"Både kunstnerisk og publikumsmæssigt rider dansk film på en succesbølge, som åbenbart bare bliver ved og ved", skriver Politiken.

Så langt i 1999 er det solgt 1,5 millioner billetter til danskproduserte spillefilmer, det samme som i hele 1998.

"– Vi havde godt nok en fornemmelse af, at det gik helt fint, men det kom nu alligevel som en overraskelse, at tallene var så gode, da vi dykkede ned i statistikken. De danske films andel af det samlede billetsalg er p.t. på 29 procent og vi skal helt tilbage til 1978 for at finde et højere tal, nemlig 31 procent", sier Jimmy Bredow, spillefilmsjef i Det Danske Filminstituts avdeling for Distribution & Lancering, til Politiken.

Les artikkel i Politiken.

Aktuelt Online skriver også om dansk films suksess, men peker på at det finnes malurt i begeret:

"... Den positive udvikling for filmsnedkerne har dog også medført, at der bliver stillet større krav om professionalisme. Samtidig med at bevillingerne øges, er Det Danske filminstitut begyndt at stramme nettet i den anden ende med krav om øget produktudvikling og større opmærksomhed på publikumstække og lancering.

Den udvikling skaber bekymring i visse dele af branchen og er en af forklaringerne på den voldsomme kritik, der rejste sig mod Filminstituttets ledelse i foråret", skriver Aktuelt Online.

Les artikkelen i Aktuelt Online.

Kilde: Politiken/Aktuelt Online

"Basfinansieringen för den regionala filmverksamheten bör höjas till 2 milj. mk., föreslår i sin slutrapport en arbetsgrupp som funderat på utvecklingen av den regionala filmverksamheten", heter det i en pressemelding fra Undervisningsministeriet.

"Behovet av tilläggspengar jämfört med vad verksamheten får i dag är ca 300 000 mk. Arbetsgruppen föreslår också att personalen vid de regionala filmcentrerna fortbildas och att skolkinon utvecklas.

Det finns 9 verksammma regionala filmcenter i Finland. Deras verksamhet har främst varit att ordna filmföreställningar, både avgiftsbelagda och gratis, rådgivning och olika slag av tjänster samt kursverksamhet.

Stödet för den regionala filmverksamheten bör höjas till en nivå som gör det möjligt att förutom att utveckla de redan verksamma filmcentren få till stånd filmverksamhet i områden där det inte med dagens medel har varit möjligt".

Kilde: Undervisningsministeriet

Radio 2 Digital er gitt konsesjon til å drive en riksdekkende, reklamefinansiert og digital radio, melder NTB. Norsk Radio Digital var den andre konsesjonssøkeren, et selskap som har sin base i det norske plateartistmiljøet. Radio 2 Digital disponerer en sjettedel av den digitale frekvensblokken, som ellers har kapasitet for NRK (fire sjettedeler) og den riksdekkende kommersielle P4 (en sjettedel).

Hovedaksjonærene i Radio 2 Digital er Kristen Riksradio, Norsk Aller og Scandinavian Broadcasting Systems. "Den digitale radiokanalen vil etter planen være på lufta fra april neste år, og det vil bli sendt programmer fra to kanaler store deler av døgnet. Radio 2 Digital har forpliktet seg til å samarbeide med lokale programleverandører i alle fylker", skriver NTB.

"– Det er meningen at den nye digitale radiokanalen skal bidra til å øke dagens mangfold i eteren", sier rådgiver Carl Henrik Lyngaas i Statens medieforvaltning til NTB.

"Programmene til den nye radiostasjonen skal bestå av aktualitetsstoff, kultur- og livssynsstoff og barneprogrammer. Programprofilen skal utvikles gjennom to faser. I første fase vil Radio 2 Digital sende hovedsakelig innkjøpt stoff. I fase to, som inntrer når mer enn halvparten av befolkningen kan ta inn digitale radiosendinger, skal radiostasjonen gradvis bygge opp egenproduksjon av programmer", skriver NTB.

Aftenposten melder at sendelselskapet Norkring
"... i disse dager (setter) i gang den største radiolinjeutbyggingen i Norge på femten år. Det er Siemens som har fått oppgaven med å bygge ut første etappe. Hele utbyggingen er beregnet å koste mellom 200 og 300 millioner og vil ta fem år. Telenor Nett har fått oppgaven med å installere det nye utstyret", heter det blant annet i meldingen i Aftenposten.

Kilde: NTB/Aftenposten

Underskuddet for lokalfjernsynsselskapene ble samlet sett 12 millioner NOK i første halvår, mens tallet for tilsvarende periode i fjor var 14 millioner NOK, melder Dagens Næringsliv.

De fleste selskapene går med overskudd. Avisen peker på at A-pressens konsernsjef Alf Hildrum har sagt at lokal-TV-selskapene som har A-pressen på eiersiden, må gå i balanse i 1999.

"Mens annonsemarkedet totalt falt med 3,6 prosent i første halvår i år, kunne landets 21 lokal-tv-stasjoner notere seg for en vekst i annonseinntektene på 5,6 prosent, til 38 millioner kroner", skriver Dagens Næringsliv.

Vidar Nordby, lederen i forbundet som organiserer de norske lokalfjernsynsselskapene, er tilfreds med at selskapene har erobret fem prosent av annonseomsetningen på TV-sektoren i Norge. Men Nordby innser at han ikke får rett i sin spådom fra januar i år; at lokal-TV-bransjen sett under ett skulle gå i balanse.

"Annonseinntektene er én av to inntektskilder for lokal-tv-stasjonene. Den andre er betaling fra TVNorge for distribusjon og kjøp av nyhetsinnslag. I første halvår beløp denne TVNorge-betalingen seg til 44 millioner kroner, slik at den totale omsetningen for lokal-tv-stasjonene endte på 82 millioner kroner. Det gir en omsetningsvekst på 3,8 prosent i forhold til samme periode ifjor", skriver Dagens Næringsliv.

Kilde: Dagens Næringsliv

"Konsernstyret behandlet den 17. august regnskapet per 30.6.1999", heter det i en pressemelding fra Schibsted.

"Konsernets omsetning i 1. halvår ble kr 3.635 mill. (kr 3.025 mill.), en økning på 20 % sammenlignet med samme periode i fjor. Økningen skyldes hovedsakelig tilgangen av datterselskaper som ikke var inkludert i 1. halvår 1998. Driftsresultatet endte på kr 81 mill. (kr 323 mill.), og resultatet ble kr 37 mill. (kr 218 mill.)", heter det i pressemeldingen.

Schibsteds delårsrapport og presentasjon er tilgjengelig på internett.

Les melding fra Interpost/NTB.

Kilde: Schibsted

"Lars Sponheim, regjeringens IT-minister, inviterer til en åpen debatt på internett om utviklingen av informasjonsamfunnet", skriver NTB.

Kimen er navnet på nettstedet som ble åpnet av næringsminister Sponheim nylig. NTB siterer Sponheim: "– Et ledende kunnskapssamfunn må inkludere verdier som åpenhet, toleranse, rettferdighet, likeverd og alles mulighet til deltakelse.

Nettstedet (kimen.dep.no) er delt opp i underavdelinger for Prosjekter, med informasjon teknologiens muligheter og menneskene bak prosjektene, Dialog, et debattforum, og Undring, for spørsmål", skriver NTB.

Prosjekter tar for seg ulike måter IT brukes på i Norge i dag; elektronisk handel, personvern, IT i skolen, språkteknologi, telemedisin og tilgang til statsforvaltningen gjennom internett, framholder NTB.

Kilde: NTB

Selskapet Stelacon gjør jevnlig analyser av det svenske telemarkedet. "Enligt företagets undersökningar har svenskarnas intresse än så länge varit mycket svagt för de möjligheter som redan finns att få snabbare internet", skriver Svenska Dagbladet.

"Orsaken är framför allt att den traditionella metoden att sitta hemma med ett modem i datorn och surfa via det vanliga telefonjacket är så pass billig att nyheterna inte kan konkurrera. Det gäller till exempel de erbjudanden om bredband som Telia och Bredbandsbolaget nyligen lanserat", heter det blant annet i Svenska Dagbladets artikkel.

Kilde: Svenska Dagbladet

Institutet för reklam- och mediestatistik, IRM, mener at omsetning av internettannonser i det svenske markedet i 1999 vil dobles i forhold til fjoråret, melder Dagens Resumé, som viser til IRMs pressemelding.

I 1997 var omsetningen 61 millioner SEK. "Året därpå ökade investeringarna med 235 procent till 207 miljoner. Prognosen för i år ligger på 408 miljoner kronor. Inför år 2000 tror IRM att ökningen kommer att mattas och omsättningen stannar på 624 miljoner", skriver Dagens Resumé.

"Den svenska marknaden för internetreklam utgör cirka 50 procent av den nordiska marknaden. Att jämföra med Sveriges andel av de totala annonsinvesteringarna som håller sig kring 33 procent".

Kilde: Dagens Resumé

"Ernst & Young Management Consulting AB har på uppdrag av Digital-TV-kommittén utarbetat en företagsekonomisk modell för analys av programföretagens investeringsvilja och en samhällsekonomisk modell för att utvärdera marksänd digital TV:s effekter ur ett vidare perspektiv", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.

Rapporten Underlag för bedömning av marksänd digital TV konkluder blant annet med at marknettet i overskuelig framtid er nødvendig for å opprettholde tilgang til TV for hele befolkningen. Rapporten gir en beskrivelse av programselskapene og deres muligheter i det digitale TV-markedet. En samfunnsøkonomisk nyttemodell blir også presentert; kostnader og nytte forbundet med det digitale marknettet.

"Digital-TV-kommittén kommer nu att arbeta vidare för att fullgöra sitt uppdrag att göra dels en företagsekonomisk analys, dels en samhällsekonomisk utvärdering av marksänd digital TV. Kommittén kommer under hösten att påbörja utvärderingen av de digitala TV-sändningarna i marknätet. Utvärderingen skall ligga till grund för regeringens och riksdagens beslut om den fortsatta utbyggnaden", heter det i pressemeldingen fra Kulturdepartementet.

"En central fråga är givetvis vid vilken tidpunkt sändningarna i det analoga marknätet kan upphöra. Parallellt med det arbetet under hösten kommer fördelningen av tillstånden i det fjärde sändarnätet för marksänd digital TV att ske.

Kommitténs avsikt är att under våren 2000 lämna en rapport till regeringen. Kommittén kommer också att fortsätta att följa utvecklingen i andra länder, och besöker bl.a. London för att på plats ta del av hur verksamheten fungerar i Storbritannien. Utvecklingen i Finland är också intressant efter beslutet av den finska regeringen i juni om en satsning på digital marksänd TV. Målet i Finland är att upphöra med de analoga TV-sändningarna år 2006", heter det blant annet i pressemeldingen,, som også inneholder en sammenfatning av rapporten Underlag för bedömning av marksänd digital TV.

Kilde: Kulturdepartementet

"I Sverige går nu de kommunala bostadsföretagen i spetsen för att i stor skala bygga ut nya snabba bredbandsnät till hushållen. Hushållen får därmed snabba och billigare Internettjänster (IP) och i framtiden även IP-telefoni och datatjänster för att sänka energikostnaden", skriver Dagens Nyheter.

Dersom en husholdning kobles til et bredbåndsnett, er det mulig å ha oppkobling døgnet rundt til en fast, lav månedlig pris. Kostnadene ved å bruke Telia og Tele 2 blir høye i sammenligning med et slikt tilbud.

Les artikkelen i Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

Presstödsnämnden peker i sin analyse av 1998 på at den svenske dagspressens andel av annonsemarkedet er i vekst. Mål i spaltemeter økte det med 4,5 prosent fra 1997, skriver Svenska Dagbladet. Men dagspresseopplaget faller, totalt sett, ifølge tall fra Tidningsutgivarna.

"– Tidningarnas förbättrade lönsamhet har skett i två steg. Först 1997 genom en neddragning av kostnaderna och sedan 1998 med en tillströmning av annonser", sier Karl Erik Gustafsson til Svenska Dagbladet. Han er professor i massemedieøkonomi ved Handelshögskolan i Göteborg og en av to forfattere av rapporten fra Presstödsnämnden.

"I jämförelse med andra år är 1998 ett genomsnittsår, med en genomsnittlig nettomarginal på 6,5 procent. Karl Erik Gustafsson tror att lönsamheten om några år kan nå en tredje höjdpunkt, att jämföra med glansåren 1987 och 1992 då nettomarginalerna nådde 9,1 respektive 8,1 procent", skriver Svenska Dagbladet.

Det statliga presstödet var under 1998 443,2 miljoner i driftstöd och 73,7 miljoner kronor i distributionsstöd. Presstödsnämnden har till uppgift att stödja de svaga aktörerna på marknaden och därmed bevara den massmediala mångfalden i landet", skriver Svenska Dagbladet.

Les artikkelen i Svenska Dagbladet.

Kilde: Svenska Dagbladet

"I går (26.08) offentliggjordes affären som ger MTG Radio 24 procent av aktierna i P4 Finland, skriver nyhetsbrevet 25timmar. "Avtalet innebär också att MTG Radio tar över ansvaret för att driva P4 Finlands två radiokanaler.

MTG Radio driver i Sverige kanalerna RIX och Power hit radio", heter det i nyhetsbrevet.

Kilde: 25timmar

"Public Aid Mechanisms for the Film and Audiovisual Industries in Europe", er tittelen på en omfattende oversikt utgitt av Strasbourg-baserte European Audiovisual Observatory, EAO.

Rapporten sammenligner og analyserer nasjonale og regionale offentlige støtteordninger i Europa, og tar blant annet for seg likheter og forskjeller mellom støtteordninger til film- og TV-produksjoner.

Det heter i EAOs egenomtale av rapporten:
"Support systems for European cinema and audiovisual industries are living entities and as such are frequently modified. This is perhaps even more true at a time when signs of renewal can be seen in national audiovisual and cinematographic industries.

The whole landscape of public support systems for the cinema and audiovisual industries is depicted, portraying the great diversity of national and regional policies. This overview of the situation enables us not only to pinpoint the originality of cinema and audiovisual policies in each country, but also to identify their common elements. Through this study we gain an insight into the wealth of policies which have sprung up and the flexible way in which these are adapted to specific national situations, whilst appreciating the need for aid policies on a European level.

This work draws on an in-depth study carried out by the National Cinematographic Center in Paris and the European Audiovisual Observatory and provides information on the sums of money distributed".

Les mer om "Public Aid Mechanisms for the Film and Audiovisual Industries in Europe".

Kilde: European Audiovisual Observatory

"Ett knippe spelregler för marknadsföring riktad mot barn och unga på Internet är utarbetade. De nordiska ministrarna med ansvar för konsumentfrågor har i dag (25.08, i et møte i Island, red. anm.) godkänt reglerna som senare ska skapa grundlag för ett gemensamt initiativ i EU. Ministrarna uppmanar näringsledare och andra som arbetar med marknadsföring riktat mot barn och unga att följa de nio punkterna som en vägledning i Norden", heter det i en pressemelding fra Nordisk Ministerråd.

"Dagens regelverk är inte tillrättalagt den nya elektroniska utvecklingen och konsumentgrupper som t.ex. barn och unga är en lättpåverkad målgrupp för marknadsförare på nätet. För marknadsföring på Internet riktad mot barn och ungdom bör följande gälla:

1. Marknadsföringen skall som utgångspunkt uppfylla de generella kraven på god marknadsföringssed.
2. Marknadsföringen skall vara klart identifierbar som sådan. Det betyder att den bör vara utformad på sådant sätt att det är uppenbart för målgruppen - barn och unga - att det rör sig om marknadsföring. Uppgifter bör lämnas som tydligt identifierar den som marknadsför.
3. Marknadsföring bör inte innehålla inslag som kan riskera att skada barn.
4. Marknadsföring bör anpassas till målgruppens utvecklingsnivå och bör därför inte utnyttja barns och ungdomars naturliga godtrogenhet och brist på erfarenhet. Barns känsla av lojalitet bör inte missbrukas i marknadsföringen.
5. För det fall marknadsföringen innehåller underhållningsmoment - som t.ex. lek, spel och liknande - bör underhållningen inte kombineras med eller avbrytas av reklaminslag.
6. Barn och ungdomar bör inte uppmanas att lämna upplysningar om sig själva, hushållet eller andra personer. Det bör inte förekomma att barn och ungdomar avkrävs uppgifter som villkor för att få tillgång till innehållet i marknadsföringen.
7. Barn och ungdomar bör inte lockas med möjligheter till belöningar med ekonomiskt värde som villkor för att få uppehålla sig på eller delta i aktiviteter på Internet.
8. Barn och ungdomar bör inte uppmanas att köpa en vara eller ingå avtal via Internet.
9. Näringsidkare, vars marknadsföring är riktad mot barn och unga, bör inte använda länkar till webplatser som innehåller material som inte är avsett för barn och ungdomar. Material som enbart är avsett för vuxna bör hållas åtskilt från material som näringsidkaren erbjuder eller avser att erbjuda barn och ungdomar", heter det i pressemeldingen.

Kilde: Nordisk Ministerråd

"Efter tre år med underskott säljs nu den norska dagliga webbtidningen Nettavisen till det svenska Internetföretaget Spray AB för 180 miljoner kronor. Nettavisens styrelse har enhälligt sagt ja till budet från Spray", skriver TT-NTB-Dagens Nyheter.

Sprays styreleder Jonas Wahlström sa under en pressekonferanse at selskapet skal ekspandere i Europa og vil tilpasse Nettavisens konsept til andre markeder.

Med en startkapital på 30 millioner NOK og satsing på reklameinntekter framfor abonnement, ble Nettavisen høsten 1996 startet som en av Europas første rene internettaviser.

Les artikkel i Dagens Nyheter.

Les artikkel i Svenska Dagbladet om børsnotering av Spray.

Kilde: TT-NTB-Dagens Nyheter/Svenska Dagbladet

Styret i Nordisk Film- & TV-fond har tilsatt Svend Abrahamsen, Danmark, som ny direktør for fondet i den kommende fireårsperioden, med tiltredelse 1. januar 2000.

Svend Abrahamsen er for tiden ansatt i TV2 i Danmark, som redaktør med ansvar for utvikling av og investering i dansk/nordiske spillefilmer. Han har tidligere arbeidet i Danmarks Radio som co-produksjonssjef, med ansvar for danske og nordiske co-produksjoner av spillefilmer og TV-serier, blant annet "Dogme-filmene", Charlot & Charlotte" av Ole Borndal og Lars von Triers "Riget".

Nordisk Film- & TV-fond er finansiert gjennom en avtale mellom Nordisk Ministerråd, ti nordiske fjernsynsselskaper og fem nordiske filminstitutter. Fondet har en årlig budsjettramme på NOK 60 millioner.

Kilde: Nordisk Film- & TV-fond

Den 20 juli beslöt EU-kommissionen att börja utreda klagomålen om de franska och italienska public service bolagen som framförts av kommersiella konkurrenter. Är det ekonomiska stöd bolagen fått av Frankrike resp. Italien – i form av licensavgifter, kapitaltillskott och ad hoc bidrag – i strid med EU:s statsstödsregler? är huvudfrågan.

Av kommissionens pressmeddelande framgår att man i båda fall misstänker att kapitaltillskotten och ad hoc bidragen inte är i enlighet med reglerna. Detta särskilt med tanke på att det tillkommit efter EG-fördraget och liberaliseringen på området trätt i kraft. Licensavgifterna tar kommissionen inte ställlning till eftersom man anser sig behöva mer uppgifter rörande dessa. Här tycks tidpunkten för införandet av avgifterna ha betydelse.

Medlemsstaternas stöd för public service tycks hålla i sig. Vid kulturministermötet i Nyslott i juli framhöll den franska kulturminstern Catherine Trautmann vikten av att Amsterdamfördragets protokoll om public services speciella roll beaktas i samband med dessa utredningar.

Läs kommissionens pressmeddelande "Commission opens formal procedure regarding certain aid measures for public broadcaster RAI (Italy) and raises no objections to other measures".

Läs kommissionens pressmeddelande om "State aid to public broadcasters France 2 and France 3".

Kilde: Anna Celsing, Bryssel

Glöm V-chipset och satsa i stället på nya digitala metoder att sålla bort TV-program som kan vara skadliga för barn, rekommenderas i studien "Parental Control of Television Broadcasting" som University of Oxford nyligen gjort på uppdrag av EU-kommissionen.

Därför har EU-kommissionen nu planer på att ta upp frågan med Digital Video Broadcasting (DVB) – konsortiet som håller på att utveckla digitala Multimedia Home Platform. Framför allt vill man diskutera tekniska krav för utrustning som gör det möjligt för föräldrar och andra att ha kontroll över vilka program som minderåriga ser.

Kommissionen tänker också kontakta TV-bolag, Internetoperatörer, tittarorganisationer m fl för att diskutera klassificeringssystem, särskilt beskrivande sådana som forskarna rekommenderat med tanke på kulturella skillnader i vad som anses skadligt för barn.

Läs mer i kommissionens rapport.

Kilde: Anna Celsing, Bryssel

EU-kommissionen verkar inte anse att förbud mot reklam riktad mot barn strider mot unionens regler. Det kan leda till att fler länder inför restriktioner, tror Toy Industries of Europe (TIE) som i fyra år försökt övertyga kommissionen att förbudet i Grekland mot leksaksreklam i TV mellan kl.7 och 22 utgör ett brott mot fördraget.

1997 började kommissionen utreda klagomålet mot Grekland. Sedan dess har man gjort en intern studie över leksaksreklamens effekter på barn och konsulterat experter i medlemsländerna. Men i övrigt har inte mycket hänt trots att EU:s ombudsman har krävt kommissionen på en förklaring till att inget beslut fattats.

Kilde: Anna Celsing, Bryssel

TV-samarbeidet Eureka mellom Kirch og Mediaset er godkjent. Eureka skal arbeide med produksjon og sending, salg av TV-reklame, og salg av TV-rettigheter på det internasjonale markedet.

"Since both groups are essentially active in different geographic markets, there is no significant overlap between them. Also, the activities related to the assets transferred to Eureka are essentially complementary. The creation of Eureka will not, therefore, create or strengthen a dominant position in the European Economic Area (EEA) Agreemen", heter det blant annet i pressemeldingen fra EU-kommisjonen.

Kilde: EU-kommisjonen