Medier i Norden: Resymé

30.5.2002: Enhedslisten forlater medieforhandlingene

30.5.2002: Viasat-offensiv mot TV-kort-piratene

Finland

16.5.2002: Forhandlinger om tidspunktet for stans av analoge TV-sendinger?

Island

29.5.2002: Mange nye islandske filmer på vei

Norge

29.5.2002: 3.343 journalister er i streik

16.5.2002: Sju filmselskaper får fast produsentstøtte fra Norsk filmfond

Sverige

31.5.2002: Skjerpet lovgivning mot vold og pornografi kan komme til høsten

30.5.2002: Stadig flere svensker nyter godt av kulturtilbud

27.5.2002: Åpen høring om ikke-kommersiell lokal-TV

22.5.2002: Dataspill skaper massemordere?

21.5.2002: Nye utenlandske medieeiere stimulerer til mangfold, mener kulturminister Marita Ulvskog

21.5.2002: Nettstedet Forskning.se er åpnet

Norden - internasjonalt

30.5.2002: EU-direktiv nytt våpen i kampen mot uønskede elektroniske meldinger

29.5.2002: eEurope 2005; EUs nye visjoner om informasjonssamfunnet

29.5.2002: EU-kommisjonen skal granske fusjonen mellom finske Sonera og svenske Telia

28.5.2002: Nordisk opphavsrettskonferanse i Oslo

24.5.2002: EU-kommisjonen lanserer European Cinema Heritage Week

22.5.2002: Finansieringen av BBCs digitale TV- og radiokanaler godkjent av EU-kommisjonen

21.5.2002: Åtte kandidatland får delta i Media-programmet

29.5.2002: 3.343 journalister er i streik Natt til 29. mai gjorde meglingsmann Geir Engebretsen det klart at partene sto så langt fra hverandre, at han ikke så noe grunnlag for å skissere en løsning. Deretter bestemte landsstyret i Norsk Journalistlag at 3.343 journalister skulle tas ut i streik. Dette rammer over 130 aviser, nyhetsbyråer, lokal TV-stasjoner og nettaviser. . Les Norsk Journalistlags omtale av streiken. Les Mediebedriftenes Landsforenings omtale av streiken. 7. juni: Streiken er over. Les Norsk Journalistlags omtale. Les Mediebedriftenes Landsforenings omtale. Kilde: NTB

16.5.2002: Sju filmselskaper får fast produsentstøtte fra Norsk filmfond "Sju filmprodusenter ble i dag (15. mai, red. anmn.) de første mottakerne av midler fra den nye ordningen med direkte produsentstøtte. Styret i Norsk filmfond fordelte totalt 17.6 millioner kroner til seks filmselskaper over 2-3 år og ett selskap ble tildelt et rentefritt lån på 1.5 millioner kroner", heter det i en pressemelding fra Norsk filmfond. "Den direkte produsentstøtten er en del av Norsk filmfonds nye og offensive filmsatsing og har vært imøtesett med stor spenning i den norske filmbransjen", heter det blant annet i pressemeldingen. EFTAs overvåkingsorgan ESA må imidlertid godkjenne den nye støtteordningen før midlene kan utbetales, melder NTB/NRK. "- Dette er en sak som myndighetene tar seg av, og der er det ingen som tør tippe når godkjennelsen foreligger, sier direktør Stein Slyngstad i Norsk filmfond til NTB. Slyngstad regner med at det er saksbehandlingskvernen i ESA som maler langsomt, for så langt har ikke Norsk filmfond fått indikasjoner på at overvåkingsorganet har spørsmål å stille til ordningen. Han håper derfor at det ikke går for lang tid før godkjennelsen foreligger og pengene kan betales ut. Alle sju produsentene har fått innvilget midler i 2002, sier Slyngstad", ifølge meldingen fra NTB/NRK. Kilde: Norsk filmfond/NTB/NRK

Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge

Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser

31.5.2002: Skjerpet lovgivning mot vold og pornografi kan komme til høsten Til tross for vansker med hva kulturminister Marita Ulvskog kaller "juridiska teknikaliteter", regner hun ifølge Dagens Nyheter med å kunne få Riksdagen med på skjerpet lovgivning mot vold og pornografi til høsten - om det fortsatt er en socialdemokratisk regjering. "Att lägga till begreppet 'grovt kränkande sexuella handlingar' till lagtexten utan att trampa grundlagen på tårna visade sig svårare än vad kulturministern hade tänkt", skriver Dagens Nyheter. "- Det handlar om att få en ändring som gör att lagen blir tydligare utan att den hotar grundlagen. Om vi måste tillsätta en grundlagsutredning kan vårt förslag träda i kraft först 2007. Det är möjligt att vi gör detta också, men vi vill helst åstadkomma något snabbare. Det viktigaste är att skydda barn och unga, säger Marita Ulvskog. Just nu jobbar kulturdepartementet vidare på sitt skyddspaket som innehåller tre punkter. Förutom skärpta censurbestämmelser, så handlar det även om att ge abonnenterna större möjligheter att påverka innehållet i kabel-tv-kanalerna, samt en omvandling av Våldsskildringsrådet till ett medieråd som ska få delvis andra uppgifter. I dagsläget tycks förslaget om skärpta censurregler ha stöd i riksdagen, även om tunga remissinstanser som Lagrådet avstyrkte tidigare i våras", skriver Dagens Nyheter. Kilde: Dagens Nyheter

30.5.2002: Stadig flere svensker nyter godt av kulturtilbud Kulturtilbudene når stadig flere og har en bredde som aldri før, går det fram av en rapport om kulturpolitikkens likestillingsmål som regjeringen har gitt til Riksdagen. "Skrivelsen, som bygger på Statistiska centralbyråns levnadsnivåundersökningar och Statens kulturråds kulturbarometer, visar på en positiv utveckling. Skillnaderna i kulturellt deltagande mätt på kön, klass, etnicitet eller bostadsort minskar", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet. I skrivelsen till riksdagen beskrivs de förändringar i kulturvanorna som skett sedan 1974 års kulturpolitik skapades. · Svenska folket är mer kulturaktivt än tidigare. · Teater och konsertbesök har ökat liksom besök på konstutställningar och bio. · Tidskriftsläsandet ökar liksom biblioteksbesöken. Däremot minskar det egna kulturutövandet. En särskild utredare har utsetts för att bl a belysa hur folkbildningen kan bidra till att målen om delaktighet nås. De regionala skillnaderna har minskat när det gäller teater- och biobesök. Personer med utländsk bakgrund besöker i högre grad bibliotek och konstutställningar. Biblioteksbesöken har ökat mest bland äldre personer och bland de icke facklärda arbetarna, medan besöken på bibliotek har stagnerat för tjänstemän. Med undantag för bokläsandet, ökar männen generellt sett sitt deltagande i olika kulturaktiviteter. När det gäller konsertbesök är ökningen större bland männen än bland kvinnorna, som annars behåller försteget inom de flesta kultur-aktiviteterna. Skillnader mellan olika delar av landet, olika sociala grupper, kvinnor och män, infödda och invandrade måste även fortsättningsvis utjämnas genom offentligt finansierad kulturpolitik, samarbete skola och kulturliv samt folkbildning, sammanfattar regeringen i skrivelsen". Dagens Nyheter beskriver et utspill fra kulturminister Marita Ulvskog, om EUs kulturministermøte i forrige uke, under pressekonferansen der rapporten ble lagt fram: "- I dag formar ett antal starkt konservativa eller nyliberala regeringar en majoritet och påverkar därmed EU:s dagordning, säger kulturministern, som inte tror att det kan bli någon revidering av EU:s tv-direktiv inom den närmaste treårsperioden. Därmed blir det också svårare att hävda public service-tanken inom EU och att komma någon vart i frågan om tv-reklam riktad till barn, där ju Sverige har en mycket mer restriktiv linje än de flesta andra medlemsländer. - Frågorna skjuts på framtiden samtidigt som utvecklingen rullar på med mycket starka ekonomiska intressen bakom. EU:s nuvarande utveckling innebär raka motsatsen till den svenska modellen med en offentlig kulturpolitik". Les rapporten (*.pdf-fil, 104K). Kilde: Kulturdepartementet/Dagens Nyheter

27.5.2002: Åpen høring om ikke-kommersiell lokal-TV Kulturminister Marita Ulvskog var blant de mange som deltok i Radio- och TV-verkets åpne høring 21. mai (arrangert på oppdrag av regjeringen) om framtiden til ikke-kommersiell lokal-TV. "Ett av huvuddragen under hearingen var att den icke kommersiella lokal-TV:n är ett demokratiskt forum av stor betydelse för yttrandefrihet och integration. Ett annat huvuddrag var lokal-TV:s framtid. För att leva vidare är lokal-TV:n i stort behov av stöd, både tekniskt och ekonomiskt. Detta inte minst inför övergången till digital-TV. Kulturminister Marita Ulvskog lovade de lokala kabelsändarföretagen att de skulle få byta namn inom en snar framtid, eftersom namnet lokala kabelsändarföretag kan vara missvisande", heter det i Radio- och TV-verkets pressemelding. "En redovisning av vad som framkommit under hearingen kommer att lämnas till regeringen senast den 7 juni 2002. Inför hearingen har verket tagit fram ett bakgrundsmaterial, `Faktahäfte om lokal-TV` samt `En introduktion till lokal-TV och frågeställningar inför hearingen den 21 maj 2002`". Kilde: Radio- och TV-verket

22.5.2002: Dataspill skaper massemordere? Dave Grossmann, amerikaner og tidligere oberstløytnant med erfaring i å utdanne soldater for å drepe, er i Sverige for å holde foredrag om effektene av voldsomme TV- og data-(computer/dator)spill. Han mener at de voldsomste utgavene av disse spillene skaper massemordere, slik det senest kom til uttrykk i Erfurt, Tyskland, i vår. "Hans lösning: lagstadgade åldersgränser. Men sådana dröjer flera årtionden i USA, tror han. Problemet är att spelindustrin har så mycket pengar", skriver Svenska Dagbladet. "I Sverige införs nu åldersgränser som branschen frivilligt ska hålla sig till. Värdelöst, säger Grossman, det behövs sanktioner. Han jämför med tobak, alkohol, vapen och bilkörning - skulle de åldersgränserna respekteras utan lag?" Grossman snakker om et "voldens virus". "Och viruset, det är underblant annet har snakket med docent Frank Lindblad, som er barnepsykiater ved Karolinska institutet. Han "(anser) att underhållningsvåld tveklöst är en bidragande faktor till våldsyttringar, men att faktorer som påverkar varje individ är viktigare, till exempel trauman i barndomen eller sociala problem som missbruk och fattigdom. Jonas Linderoth, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, som forskar om datorspel och barns lärande, avvisar Dave Grossmans uppgifter om att barn skulle lära sig döda av spelen. - Barnen lär sig primärt att hantera själva spelet. Det finns inga entydiga bevis för att det skulle ha bäring på vad de gör i verkliga livet", sier han til Svenska Dagbladet. Kilde: Svenska Dagbladet

21.5.2002: Nye utenlandske medieeiere stimulerer til mangfold, mener kulturminister Marita Ulvskog Pressens Tidning presenterer i sin utgave 9/2000 tre mulige scenarier for det svenske mediemarkedet de nærmeste fem årene: Scenario 1; "Bonnier kopplar greppet", scenario 2; "Utländska ägare på bred front" og scenario 3; "Inhemska grupper växer." I en kommentar sier kulturminister Marita Ulvskog at hun håper på flere utenlandske medieeiere. "- Det ar svårt att sia fem år framåt, det sker så enormt snabba förändringar. Men jag har fortfarande hopp om att ytterligare aktörer ska dyka upp på den svenska mediemarknaden. Hon tror att Bonnier kommer att finnas kvar i toppen bland de stora medie-ägarna. - Men jag är inte övertygad om att de växer. Hon tror att nya utländska ägare på den svenska mediemarknaden kan stimulera mångfalden. - Jag hoppas på det. De företag som finns i Norden är mycket intressanta att få in. Men det är svårt att veta hur balanspunkten ser ut om fem år och det är inte min sak att betygsätta de olika grupperna. Hon är positiv till nya svenska aktörer, men påpekar att hon inte hunnit följa den senaste tidens debatt om till exempel planerna på en fusion av tidningarna i Gävle", skriver Pressens Tidning. Kilde: Pressens Tidning nr 9/2002

21.5.2002: Nettstedet Forskning.se er åpnet Forskning.se "(är) en webbplats om forskning, en vägvisare för dig som vill veta något om forskning men inte vet var du ska börja", heter det i programerklæringen for nettstedet. Fire statlige forskningsinstitusjoner står bak Forskning.se: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, (Formas), Vetenskapsrådet, og Verket för innovationssystem, (VINNOVA). "Forskning.se vill - väcka intresse för forskning som källa till kunskap, insikt och utveckling - bidra till att forskningsresultat ska komma till nytta i arbetsliv och samhälle - stimulera till debatt och diskussion - göra det enklare att hitta och förstå information om forskning", heter det i egenomtalen. Kilde: Forskning.se

Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige

Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser

30.5.2002: EU-direktiv nytt våpen i kampen mot uønskede elektroniske meldinger Europa-parlamentet har vedtatt et direktiv som skal brukes i kampen mot uønskede elektroniske meldinger (Directive for the protection of personal data and privacy in the e-communications sector), noe EU-kommisjonen sier seg svært fornøyd med i en pressemelding. Det dreier seg om et kompromissvedtak, som ble til etter et samarbeid mellom det spanske EU-formannskapet, EU-kommisjonen og parlamentet. Vedtaket betyr at direktivet gjøres gjeldende fra kommende årsskifte. Erkki Liikanen, EU-kommissær med ansvar for utviklingen av informasjonssamfunnet, sier at han er glad for at "telekom-pakken" nå er i havn. Direktivet innebærer blant annet at EU-landene får en enhetlig holdning til hvordan såkalt "spam"(unsolicited commercial e-mail) skal bekjempes. Det samme gjelder uønskede SMS-meldinger, og alle andre elektroniske meldinger som er beregnet på mottak av mobile eller stasjonære enheter. Også bruken av "cookies" underlegges restriksjoner, ifølge pressemeldingen fra EU-kommisjonen. Les Erkki Liikanens tale i plenumssesjonen i Europa-parlamentet 29. mai. Kilde: EU-kommisjonen

29.5.2002: eEurope 2005; EUs nye visjoner om informasjonssamfunnet EU-kommisjonen har vedtatt en ny handlingsplan kalt "eEurope 2005: An information society for all". Målene med planen er å skape gunstige miljøer for private investeringer og jobbskaping, å øke produktiviteten, å modernisere offentlige tjenester, særlig utdanning, og sist, men ikke minst; å gi alle mulighet til å delta i det globale informasjonssamfunnet. Mens den tidligere planen eEurope 2002 har som mål å øke internett-utbredelsen i Europa, er eEurope 2005 et forsøk på å dra nytte av dette, med tanke på økonomisk produktivitet og bedre tjenester for alle europeere, med basis i en sikker og tilgjengelig infrastruktur for bredbånd, går det fram av pressemeldingen fra EU-kommisjonen. Kilde: EU-kommisjonen

29.5.2002: EU-kommisjonen skal granske fusjonen mellom finske Sonera og svenske Telia Fusionen av det finska telekom-bolaget Sonera och svenska Telia kom ett steg närmare 28.5, då båda bolagen lämnade in en s.k. förvärvsanmälan till EU-kommissionen, melder Johanni Larjanko/FNB/Dagens Nyheter. Enligt uppgift hoppas bolagen på ett beslut i frågan före utgången av juli månad. Den kortaste möjliga behandlingstiden är 40 dagar, men frågan kan dra ut på tiden. Telias vd Anders Igel säger till DN att han nu är orolig för det långsamma EU-maskineriet, som tidigare dragit ut på tiden för beslutsfattandet, och försenat liknande fusioner. Även den amerikanska finansinspektionen SEC har informerats om det planerade aktiebytet, och om beslut fattas före slutet av juli kan Soneras aktieägare byta ut sina aktier i augusti. Kilde: Johanni Larjanko/FNB/Dagens Nyheter

28.5.2002: Nordisk opphavsrettskonferanse i Oslo "29. og 30. mai inviterer kultur- og kyrkjeminister Valgerd Svarstad Haugland til nordisk opphavsrettskonferanse på Hotel Bristol i Oslo", framgår det av en pressemelding fra det norske kultur- og kirkedepartementet. "- Vernet av opphavsretten er viktig kulturpolitikk. Digitaliseringa fører med seg nye utfordringar som krev ny gjennomgang av regelverket. Eg er glad for at dei nordiske landa samarbeider i desse viktige spørsmåla, seier statsråd Svarstad Haugland. Eit sentralt tema på konferansen vil vere korleis det nye EU-direktivet om opphavsretten i informasjonssamfunnet skal gjennomførast i lovverket. Det same gjeld dei nye traktatane til den internasjonale opphavsrettsorganisasjonen World Intellectual Property Organization (WIPO). Andre viktige tema blir kompensasjon og forholdet til privatkopiering, bibliotekvederlag og opphavsrett, kringkastarane sine rettar og det vidare arbeidet på opphavsrettsområdet i EU. 150 deltakarar frå departementa i dei nordiske landa, brukarorganisasjonar og opphavsrettsorganisasjonar er venta til konferansen. Kultur- og kyrkjedepartementet arrangerer konferansen i samarbeid med Nordisk ministerråd, Kulturministeriet i Danmark, Justisdepartementet og Kulturdepartementet i Sverige, Undervisningsministeriet i Finland og Kulturministeriet på Island", heter det i pressemeldingen. Kilde: Kultur- og kirkedepartementet

24.5.2002: EU-kommisjonen lanserer European Cinema Heritage Week - Det finnes ikke bare én europeisk kinoarv, men mange, sa Viviane Reding, EU-kommissær for utdanning og kultur, da hun lanserte European Cinema Heritage Week under Cannes-festivalen. Arrangert for første gang, i tiden 15. - 23. november 2002, skal European Cinema Heritage Week by på et variert program, med presentasjon av store europeiske filmer i kinoer og cinemateker. I tillegg organiseres mange spesialvisninger, særlig for skolene. Arrangementet har to formål. Dels å gjøre så mange europeere som mulig, særlig unge, oppmerksom på den store bredden i europeisk kinokultur, og dels å oppmuntre til diskusjon av og opplæring i tolkning av visuelle uttrykk, går det fram av en pressemelding fra EU-kommisjonen. Kilde: EU-kommisjonen

22.5.2002: Finansieringen av BBCs digitale TV- og radiokanaler godkjent av EU-kommisjonen Lisensfinansiering av BBCs ni digitale TV- og radiokanaler er ikke å anse som statlig støtte, konkluderer EU-kommisjonen. Vedtaket kommer som en følge av at britiske myndigheter i fjor meldte om at lisensfinansiering ville bli brukt til å finansiere kanalene. EU-kommisjonen har tatt i betraktning kanalenes public service-funksjoner, og ikke vurdert dette som statlig støtte som gir konkurransefordeler ifølge EUs regler (Article 87(1) i the EC Treaty), heter det i en pressemeldingen fra EU-kommisjonen. Kilde: EU-kommisjonen

21.5.2002: Åtte kandidatland får delta i Media-programmet EU-kommisjonen har vedtatt å utvide Media-programmet, slik at den audiovisuelle industrien i åtte kandidatland kan delta i programmet, enten i år eller i 2003. Viviane Reding, EU-kommissær med ansvar for kultur og utdanning, framholder at dette er gode nyheter for hele den europeiske audiovisuelle industrien, som får større mangfold og ekspansjonsmuligheter. Bulgaria, Kypros, Den tsjekkiske republikk, Estland, Latvia, Litauen, Polen og Slovakia omfattes av Media-programmet i denne omgang. Slovenia kan snart bli inkludert i programmet, som løper fra 2001 til 2005, med et budsjett på 400 millioner Euro, går det fram av pressemeldingen fra EU-kommisjonen. Kilde: EU-kommisjonen

Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold

Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser