Å forby reklame beregnet på barn vil være umulig å håndheve i praksis og medføre dårligere barne-TV-programmer, mener representanter for DR, TV 2, TV3 og TvDanmark.

De er "... skeptiske over for kulturminister Elsebeth Gerner Nielsens (R) idé om at forbyde børnereklamer i tv," skriver Politiken. "Forslaget er foranlediget af en stor undersøgelse i Politikens Media-tillæg i november, der viste, at halvdelen af danskerne ønsker et totalforbud. "

Ministeren mener, at `kommercialiseringen æder sig ind på barndommen`. Førskolebørn har meget svært ved at skelne mellem reklamer og det, der ellers foregår på tv-skærmen, og alle børn bliver naturligvis - i lighed med voksne - påvirket af reklamerne.

Men det er ikke grund nok til et forbud, mener branchen og højrefløjen i Folketinget. De peger på, at det først og fremmest er forældrenes ansvar, mens Socialdemokratiet og venstrefløjen støtter den radikale tanke - der er modelleret efter reglerne i Sverige: forbud mod reklamer for produkter til børn under 12 år, mod reklameblokke før og efter børneudsendelser samt mod brugen af sponsorer på børneprogrammer.

Forslaget kan dog tidligst blive gennemført, når det nuværende medieforlig udløber i år 2001. Indtil da opfordrer tv-stationerne ministeren til at tænke sig grundigt om, " skriver Politiken.

Les artikkel i Politiken.

Kilde: Politiken

"Kulturministeren indgik i aftes (15. desember, red. anmn.) et `lille` medieforlig, der reelt betyder, at DR indtil videre stadig har monopol på landsdækkende radio, men samtidig mister den fjerde radiokanal", skriver Berlingske Tidende. Avisen fortsetter: "Og foreløbig kommer DR2 heller ikke ud til flere seere. Partierne mødes igen til januar for at prøve at blive enige om at lade et netværk af lokalradioer blive landsdækkende".

Uenighet om TV2 kan tilby landsdekkende nyheter til et kommende landsdekkende nettverk, bestående av 22 kommersielle lokalradioer, var årsaken til at det ikke ble inngått et bredt medieforlik, skriver Berlingske Tidende.

"Kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen (R) ønskede, at alle på nær DR skulle have mulighed for at byde, men de borgerlige partier ville holde TV2 udenfor. `Det er tilsyneladende meget vigtigt for ministeren, at TV2 skal kunne gå ind og lave de her nyheder i et centralt nyhedshus. Vi vil prøve noget helt andet,` siger Venstres Jens Rohde. `Jeg mener, det er et brud på de mediepolitiske principper, som blev vedtaget med det sidste medieforlig. Nemlig at TV2 og DR skulle kunne danne kommercielle selskaber,` siger kulturministeren."

Dermed får ikke DR den fjerde radiokanalen, som selskapet allerede bruker til å forsøkssende klassisk musikk. Forutsetningen for de borgerlige partiene var at lokalradioene kunne få tillatelse til å danne et landsdekkende nettverk, med nyhetssendinger på DRs nivå. Men det ble altså ikke enighet om hvem som skulle produsere nyhetssendingene. Det var heller ikke, stadig ifølge Berlingske Tidende, enighet om hvilke radioer som skal få sendetillatelse

"Ministeren har jo sagt, at hun kæmper for monopolbrud. Men hun kan ikke engang overskue at fjerne den ordlyd i lovgivningen fra 1926, hvor der står, at DR har monopol på landsdækkende radiospredning - det forstår jeg ikke," sier Jens Rohde (V), til Berlingske Tidende.

"Jeg synes, det var sådan en oplagt chance for at revolutionere medieverdenen, for DRs monopol ville reelt være brudt med den her aftale. Jeg synes, at oplægget indeholder mange gode ting, og det er lytterne og seerne, som taber," sier kulturministeren.

Enden på dette forsøket på et bredt medieforlik ble små endringer av tilskuddsreglene for lokalradio og -TV, at DR og TV2 kan fortsette med digitale TV-forsøk, og at digitale radioforsøk fortsetter. Noen avtale om å få DR2 ut til flere seere foreligger ennå ikke.

Kilde: Berlingske Tidende

"Regeringsstrategien skal gøre Danmark til et førende land med udvikling af nye produkter og serviceydelser indenfor informationsteknologi, tele-kommunikation og elektronik", heter det i en pressemelding fra Erhvervsministeriet.

"Strategien er udviklet i tæt dialog med virksomheder og organisationer i erhvervet og omfatter samtlige ministeriers indsats for erhvervet".

I et resymé av strategidokumentet framheves at: "Danmark har et frugtbart IT/Tele/Elektronik-miljø. Der er mange eksempler på, at de danske virksomheder klarer sig godt i den internationale konkurrence. Men erhvervet står over for nye udfordringer. Det er vigtigt, at Danmark også i fremtiden kan tilbyde virksomhederne nogle attraktive rammer".

Dokumentet IT/TeleElektronik - Danmarks Erhvervspolitiske Strategi

Kilde: Erhvervsministeriet

Les artikler om barn og TV i Aktuelt Online.

Kilde: Aktuelt Online

"Trafikministeriet har lediganslagit koncessionerna för televisions- och radioverksamhet", heter det i en pressemelding. "Förfarandet vid ansökan om koncession har behandlats i en kommunikationspolitisk ministerarbetsgrupp under ledning av trafikminister Matti Aura. Koncessionerna lediganslogs den 16 december. Samtidigt lediganslogs koncessionerna för analog televisions- och radioverksamhet.

Koncessioner för digital televisionsverksamhet beviljas för sändning av tre kanalknippen. I genomsnitt fyra televisionskanaler ryms i varje kanalknippe. Eftersom frekvenskoordineringen i fråga om ett kanalknippe ännu pågår, kommer de slutliga koncessionsbesluten eventuellt att fattas senare.

För analog televisionsverksamhet, som alltså utförs med traditionell teknik, beviljas två riksomfattande koncessioner. Den ena koncessionsperioden börjar den 15 december 1999 och den andra den 1 oktober 2001. För närvarande innehas dessa koncessioner av MTV Oy och Ruutunelonen Oy. För analog televisionsverksamhet beviljas en koncession även för verksamhet i Tammerforsregionen. För närvarande innehas koncessionen för Tammerforsregionen av Tampere TV.

Utöver dessa kan en koncession för analog television beviljas även för Helsingforsregionen. Denna koncession beviljas endast om det ännu finns tillgänglig sändningsfrekvens efter koordineringen av digitalkanalernas frekvenser. Beviljandet av koncession påverkas också av om ett positivt beslut kan motiveras utgående från televisionsverksamhetens digitalisering, programutbudets mångsidighet och främjande av yttrandefriheten.

För riksomfattande digital radioverksamhet beviljas en eller flera koncessioner. Dessutom beviljas koncessioner för digital radioverksamhet i Nyland samt i Helsingforsregionen. Var och en av de digitala radiokoncessionerna berättigar till sändning av en radiokanal.

Koncessioner för analog radioverksamhet beviljas för lediga frekvenser och sändningseffekter. Sändare på olika orter kan sända samma kanals programutbud. De nuvarande lokalradiostationernas koncessionsperiod går ut i slutet av juni 1999.

Storbritannien var först med att inleda digital televisionsverksamhet i höstas. I Sverige inleds sändningar i digitalnätet i början på nästa år. I Finland torde regelbunden sändningsverksamhet inledas i början av år 2000", heter det i meldingen.

Kilde: Trafikministeriet

Et finsk strategispill, kalt Sokrates, vant nylig førstepris i kategorien for læremidler under messen Europrix 98 i Wien. Ca 500 multimediaprodukter fra 26 land var meldt på til årets Europrix.

Juryen beskriver Sokrates som et enestående innovativt produkt, som tar for seg emnet filosofi på en humoristisk, uforutsigbar måte, samtidig som det framstår med en høy faglig standard.

Arbeidet med Sokrates er ledet av Lassi Tolonen, produsert i Helsinki av Everscreen Mediateam, og publisert av WSOY, et ledende finsk forlagshus.

Kilde: Virtual Finland

Under Stortingets møte 15. desember utgjorde regjeringspartiene, Fremskrittspartiet og Høyre flertallet da pressestøtten for neste år ble kuttet med 35 millioner kroner, skriver Aftenposten

"Disse partiene er i utgangspunktet sterkt uenige om pressestøtten. Fr.p. og Høyre vil helst kutte ut hele støtten med en gang, mens regjeringspartiene i prinsipp er mer enig med Arbeiderpartiet. (Kulturminister Anne Enger) Lahnstein kuttet likevel kraftig i pressestøtten da kabalen mellom topplederne i Regjeringen, Fr.p. og Høyre skulle gå opp - avtalen som sørget for at Bondevik-regjeringen ble sittende."

Da kulturkomitéen la fram budsjettinnstillingen fremmet Arbeiderpartiet og SV et forslag om at "... Det nedsettes et bredt sammensatt utvalg for å gjennomgå de pressepolitiske virkemidlene og rammevilkårene for pressen slik at de pressepolitiske målsetningene kan nås."

"Det ville Kr.F., Sp. og Venstre - i motsetning til høyrepartiene - mislike å stemme imot", skriver Aftenposten. "De fikk isteden vedtatt følgende kompromiss med Fr.p. og Høyre: `Stortinget ber Regjeringen sette ned et offentlig utvalg for å gjennomgå pressestøtten. Dette arbeidet bør omfatte alle komponenter som utgjør pressens rammevilkår og hvor pressestøtten også sees i en mediepolitisk helhetssammenheng.`

Det er det siste leddet i vedtaket som åpner for å se i en annen retning enn dagens pressepolitiske mål. Det er alle opposisjonspartiene enige om, enten de liker det eller ikke. `Jeg ser at det kan tolkes slik, men det er en del av budsjettforliket, og utvalget skal ha en åpen gjennomgang av pressestøtten, sier forslagsstiller Ola T. Lånke (Kr.F.), til Aftenposten. "Det er fare for at dette blir et rent kutt-utvalg," sier Ap.s Jon Olav Alstad.

Kulturminister Anne Enger Lahnstein avviser overfor Aftenposten at vedtaket om et pressestøtteutvalg er et steg i retning av å fjerne pressestøtten. "Det er det slett ikke. Jeg har hele tiden holdt fast på målene ved pressestøtteordningen, og det vil jeg arbeide videre for. Det var et tungt kutt, men jeg hadde ikke hjerte til å ta fra kunst og kultur, sier Lahnstein, som understreker at det er behov for en gjennomgang av utviklingen med moms, annonseinntekter og porto.".

Les artikler i Aftenposten om pressestøtten.

Kilde: Aftenposten

Kulturnett Norge er åpnet. Kulturnettet skal være paraplyen over sektornettene for arkiv, bibliotek, museer og et eget kunstnett, forankret i Nasjonalbiblioteket med en redaksjon i Mo i Rana.

"Med åpningen av Kulturnett Norge er det nå nasjonale kulturnett i alle de nordiske land, som kan tjene som plattformer for kultursamarbeid og erfaringsutveksling", heter det i en predssemelding fra Kulturdepartementet.

Det norske kulturnettet er et nasjonalt fellestiltak med medvirkning av alle sentrale kulturaktører. Det skal være et åpent, digitalt samarbeidsnettverk og inngår som en del av Kulturdepartementets handlingsplan for IT på kulturområdet i årene 1998-2001. Selve Kulturnett Norge inneholder nyheter om kultur og IT, oppslagstavle, diskusjonsrom og kulturkalender.

Les pressemeldingen.

Kilde: Kulturdepartementet

"Kulturdepartementet mener NRK bør stilles friere når det gjelder forretningsvirksomhet for å møte den stadig økende mediekonkurransen. Forutsetningen er at programprofilen i NRKs allmennkanaler ikke blir kommersialisert, og at nye forretningsaktiviteter ikke blir subsidiert av lisensmidler. Økte inntekter må føres tilbake til programproduksjon. Departementet understreker at de foreslåtte endringer i kringkastingsloven som nå er sendt på høring, vil bidra til å styrke NRKs rolle som Norges mest sentrale allmennkringkaster", heter det i en pressemelding fra departementet.

Kulturdepartementet har lagt fram et høringsnotat som innebærer endringer i lov 4. desember 1992 nr. 127 om kringkasting, lovens paragrafer 6-1 og 6-4.

Høringsfristen er 20. januar 1999 og det regnes med en Stortingsbehandling i løpet av våren.

"- Det viktigste med forslaget er at det blir lettere for NRK å forsvare sin stilling som allmennkringkaster. Dette betyr ikke et kommersielt NRK – det åpner først og fremst muligheter for NRK Aktivum, sier kringkastingssjef Einar Førde i en kommentar til NRKInfo.

"- På styremøtet 11. desember skal vi starte en diskusjon om en omfattende gjennomgang av Aktivums virksomhet og den økte friheten. Vi er tilfreds og ser på dette som et håndslag til NRK", sier Førde.

"- Dette er veldig motiverende for oss", sier Bjørn Suhrke som er midlertidig ansatt som administrerende direktør i NRK Aktivum, til NRKInfo. "Han er svært fornøyd med at Kulturdepartementet i stor grad har samme syn som NRK på forretningsdrift".

Departementets høringsnotat kommer beleilig for NRK og de øvrige nordiske public service-selskapene. De nordiske kulturministrene møtes i København 4. desember, og der blir de forelagt en henstilling fra public service-sjefene:
"Med vekselvis pekefingre og foldede hender møter kringkastingssjef Einar Førde og hans nordiske kolleger (i dag) de nordiske kulturministrene i København. Public service-selskapene i Norden - BBCs småbrødre - ber om politisk støtte for sitt omfattende opplegg for å mestre den digitale utfordring", skriver Aftenposten.

"... De (public service-selskapene) ber også om penger. I en skriftlig henvendelse til kulturministrene, understrekes det at det blir stadig vanskeligere å regulere radio og fjernsyn med lov. Derfor mener kringkastingssjefene at de politiske myndigheter ikke minst må bidra finansielt for å kunne bremse de store internasjonale aktørenes erobring av de nordiske markedene", skriver Aftenposten.

Les pressemeldingen fra Kulturdepartementet.

Les høringsnotatet fra Kulturdepartementet.

Kilde: Kulturdepartementet/NRKInfo/Aftenposten

"Regeringen har i dag (22.12.98) fattat beslut om ett tredje sändarnät för digital marksänd TV", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet. "Beslutet innebär att de TV-företag som enligt det tidigare beslutet blev tvungna att dela sändningstid med varandra nu disponerar hela sändningstiden själva. Det blir också möjligt för Sveriges Television att sända både SVT1 och SVT2 med digital teknik. Sändningarna skall starta senast den 1 april 1999.

När regeringen den 25 juni 1998 fattade beslut om tillstånd för digital marksänd TV var bara två sändningsfrekvenser tillgängliga. Regeringen valde då att låta vissa TV-företag dela det tillgängliga utrymmet på olika sätt, men utlovade samtidigt att ytterligare utrymme skulle ställas till förfogande när frekvenstillgången blir bättre. Arbetet med att koordinera nya frekvenser för digital marksänd TV har nu nått så långt att sändningar i ett tredje sändarnät kan starta den 1 mars 1999. Genom dagens beslut har regeringen uppfyllt sitt löfte.

TV-företagen kommer att fördelas mellan sändarnät på följande sätt:
Sändarnät A: Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (SVT1, SVT2, SVT24 samt regionala kanaler).
Sändarnät B: TV 4 riks, Kunskaps-TV, Cell, TV Linköping, Landskrona Vision samt TV 4:s regionala kanaler.
Sändarnät C: TV 3, Kanal 5, Canal+ och TV 8."

Dagens Nyheter kommenterer situasjonen 29.12.98, under tittelen Krångel försenar digital-tv".

Kilde: Kulturdepartementet/Dagens Nyheter

Regjeringen har besluttet å gi total 100 millioner SEK til Sveriges Television, Sveriges Radio og Sveriges Utbildningsradio i 1999. "Pengarna tas ur rundradiokontot och ska användas för utveckling av nya tjänster och nya programkanaler samt för utsändningskostnader", heter det i en pressemelding.

Kulturminister Marita Ulvskog kommenterer saken: "- Det är viktigt att den goda kvalitet som länge präglat public service-radion och televisionen vidmakthålls även i en framtid med ny teknik. Det är därför angeläget att programföretagen ges goda förutsättningar att utveckla programutbudet och skapa nya programformer samt att göra detta utbud tillgängligt för hela den svenska publiken."

Kilde: Kulturdepartementet

Regjeringen har besluttet å endre den svenske radio- och TV-lagen slik at den stemmer overens med EUs TV-direktiv (TV uten grenser). Endringene trer i kraft fra 1. februar 1999.

"Det innebär bl.a. att svenska TV-företag blir skyldiga att respektera andra EG-länders TV-listor över evenemang som ska vara tillgängliga för den stora TV-publiken. Möjligheterna att upprätta en motsvarande svensk TV-lista kommer att behandlas av riksdagens konstitutionsutskott i början av nästa år", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.

"Enligt den nuvarande radio- och TV-lagen får program med ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär eller med pornografiska bilder inte sändas i TV under sådan tid och på sådant sätt att det finns en betydande risk för att barn kan se programmen, om det inte av särskilda skäl ändå är försvarligt. Dagens regeringsbeslut innebär att sådana program i fortsättningen ska föregås av en varning i ljud eller innehålla en varning som anges löpande i bild," heter det i pressemeldingen.

Kilde: Kulturdepartementet

Sveriges Television får i 1999 75 millioner SEK til "särskilt kvalificerad programproduktion av typen dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom," heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet, som understreker at "...satsningen är viktig även för branschen för film- och TV-produktion."

"Medlen ska, som det formuleras i regeringsbeslutet, `till sina väsentligaste delar användas till att ytterligare skapa förutsättningar för utläggningar av produktionsuppdrag samt för samarbetsprojekt med fria filmare och producenter. `

Det här är ett led i en permanent satsning på produktion av särskilt krävande kvalitetsprogram som innebär att Sveriges Television får ett årligt medelstillskott på 75 miljoner kronor. Syftet med satsningen är att Sveriges Televisions ambitionsnivå för produktion av kvalitetsprogram inom de nämnda kategorierna ska höjas."

Kilde: Kulturdepartementet

"Svenska Kabel-tv-föreningen ber EU-kommissionen att ingripa mot Sverige. Kabelföretagen protesterar mot att den svenska radio- och tv-lagen tvingar dem att gratis distribuera TV4", skriver TT/Dagens Nyheter.

"- Vi accepterar gratisdistributionen av Sveriges Televisions bägge public servicekanaler, säger Anders Johansson, vd för Svenska Kabel-tv-föreningen, i ett pressmeddelande.

- Det är orimligt att den kommersiella kanalen TV4 ska distribueras gratis, vilket ger den en särställning framför andra kommersiella kanaler, såväl svenska som utländska", skriver TT/Dagens Nyheter.

Les artikkel i Dagens Nyheter.

Kilde: TT/Dagens Nyheter

"En kraftig ökning av stödet till svensk film - från nuvarande 302 miljoner per år till 436 miljoner kronor. Detta betyder att svensk film under den kommande avtalsperioden tillförs ytterligare 700 miljoner. Det är förslaget från Filmutredningen som på måndagen (30.11) överlämnades till kulturminister Marita Ulvskog", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.

"Enmansutredaren PO Enquist föreslår ett nytt filmavtal som ökar stödet till produktion med 45 procent från dagens 164 miljoner kronor till 237 miljoner kronor. Den största satsningen sker dock på distributionen - en ökning med hela 120 procent från 62 miljoner kronor till 133 miljoner kronor.

Det nuvarande efterhandsstödet försvinner och ersätts med sju olika former av förhandsstöd. Två fonder om 55 miljoner vardera bildas där den ena styrs av en konsulent som idag och den andra av en nämnd. En tredje fond, Film och TV-fonden bildas genom att SVT avsätter 35 miljoner kronor och staten lika mycket. Detta innebär att det direkta produktionsstödet till svensk långfilm ökar till sammanlagt 180 miljoner kronor, en ökning med omkring 50 miljoner kronor.

En fjärde fond om 25 miljoner kronor ger stöd till kort- och dokumentärfilmer. Vidare skapas en ny utvecklingsfond om 15 miljoner för att utveckla filmprojekt.

Ett företagsstöd till producenter eller grupper av producenter föreslås också. Dessa kan få ett stöd om maximalt 1 miljon kronor per år i tre år, sammanlagt 7 miljoner kronor", heter det bl.a. i pressemeldingen.

Les pressemeldingen.

Ny svensk filmpolitik - SOU 1998:142 (.pdf-fil)

Kilde: Kulturdepartementet

"Schibsted slutter seg til en europeisk lobbygruppe der mediemogulene Rupert Murdoch og Leo Kirchs selskaper er medlemmer," skriver Nettavisen. "Et hovedmål for gruppen er å kjempe for kommersielle tv-selskapers vilkår, mot `statskanaler` som NRK.

Lobby-alliansen av medieselskaper mener de statseide tv-kanalene har konkurransefordeler overfor de kommersielle i flere europeiske land, og arbeider for å påvirke EU til å endre rammevilkårene.

... Direktør Eivind Thomsen har representert Schibsted i flere møter i mediealliansen. Han mener debatten om den lisensfinansierte kringkastingens rolle bør tas også i Norge.

- En kan spørre om vi er tjent med at NRK bruker mer og mer penger for å kapre seere i prime time, med underholdning og sport," sier Thomsen til Nettavisen.

"Schibsted er tungt inne i kommersielt tv i Norge, med 33 prosent av aksjene i TV 2, og indirekte eierskap i TVNorge gjennom TV 2", skriver Nettavisen, som presenterer lobbyalliansen: Associated Newspaper (Storbritannia), BSkyB (Murdoch-selskap, Storbritannia), Burda Verlag (Tyskland), CLT (Luxembourg), CRCA (Storbritannia), Electronic Telegraph (Storbritannia), l'Espresso (Italia), ITV (Storbritannia), Kirch-gruppen (Tyskland), Mediaset (Italia - eies av mediemogulen Silvio Berlusconi), SIC (Portugal), Sogecable (Spania), TF1 (Frankrike), UTECA (Spania), VPRT (Tyskland), VTM (Belgia), Schibsted.

Les Nettavisens artikkel

Les resolusjonen, vedtatt av EUs kulturministre 17.11.98

Kilde: Nettavisen

"Det finske mediekonsernet Sanoma Corporation, gjennom selskapet Helsinki Media, orienterte den 15.12.98 ledelsen i A-pressen om at de har kjøpt aksjeposter på til sammen 10,3 prosent i A-pressen ASA", skriver A-pressen i en pressemelding.

Det har i to uker vært samtaler mellom ledelsen i Sanoma og A-pressen om aksjekjøpet, og styret i A-pressen ASA godkjente transaksjonen 15. desember.

Sanoma-gruppen skal 1. mai 1999 fusjonere med det finske medieforetaket WSOY og det nye fusjonerte konsernet vil hete Sanoma-WSOY Oyj. Selskapet vil fra samme tidspunkt være børsnotert i Finland. Det ventes i 1999 å omsette for om lag 8 milliarder mark, som tilsvarer cirka 12 milliarder kroner.

Konsernsjef Alf Hildrum sier at han er positiv til Sanoma som ny aktiv eier i A-pressen, og viser til at han allerede i sommer ga uttrykk for at A-pressen ville være tjent med en strategisk eier med mediekompetanse.

Les A-pressens melding.

Kilde: A-pressen

"Informasjonsalderen tilbyr et vell av nye muligheter, men mediekonsumentene har verken tid eller penger nok til å følge opp", skriver Reuters.

Britene bruker i gjennomsnitt nesten en tredjedel av fritiden til mediekonsum, 61 timer per uke, men brukte bare fire prosent av inntekten (£ 442) til dette, melder konsulentfirmaet The Henley Center.

Ifølge Reuters har The Henley Center undersøkt "oppmerksomhetsøkonomien" - hvordan forbrukerne forsøker å helle et Niagarafall av mediebudskap ned i en halvliters mugge. For å bli lagt merke til, må medieprodusentene satse på å få oppmerksomhet om budskapet sitt; et ikke ukjent fenomen i tabloidtider.

I tiårsperioden fra 1988 til 1997 ble det sendt 19 prosent flere magasiner ut på det britiske markedet, utgivelsen av plater steg med 114 prosent, det ble dobbelt så mange radiokanaler og 15 ganger flere TV-kanaler.

Men forbrukernes tids- og pengebruk til mediekonsum har nesten ikke steget, sett i forhold til tilbudet. Vel å merke gjennomsnittlig; "mediejunkiene" kan konsumere flere mediebudskap på en gang, over lang tid.

Forskeren Chad Wollen i The Henley Center sier at det er vanskelig for medieselskapene å få avkastning på investeringene. Om man regner med at de britiske forbrukerne hadde totale utgifter på £ 21 milliarder i 1997, antar The Henley Center at de vil bruke bare £ 400 millioner mer i 1999, noe som utgjør bare £ 8, eller seks minutter mer i mediekonsum per uke.

Kilde: Reuters/MediaCentral

EU-parlamentets Legal Affairs Committee har utsatt behandlingen av kommisjonens direktivforslag Copyright and Related Rights in the Information Society - Proposal for Directive, skriver EJC Media News. Behandlingen av direktivet i EU-parlamentet, som bl.a. er et tiltak for å motvirke piratkopiering, vil ventelig ikke finne sted før i februar.

Komitéen var forelagt 300 forslag til forandringer av direktivet, og det var for kort tid til en ordentlig behandling av disse, blir det framholdt.

Lobbyistene fra tjenesteleverandører på Internett, teleselskaper, musikk- og filmselskaper, biblioteksadministrasjoner og forlag følger alle godt med i forberedelsene til vedtak. Direktivforslaget gir opphavsmenn og eiere av opphavsrettigheter av alle slag større innflytelse over utnyttelsen av åndsverk.

Så snart parlamentet har behandlet direktivforslaget, sendes det til EU-landenes myndigheter for ytterligere behandling.

Kilde: EJC Media News

I EU-kommisjonens Green Paper on Radio Spectrum Policy stilles en rekke spørsmål om hvordan radiofrekvensene kan komme flest mulig til gode.

For eksempel; hvordan kan balansen mellom kommersielle og allmenngyldige formål bevares? Hvordan - og når - kan og bør EU-institusjoner gripe inn for å påvirke utviklingen?

Fristen for kommentarer til grønnboken er 15. april 1999. Kommentarene blir også tatt hensyn til ved EUs gjennomgang i 1999 av regelverket for telekommunikasjonssektoren.

Kilde: EU-kommisjonens pressetalsmann - Midday Express

"8,6 pct. af alle ansatte i den private sektor i Norden arbejder inden for IT-erhvervene", heter det i en pressemelding fra Nordisk Ministerråd i forbindelse med offentliggjørelsen av rapporten "The Information and Communication Technology Sector in the Nordic Countries". Den første totaloversikten over den private IT-sektoren i Norden utgis av Nordisk Ministerråd, og er resultatet av et samarbeid mellom de nordiske statistikkinstitusjonene.

"Sverige er længst fremme. Her arbejder 10,5 pct. af den private arbejdsstyrke med IT og kommunikationsteknologi, mens Norge står relativt svagest. I Norge arbejder 6 pct. af de privat ansatte inden for disse branche", heter det videre i pressemeldingen.

"Over 440.000 nordboer var i 1996 ansat i IT-erhvervene, dvs. virksomheder inden for IT, tele- og elektronikindustrien. 121.000 arbejder inden for produktion, mens 322.000 er ansat inden for service. IT-erhvervenes samlede omsætning i Norden er på over 690 mia. DKK.

Branchen er dynamisk. I 90'erne har væksten i IT-erhvervene været større end væksten i den private sektor i øvrigt. Væksten er særlig markant i Sverige og Finland. Fx. har de svenske produktionsvirksomheder fordoblet omsætningen mellem 1993 og 1996.

IT-erhvervene er karakteriseret ved koncentration på få og store virksomheder. I Sverige og Finland arbejder langt over 80 pct. af de ansatte inden for IT-industrien på virksomheder med over 100 medarbejdere. De mindre virksomheder står til gengæld stærkt inden for service.

IT-erhvervene er vidensintensive. Op mod hver femte ansat har en lang videregående uddannelse. De unge står stærkt: omkring 40 pct. af de ansatte er under 35 år. Mandlige ansatte dominerer - dog ikke mere, end at hver tredje IT-medarbejder i Norden er en kvinde", heter det i pressemeldingen.

"The Information and Communication Technology Sector in the Nordic Countries" koster 100 DKK inkl. moms og fås hos Nordisk Ministerråd, tel + 45 33 96 04 13, mail: sss@nmr.dk

Ytterligere informasjon: Prosjektleder Peter Bøegh Nielsen, Danmarks Statistik + 45 39 17 31 11, eller rådgiver Henrik Egede, Nordisk Ministerråd + 45 33 96 03 32.

Kilde: Nordisk Ministerråd

"Kulturministrene i Norden vil strekke seg langt for at NRK og de andre nordiske almenkringkasterne skal overleve den digitale fremtid", skriver Aftenposten.

Under kulturministrenes møte i København 4. desember, la de nordiske public service-selskapene fram utfordringene de står overfor i de kommende årene.

"Almenkringkasterne vil bl.a. begynne med betal-TV, ha muligheten for å danne felles aksjeselskaper og delta kommersielt i større internasjonale sammenhenger", skriver Aftenposten.

"- Vi må gi dem større frihet til å kunne klare seg i den internasjonale konkurransen", sier Danmarks kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen til Aftenposten.

"- Vi må ikke være for fastlåste. Samtidig må vi ikke gå så raskt frem at public service-selskapene blir som et hvilket som helst kommersielt selskap", sier Sveriges kulturminister Marita Ulvskog til Aftenposten.

"- Hvis public service-selskapene sier at de vil danne et selskap for å sikre nordisk kulturell innflytelse, vil det være vanskelig for kulturministrene å si nei til det, sier Islands kulturminister Björn Bjarnason."

Les artikkelen i Aftenposten.

Kilde: Aftenposten