder Thomas Xander, i datagiganten SAP, da han la frem en undersøkelse om bruk av og satsing på e-handel i de nordiske landene. Undersøkelsen er foretatt av SAP, som har spurt sine kunder i Norden om hvordan de ser på e-handel nå og fremover.

Undersøkelsen viste også at Norge kommer dårligst ut når det er snakk om å investere i e-handel i nærmeste fremtid. 57 prosent svarte ja på dette spørsmålet i Norge.

Det siste, men mest dramatiske spørsmålet for Norges del, var når selskapene planlegger å investere i e-handel. Bare 25 prosent svarte innen 12 måneder. Blant svenskene var andelen var 50 prosent", skriver Aftenposten.

Det danske Forskningsministeriet har nylig lansert en rekke initativer og rapporter som vil få betydning for elektronisk handel. Det dreier seg blant annet om et dansk lovutkast om elektronisk signatur, i tråd med EUs forslag til direktiv om elektronisk signatur som ble vedtatt på et ministerrådsmøte 30. november.

Det Digitale Danmark-udvalget er kommet med rapporten om Danmarks omstilling til nettverkssamfunnet og i uke 49 legger forskningsministeren fram en IT- og telepolitisk redegjørelse for Folketinget. Her presenteres mer enn 30 initiativer på IT-sektoren.

Kilde: Aftenposten/Forskningsministeriet