| |
Danmark
| 27.9.2002: Piratkopering av CDer ikke skadelig?
Amerikanske undersøkelser fra den senere tid tyder på at piratkopiering ikke er så skadelig som antatt, melder Berlingske Tidende.
"Undersøgelserne viser, at de folk, der kopierer mest musik fra nettet, ikke har købt færre CDer, end de plejer. Tværtimod har flere af dem faktisk øget deres CD-køb. Dermed slår undersøgelserne fast, at kopiering af musik fra internettet ikke er årsag til svigtende salgstal i pladebranchen, men at forklaringerne i stedet skal findes andre steder", skriver avisen.
De danske plateselskapenes representanter er ikke enig i denne konklusjonen.
"Ifølge Michael Ritto, der er direktør i pladeselskabet EMI og formand for den danske afdeling af IFPI, pladeselskabernes brancheorganisation, har piratkopieringen været en medvirkende årsag til det svigtende pladesalg",
skriver avisen.
Kilde: Berlingske Tidende
|
| 23.9.2002: Fusjon mellom Politiken og Jyllands-Posten planlegges
Det danske avismarkedet har vært vanskelig de siste årene, og de hardere tidene antas å være hovedårsaken til at de danske morgenavisene Politiken og Jyllands-Posten nå planlegger å fusjonere, melder norske Dagens Næringsliv.
"Samarbeidet mellom de to tidligere erkerivalene vil bety økt konkurranse for den tredje av de store danske morgenavisene, Berlingske Tidende.
- De blir en sterkere motstander samlet enn hver for seg", sier sjefredaktør Karsten Madsen i Orkla- eide Berlingske Tidende til Dagens Næringsliv.
"Politikens Hus og Jyllands-Posten er på vej mod en fusion, der skal skabe Danmarks største medievirksomhed med tre dagblade, en omsætning på 2,6 milliarder kroner og økonomisk styrke til at købe TV2 eller en kommende femte radiokanal", skriver Politiken 24. september.
"Bestyrelserne for de to fonde, som ejer de to bladhuse, besluttede mandag at give direktørerne mandat til at arbejde videre hen mod fusionen, som skal træde i kraft 1. januar 2003. Det er en forudsætning, at de tre dagblades uafhængighed og integritet bliver sikret", skriver avisen.
Kilde: Dagens Næringsliv/Politiken
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 27.9.2002: Statens svenskspråklige nettsider for dårlige
Det svenskspråklige innholdet på statsforvaltningens internett-sider er ofte ikke godt nok, melder Aktuellt/Internytt og viser til en utredning som er utført av Finska Notisbyrån.
"Enligt utredningen fattas den svenska informationen många gånger helt och i de fall den finns har den ofta stora brister. Däremot lägger myndigheterna ofta ut sin information på engelska.
Situationen kan närmast beskrivas som skandalös, säger lagstiftningsrådet vid justitieministeriet Sten Palmgren till FNB.
Blivande folktingssekreteraren Erik Mickwitz understryker att de brister som finns i statsförvaltningens svenska Internetsidor måste åtgärdas.
Mickwitz tror dock inte att den nuvarande lagstiftningen kan garantera detta. Därför är det viktigt att den nya språklagen godkänns och träder i kraft år 2004 såsom planerat. Lagen stadgar uttryckligen att centrala myndigheter ska informera på båda språken".
Kilde: Aktuellt/Internytt
|
| 23.9.2002: Åland velger svensk digital-TV
Förvaltningsrådet för Ålands radio vil sende digitale TV-programmer fra Sverige, men ikke fra Finland, melder Aktuellt/Internytt.
"Förvaltningsrådet har beslutat att höja licensavgiften, men eftersom Ålands landskapstyrelse minskat sitt bidrag räcker pengarna inte till för två digitala sändare. Därför ändras ett tidigare beslut från i våras så att sändaren för Finland får vänta.
När de digitala kanalerna från Finland kan ses på Åland kan förvaltningsrådet för Ålands radio ännu inte säga.
Ålands radio tillhörde Rundradion fram till 1996 då landskapet tog över verksamheten", skriver Aktuellt/Internytt.
Kilde: Aktuellt/Internytt
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Island
| 27.9.2002: Landsíminns bredbåndsnett overfører digital-TV fra 1. november
Landsíminn, Islands største teleoperatør, starter overføring av digital-TV-sendinger 1. november, melder Daily News from Iceland/Morgunblaðið.
Antall kanaler vil øke fra 28 til 45, sett i forhold til dagens analoge tilbud. En egen elektronisk programguide skal gjøre det mulig for seerne å orientere seg raskt i programtilbudet, og organisere TV-tittingen etter egen smak.
Et annet interessant tilbud er en "barnelås", som kan tillate foreldre å regulere hvilke kanaler og programmer barna skal kunne se.
Om lag 33.000 husstander i hovedstadsområdet er knyttet til Landsíminns bredbåndsnett.
Kilde: Daily News from Iceland/Morgunblaðið
|
| 25.9.2002: "Hafið" setter ny box office-rekord i Island
Regissør Baltasar Kormákur har grunn til å være fornøyd: I den første helgen (13. - 15. september) på islandske kinoer ble "Hafið" ("Havet")sett av mer enn 8.000 mennesker, melder Islands filmfond. Ingen islandsk film er blitt sett av så mange i premierefasen før.
Tilsvarende tall for en åpningsweekend i USA ville vært 8 millioner solgte billetter. Ikke bare satte "Hafið" ny box office-rekord for en kinohelg i Island, den er også rost av kritikerne og solgt til flere regioner i det internasjonale markedet enn noen annen islandsk film.
Kilde: Islands filmfond
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Island
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norge
| 25.9.2002: Nordmenn fortsatt verdens flittigste avislesere
"Papirutgavene svakt tilbake – nettutgavene frem". Slik oppsummerer Mediebedriftenes Landsforening (MBL) tallene fra Forbruker & Media, en undersøkelse som utføres av Norsk Gallup Institutt for foreningen.
"Samlet sett har de fleste avishusene en positiv utvikling", heter det i meldingen fra MBL.
"I gjennomsnitt leser vi 2,0 papiraviser på en gjennomsnittlig dag. På hverdager er det hele 91% som leser minst en avis daglig. Norge styrker sin posisjon som verdens mest avislesende folkeferd.
Tallene for enkeltaviser varierer, og det er ingen entydig trend verken totalt eller for grupper av aviser. Av de målte 150 titlene har 67 tilbakegang, 44 har fremgang, mens lesertallet for 39 titler er stabilt", melder MBL.
Kilde: Mediebedriftenes Landsforening
|
| 20.9.2002: ESA godkjenner norsk filmstøtte
EFTAs overvåkingsorgan ESA har besluttet å godkjenne de norske reglene for tilskudd til filmproduksjonsselskaper, melder Kultur- og kirkedepartementet. I en pressemelding fra departementet heter det: "- Dette har vært en lang godkjenningsprosess, og jeg er svært fornøyd med at denne viktige delen av norsk filmpolitikk nå er sikret, sier kultur- og kirkeminister Valgerd Svarstad Haugland.
ESAs beslutning innebærer at alle de norske filmstøtteordningene formelt er godkjent av EFTAs overvåkingsorgan.
Norsk Filmfond kan nå iverksette tilskuddsordningen som skal bidra til å styrke de norske produksjonsmiljøene. Ordningen skal sette selskapene i stand til mer langsiktig utvikling av filmprosjekter og bidra til å styrke kompetansen, særlig på økonomi- og markedssiden.
- Jeg føler meg trygg på at de nye støtteordningene for filmproduksjon vil ha positiv effekt, og håper at vi om kort tid ser dette i form av mange gode norske filmer, sier kultur- og kirkeminister Valgerd Svarstad Haugland i en kommentar."
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 27.9.2002: 43 millioner kroner i utviklingsstøtte til dagsaviser
Den svenske regjeringen har besluttet å gi utviklingsstøtte til dagsaviser som i dag har statlig driftsstøtte, melder Kulturdepartementet.
I en pressemelding heter det: "Det nya stödet uppgår till 15 miljoner kr per år under tre års tid. Dvs sammanlagt 45 miljoner kr.
Utvecklingsstödet – som beslutas av Presstödsnämnden – kan ges för investeringar i teknisk utrustning och programvaror samt för utbildning. Investeringarna skall vara ett led i att stärka tidningens ställning och bidra till dess fortlevnad.
Möjligheten att söka stöd gäller fr.o.m. innevarande år.
- Stödet är angeläget. Det kan bidra till att de stödberättigade tidningarna långsiktigt stärker sin ställning på marknaden, säger kulturminister Marita Ulvskog i en kommentar".
Dagens Nyheter skriver: "(Regeringen) har inte skjutit till nya pengar. De 45 miljonerna är pengar som så att säga blev över när Arbetet gick i konkurs och inte längre fick det vanliga presstödet. Stödet är inledningsvis en försöksverksamhet som kan ges för investeringar i teknisk utrustning och programvaror samt för utbildning, meddelar kulturdepartementet till TT".
Kilde: Kulturdepartementet/Dagens Nyheter
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Norden - internasjonalt
| 23.9.2002: EU-kommisjonen arrangerer konferanse om datasikkerhet
Hvordan skal privatlivets fred kunne beskyttes i internett-sammenheng? Hvor bra virker de gjeldende reglene om internasjonale overføringer av persondata?
Disse og mange andre spørsmål som berører datasikkerhet skal diskuteres under en konferansen i Brussel 30. september - 1. oktober, melder
EU-kommisjonen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 23.9.2002: elys på informasjonssamfunnet i København 4. - 6. november
"IST 2002 Partnerships for the Future" er arrangert av EU-kommisjonen i samarbeid med det danske Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling som en kombinert konferanse og messe, heter det i en pressemelding fra EU-kommisjonen.
Hensikten med arrangementet i København 4. - 6. november er å bygge nettverk for forskning og teknologisk utvikling, med EUs sjette Framework Programme for Research and Technological Development som bakteppe, framgår det av pressemeldingen.
Det er flere konferanser i København i høst med informasjonssamfunnet som tema: eSKILLS SUMMIT 17. - 18. oktober organiseres av EU-kommisjonen og det danske EU-formannskapet i samarbeid med et konsortium av ledende IT-selskaper.
Konferansen har som mål å belyse utfordringene alle blir stilt overfor når det gjelder å mestre ny teknologi, går det fram av en pressemelding fra EU-kommisjonen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 20.9.2002: BBC Three får klarsignal fra regjeringen
Den britiske regjeringen har godkjent den digitale ungdomskanalen BBC Three, men med noen av de strengeste public service-betingelsene som noen gang er knyttet til driften av en TV-kanal, melder BBC News.
Blant betingelsene er at reprisesendinger fra BBC One og Two skal høre til unntakene, og at programmene i hovedsak skal være originalproduserte for kanalen. Antall amerikanske serier skal også være få, framhever kulturminister Tessa Jowell, som avviste de opprinnelige forslagene fra BBC om kanalens innhold. Jowell mente BBCs nye kanal burde ha et innhold som skilte seg markant fra de kommersielle aktørenes kanaler.
Kanalen vil ventelig bli lansert tidlig i 2003, med 25 - 34-åringene som målgruppe, og skal erstatte BBCs nåværende digitale kanal BBC Choice, melder BBC News.
Kilde: BBC News
|
| 20.9.2002: Forslag til ny italiensk medielovgivning skaper strid
Statsminister Silvio Berlusconis regjering ønsker å forandre sentrale deler av den italienske medielovgivningen, melder MediaNews/Europemedia.
Regulering av TV-kanalenes virksomhet og eierskapsbegrensninger for TV-selskaper og aviser er satt på agendaen, og opposisjonspolitikerne kaller forslagene en skandale. Opposisjonen mener at forslagene får virkninger som vil være til gunst for Berlusconis medieimperium Mediaset.
Om forslagene godkjennes, og Berlusconi har kontrollen i parlamentet, vil for eksempel kravet om satellittsending for en av de tre TV-kanalene som eies av Berlusconis Mediaset bli frafalt. RAI, det italienske public service-selskapet, og Mediasets eneste reelle konkurrent, foreslås privatisert, men med fortsatt statlig kontroll av driften.
Også andre deler av medie-Italia er merket av Berlusconis maktovertakelse, skriver Politiken:
"Rossana Rummo må gå fra jobbet som leder af filmdepartementet i det italienske kulturministerium.
Hun afløses af medieprofessoren Gianni Profita. Rossana Rummos afgang føjer sig til de politisk betonede udskiftninger, der siden regeringsskiftet i maj 2001 bl.a. er blevet gennemført af ledere i topstillinger på Filmfestivalen i Venedig og på den nationale filmskole".
Les også Privatiseringsförslag får hård kritik i Dagens Nyheter.
Kilde: Media News/Europemedia/Politiken/Dagens Nyheter
|
| 16.9.2002: Enighet om nordisk filmpolitisk samarbeid
Hvilke filmpolitiske saker kan løses gjennom et tett nordisk samarbeid? Det var hovedspørsmålet under Nordiskt Filmpolitiskt Forum, arrangert av Svenska Filminstitutet 9. 10. september.
"Man hade förväntat sig ett femtiotal deltagare, men kunde välkomna 96 representanter för departement, filminstitut och filmfonder, producentorganisationer samt organisationer för filmarbetare, upphovsmän och utövande konstnärer i Norden. Dessutom deltog representanter för EU-kommissionen och ett antal internationella organisationer", heter det i en melding fra Svenska Filminstitutet.
"Det var första gången en så brett sammansatt församling diskuterade internationella och nationella filmpolitiska frågor ur ett nordiskt perspektiv. Målet med mötet var att kartlägga vilka frågor som kan lösas i ett närmare samarbete. Dessutom önskade man att undersöka intresset för att
etablera ett nätverk för nordiska organisationer och institutioner med stark anknytning till filmproduktion
stärka Norden som en filmpolitisk enhet i europeiska och internationella forum."
"Arbetsuppgifterna kan delas i två kategorier:
Strategiskt arbete för att säkra goda politiska villkor för kvalitetsproduktion av film i Norden
Mötet visade att om man vill påverka de viktiga processer som nu pågår på europeiskt och internationellt plan är det bara ett som gäller: Full fart framåt. Arbetet med många aktuella frågor är i startfasen och det är nu möjligheterna att påverka finns. (Nya regler för statsstöd, TV-direktivet med bland annat regler för reklamavbrott, momsregler och snart ett eventuellt nytt Mediaprogram.)
Samarbete kring viktiga filmrelaterade frågor Finansiering av film, skattefrågor, nordisk distribution, fortbildning, gemensamma avtal för nordiska samproduktioner o s v .
Filminstitutens direktörer fick i uppdrag att presentera ett förslag till uppföljning av det som diskuterats på mötet i Stockholm. Det föreslogs att möjligheterna för att söka stöd till etableringen av ett samarbetsorgan ska utredas", heter det blant annet i
meldingen.
Svenska Dagbladet siterer fra en undersøkelse nordmannen Arild Kalvik har gjort for Svenska Filminstitutet, der målet har vært å finne ut om det går å skape et felles nordisk filmmarked:
"Vi är duktiga på att se våra egna filmer i Norden. Men hur mycket ser vi på varandras filmer? Tittar man på Arild Kalkviks siffror ser man att 2001 importerade Sverige åtta nordiska filmer (näst sämst alltså), Finland 23, Danmark tolv, Norge 20 och Island fem. Bäst på att se nordisk film 2001 var norrmännen. 341 810 norrmän såg en svensk film och 233 153 en dansk film. Men vi andra har bättrat oss. 2001 såg 165 155 svenskar en dansk film och 42 482 en norsk film. 201 497 finnar såg svensk film men bara 14 510 dansk film. 387 334 danskar såg en svensk film men bara 19 997 löste biljett till en norsk film. Just det året låg finsk film illa till. Bara nio danskar allt som allt såg en finsk film. Den filmnation som seglat upp i Norden är inte oväntat Danmark. Dogmafilmerna har inneburit ett nordiskt genombrott. Men för övrigt dominerar Sverige", skriver Svenska Dagbladet.
Kilde: Svenska Filministitutet/Svenska Dagbladet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
|
