Lørdag 2. september imøteses med spenning, både av av idretts- og mediepolitisk interesserte i Danmark. Da vil det vise seg om TVDanmark1 vil sende fotballkampen mellom Danmark og Island, eventuelt på tvers av en avgjørelse av det uavhengige engelske organet Independent Television Commission, ITC. TVDanmark1 har anket avgjørelsen til High Court i London.

”TVDanmark1 har nu fået sort på hvidt, hvad mange af os har forsøgt at overbevise stationen om længe. De kan ikke sende en begivenhed af national interesse med eneret. De skal give en landsdækkende kanal mulighed for købe senderet. Jeg vil derfor opfordre tv-stationen til at besinde sig. Se realiteterne i øjnene – i stedet for at tage seerne som gidsler i en ny håbløs kamp mod en ret fornuftig ordning”, sier kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen i en pressemelding. Avgjørelsen i ITC bygger på at TVDanmark1, med sendebase i England, må bøye seg for EU-direktivet TV uten grenser, som inneholder bestemmelser om at begivenheter av en viss størrelse ikke kan sendes av TV-kanaler uten riksdekning.

TVDanmark1 er etter dette pålagt å tilby DR og TV2, som har riksdekning, å kjøpe senderettigheter. Bare om DR og TV2 avviser tilbudet, kan TVDanmark1 sende kampen.

"Kulturministeren glæder sig i øvrigt over, at ITC med sin afgørelse har vist, at EU-direktivet `TV uden Grænser` virker", heter det i pressemeldingen fra Kulturministeriet.

Kilde: Kulturministeriet

21. august markerte innspillingsstart på regissør Jonas Elmers annen spillefilm; "Monas verden." Tidligere i måneden ble et nytt konsept lansert; interesserte internett-brukere kan påvirke produksjon og lansering av filmen, via nettstedet monasverden.tv2.dk/.

"När Jonas Elmer nu inbjuder alla Internetanvändare att delta i utvecklingen av en film, är det första gången en produktion visas upp för allmän beskådan", skriver Dagens Nyheter.

"Det är däremot inte så att hemsidans besökare gör filmen tillsammans, makten ligger fortfarande hos regissör och skådespelare. Meningen är i stället att filmteamet skall använda sig av surfarna som en idébank – i gengäld kommer man att låta den intresserade få en inblick i arbetet", skriver avisen.

"– Jag tror att de idéer som kommer från nätet kan vidga min horisont. Jag arbetar alltid utifrån improvisationer, vilket gör att jag hela tiden får idéer från manusförfattare och skådespelare. Nu får jag via mejl en massa andra tankar som kan användas", sier Jonas Elmer til Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

Riksdagen har vedtatt nye regler om forhåndsgransking av filmer og andre bildeprogrammer. Den viktigste endringen er at forhåndsgransking bare skal gjelde programmer beregnet på offentlig visning for barn (under 18 år).

Vedtaket ble gyldig i slutten av august og de nye bestemmelsene gjelder fra kommende årsskifte. Egne lover er opprettet om "granskning av bildprogram" og en "lag om Statens filmgranskningsbyrå". I tillegg er det gjort endringer i straffeloven og loven om televisjons- og radiovirksomhet.

Les forslaget (propositionen).

Les Riksdagens vedtak (lovtekstene).

Kilde: Riksdagen

Sonera, Finlands største teleoperatør, ønsker ikke lenger å kjøpe aksjer i YLEs heleide datterselskap Digita Oy. Dermed er er YLE på jakt etter nye kjøpere av inntil 49 prosent av Digita. Digita er ansvarlig for driften av Finlands kringkastingsnett og for digitaliseringen av det jordbundne sendernettet.

Sonera hadde opprinnelig planer om å kjøpe 34 prosent av Digita-aksjene. Men et selskap, inkludert datterselskaper, kan ikke både eie Digita-aksjer og selv søke om sendelisens for digital-TV, bestemte de finske konkurransemyndighetene i juli i år.

Dermed trakk Sonera seg, og nå er YLE i forhandlinger med andre potensielle kjøpere av Digita-aksjer.

Kilde: YLEs informasjonskontor

Internett-bruken i Finland har økt sterkt, fra 107 brukere per tusen innbygger ved årsskiftet 1998/99, til 121 brukere ved siste årsskifte, framgår det av telekommunikasjonsstatistikken som Trafikministriet har lagt fram.

Ifølge denne statistikken er det bare USA som slår Finland hva internett-bruk angår med 134 brukere per tusen innbygger. I statistikken gjenfinnes Island med 99, Norge med 89 og Sverige med 67 brukere per tusen innbygger.

Omsetningen i den finske internett-relaterte virksomheten økte med 19 prosent i 1999. De mest prominente selskapene i denne sektoren er Sonera, Kolumbus and Saunalahti, ifølge Trafikministeriet.

Den finske telekommunikasjonssektoren omsatte for FIM 22,6 milliarder i 1999, en vekst på 16 prosent fra foregående år. Mobilkommunikasjon økte mest, med nesten 30 prosent, ifølge Trafikministeriets pressemelding.

Kilde: Trafikministeriet

E-bøker er det heteste, nye og nå er også en ny norsk roman kommet på nettet, flere måneder før den utgis i vanlig format. For 55 NOK kan Ingvar Ambjørnsens roman hentes fra Cappelen forlags nettsted. I dag, 23. august, har mange norske aviser omtale av boken, basert på lesning av nettutgaven. Noen av anmelderne savner "bokfølelsen", mens andre er konsentrert bare om innhold, ikke form.

Tidligere i sommer vakte Norli bokhandel i Oslo oppsikt, da den solgte lomme-PC-er til halv pris, sammen med et antall e-bøker (tidligere utgitt som papirbok) fra Aschehoug forlag. Også disse bøkene er romaner, som kan leses ved hjelp av lomme-PC med Microsoft Reader. Microsofts program kan nå lastes ned gratis, slik at e-bøker i tillegg kan leses på PC-er i full størrelse.

Cappelen har satset på utgivelse i flere formater, både Microsoft Reader, RocketEbook og Acrobat Reader (.pdf).

"– Er dere ikke redde for at den billige nettutgaven gjør at færre kjøper boken?", spør Aftenposter, og får svar fra forlagssjef Anders Heger i Cappelen:
"– Nei, tvert imot har vi erfaring for at flere utgaver av samme bok øker salget, det gjelder både bokklubb-utgivelser og paperback. Han er stolt over å være først ute med en primærutgivelse på Internett", skriver Aftenposten, som også kan melde at bokhandlerne ikke liker den billige e-boken og at andre parter i bokbransjen mener at tilbudet kan være i strid med bransjeavtalen.

Kritikerne i bransjen blir også provosert av at Cappelen nå legger leksikonet CAPLEX gratis ut på nettet.

"Forlaget regner med å kunne finansiere nettstedet med annonser og har inngått avtale med firmaet DoubleClick som skal skaffe annonsene. Hvordan inntjeningen vil bli er usikkert, men forlagssjef Haavard Nordlie har stor tro på at dette skal gå", skriver Aftenposten.

Microsoft er nå for alvor inne i e-bokmarkedet med sin Reader, og går sammen med verdens største internettbokhandel Amazon.com om å tilrettelegge og markedsføre e-boken for alle lesergrupper, melder Aftenposten/NTB.

"– Dette er en T-Ford. Vi er ennå ikke kommet lenger enn bilindustrien var i 1908, innrømmet Microsofts visepresident for teknologisk utvikling, Dick Brass, da han presenterte den nye e-boksatsingen på en internasjonal IT- og softwaremesse i San Francisco mandag (28. august)", skriver Aftenposten/NTB.

Kilde: Aftenposten/NTB

Telenor Bredbåndstjenester og A-pressen har inngått en rammeavtale om distribusjon og utvikling av innhold for bredbåndsnett, framgår det av en pressemelding fra de to selskapene.

Telenor har kjøpt 14,85 prosent av aksjene i A-pressen, som et ledd i samarbeidet.

"Rammeavtalen omhandler distribusjon av A-pressens innhold via Telenors distribusjonsnett og innebærer et tettere samarbeid mellom de to selskapene på bredbåndssiden. Slikt samarbeid vil i framtiden være viktig for Telenor. Kjøpet og rammeavtalen markerer starten på denne prosessen. Rammeavtalen vil ikke utelukke samarbeid med andre innholdsleverandører i det norske bredbåndsmarkedet", heter det i pressemeldingen.

Administrerende direktør Stig Eide Sivertsen i Telenor Bredbåndstjenester sier ifølge pressemeldingen at rammeavtalen og aksjekjøpet er i tråd med strategien til Telenor Bredbåndstjenester om å ta et sterkere engasjement for utvikling av innhold for distribusjon gjennom Telenors eksisterende og framtidige bredbåndsnett.

Konsernsjef Alf Hildrum i A-pressen sier at rammeavtalen gir konsernet betydelige muligheter for å utvikle og distribuere innholdsprodukter.

– A-pressen utgir 49 aviser og har 7 lokal-TV stasjoner. Denne lokale nyhetsproduksjonen vil danne grunnlag for konsepter som vil passe for lønnsom bredbånddistribusjon. Avtalen omfatter også intensjon om forretningsmessig samarbeid på andre områder som er av stor betydning for A-pressen, sier Hildrum ifølge pressemeldingen.

Kilde: Telenor Bredbåndstjenester/A-pressen

I høst satser mange svenske forlag på elektroniske bøker. Men flere har eksperimentert med den nye utgivelsesmetoden allerede. For eksempel kom forlaget Natur och Kultur i fjor høst med en elektronisk (nedlastbar fra nettet) utgivelse av boken Samson, skrevet av Torkel Wächter og tidligere utgitt i trykt utgave.

Bokförlaget Serum er et annet eksempel, med mange titler etter kort tids virksomhet.

"Piratförlaget blir första svenska förlag att göra en storsatsning på e-böcker", skriver Dagens Nyheter. "I höst digitaliserar förlaget bland andra Henning Mankell, Jonas Gardell, Kerstin Thorvall, Unni Drougge, Jan Guillou, Barbara Voors, Marianne Fredriksson och Sjöwall-Wahlöö, men redan i dag är det möjligt att ladda ned ett avsnitt av Liza Marklunds kommande roman `Paradiset` på förlagets hemsida.

"– Böcker ska göras tillgängliga. E-böcker är ytterligare ett sätt att öka tillgängligheten, sier Liza Marklund, en av Piratförlagets eiere, til Dagens Nyheter.

"Med e-bok menas vanligen en text som går att ladda ned från Internet för läsning på läsplatta (Rocket eBook eller SoftBook), fickdator, PDA (exempelvis Palm Pilot) eller direkt på datorskärmen med hjälp av mjukvarorna Acrobat Reader, Microsoft Reader eller Glassbook Reader", skriver Dagens Nyheter.

Avisen kommenterer i en annen artikkel den mulige utviklingen, og spør: "Så vad ska då en e-bok egentligen vara bra för?"

Kilde: Dagens Nyheter

"Regeringen har i dag (17. august) gett i uppdrag åt Affärsverket svenska kraftnät att bygga ut ett stomnät med hög överföringskapacitet mellan alla kommuner", heter det i en pressemelding fra Näringsdepartementet.

"Målet för utbyggnaden är att alla kommunhuvudorter senast i december 2002 ska vara anslutna till ett landsomfattande stomnät med hög överföringskapacitet. Utbyggnaden ska genomföras genom installation av optokabel på det egna elstamnätet. Vid behov kan ett samarbete ske mellan innehavaren av regionnätet eller andra aktörer.

Utbyggnaden skall ske på marknadsmässiga villkor och egenfinansieras av Affärsverket svenska kraftnät. Investeringskostnaden har beräknats till 2,5 miljarder kronor.

– Vi fullföljer nu det beslut vi fattade i samband med regeringens IT-proposition som lades fram i våras. Vårt mål är att IT-infrastrukturen ska byggas ut så att alla kommuner har tillgång till bredband. Tillgängligheten i stomnätet ska vara hög så att låga priser och en snabb utveckling främjas av att ett stort antal aktörer har möjlighet att använda nätet. Hela landet ska ha tillgång till bredband.

– Dagens beslut att Affärsverket svenska kraftnät ska bygga ut ett stomnät är ett led i detta", sier näringsminister Björn Rosengren ifølge pressemeldingen.

Kilde: Näringsdepartementet

Ikke siden 1980-tallet har svenskene gått mer på kino, ifølge opplysninger Dagens Nyheter har hentet fra SF Bio och Sandrew Metronome Biografer.

"SF har ökat antalet biobesökare med 22 procent under första halvåret i år jämfört med motsvarande period i fjol. Ökningen motsvarar 1,2 miljoner fler biobesökare som totalt uppgick till 5,1 miljoner", skriver Dagens Nyheter.

"– Den här positiva trenden håller i sig. Jag räknar med en ökning i antalet besökare på 25-30 procent för hela året", sier Jan Bernhardsson, adm. dir. for SF Bio til avisen.

Sandrew har 15 prosent besøksøkning hittil i 2000, sammenlignet med samme periode i fjor. Dette innebærer at det er solgt 1,6 millioner billetter.

" – Jag tror också på en fortsatt ökning av biobesöken. Det är en trend som håller i sig, sier Fredrik Brehmer, adm. dir. for Sandrew Metronome Biografer, til Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

Trots protester ser det inte ut att bli så mycket mer pengar att hämta från MEDIA Plus – EU:s nya stödprogram för film och TV – än från det tidigare MEDIA II-programmet. Men andra källor tycks komma att rinna till.

I juli krävde EU-parlamentet betydligt större budget för MEDIA Plus än kommissionen föreslagit: 70 i stället för 50 miljoner euro för utbildningsdelen och 480 i stället för 350 miljoner för utveckling/distribution. I det senare fallet har parlamentet dock inte mycket att säga till om eftersom den delen räknas som industripolitik, ett område där parlamentet får yttra sig men inte vara med och besluta.

Kulturkommissionären Viviane Reding är negativ till att höja MEDIA Plus-budgeten men tycks ha varit mottaglig för parlamentets förslag att få fram mer pengar från andra EU-källor. Här har man nämnt forskningsprogrammet, strukturfonderna, det nya e-Europa-programmet, Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden.

Redan före sommaruppehållet ordnade Reding ett möte med EIB:s ordförande Philippe Maystadt. Han lovade att inom kort föreslå en "mekanism" för att få fram riskkapital till produktion av europeiska audiovisuella program i digital form.

Dessutom kom Reding och Maystadt överens om att skapa liknande mekanismer för andra industrier som producerar kulturellt "innehåll" som musik, böcker och utbildningsprodukter.

I fråga om MEDIA Plus-programmet tycks de flesta medlemstater i rådet vara nöjda med kommissionens budgetförslag ( totalt 400 miljoner euro). Några länder yrkar på mer (550 miljoner) och ett par på betydligt mindre. Den 26 september hålls ett särskilt rådsmöte för att diskutera MEDIA-programmet.

Anna Celsing, Medier i Nordens Brussel-korrespondent

"– Norden har blivit en gemensam mediemarknad, det är naturligt", sier Lennart Weibull, professor i massemedieforskning ved Göteborgs universitet til Dagens Nyheter.

"– Vi har en hög grad av kulturell gemenskap och medieföretag är bundna till sin kultur och samhälle; det är mycket lättare med ägare som förstår kulturen i grannländerna. Det finns säkert också en större acceptans inom länderna för att andra nordiska företag köper in sig".

Lennart Weibull kommenterer meldingen om at Jan Stenbecks Modern Times Group (MTG) har lagt et bud på Det Berlingske Officin, Danmarks største avishus. I tillegg til 250 årige Berlingske Tidende, Nordens eldste dagsavis, finnes tabloid-avisen BT, en rekke lokalaviser og Weekendavisen i selskapsstrukturen. Det dreier seg om ca 40 prosent av det danske avismarkedet.

Dette er første gang utenlandske eiere har anledning til å kjøpe seg inn i et dansk avishus av større format. Foranledningen er at A.P Møller-gruppen solgte seg ut av avishuset i vår, og dermed ble veien lagt åpen for nytt eierskap.

"Berlingskes huvudägare är i dag den Danske Bank som äger 36,6 procent av rösterna och håller i försäljningen. Priset väntas bli mellan 1,5 -3 miljarder danska kronor", skriver Dagens Nyheter.

Også andre interessenter nevnes; svenske Bonniers, de norske Orkla og Schibsted og det danske Egmont-konsernet.

Dagens Nyheter nevner en rekke eksempler på tverrnordisk eierskap: "Aftonbladet ägs numera av norska Schibsted som också köpt Svenska Dagbladet och försett den med en finsk chefredaktör. Bonniers äger danska affärstidningen Börsen och är vidare genom Alma Media delägare i finska morgontidningen Aamulehti, kvällstidningen Iltalehti, affärstidningen Kauppalehti samt flera lokal- och regionala tidningar", skriver Dagens Nyheter.

Medieforsker Preben Sepstrup sier i en kommentar til Politiken at "... et udenlandsk professionelt ejerskab af Det Berlingske Officin (vil være) `den store kost`, der vil medføre en bølge af omfattende ændringer i hele den danske avisbranche og sætte skub i udviklingen af samspil mellem aviser og Internetaktiviteter".

Kilde: Dagens Nyheter/Politiken

Det vekker oppsikt i Sverige at Bonniereide Svensk Filmindustri ikke får drive kino i Trondheim i konkurranse med den kommunale kinoen. Flertallet i bystyrets formannskap (et saksforberedende organ) har sagt nei til å slippe private krefter til i byen.

"Det kan leda till att SF utmanar den norska biopolitiken genom att gå till domstol och till konkurrensmyndigheterna inom EU", skriver Dagens Nyheter.

Avisen peker på at kinoene stort sett er i kommunal drift i Norge. Kommunene kan nekte private kinoer kommunal konsesjon.

"Exakt det sker nu i Trondheim, där SF Norge önskar öppna en jättebiograf i stadsdelen Nedre Elvehavn. Kontrakt med en fastighetsägare finns redan, men på tisdagen sade en klar majoritet i kommunledningen nej till planerna", skriver Dagens Nyheter.

"Politikerna befarar att privat ägande leder till en kommersialisering av filmutbudet och äventyrar det goda samarbetet mellan biografer och daghem samt skolor.

Jan Mehlum, styrelseledamot i SF:s norska bolag, hotar nu med rättsliga åtgärder. Krav på 50 miljoner i skadestånd aviseras.

I nästa skede kan det bli aktuellt med en anmälan till Bryssel för brott mot konkurrensreglerna inom EES-området, som omfattar EU och Eftaländer som Norge och Island. Kritikerna hävdar att det kommunala biomonopolet i Norge kan falla vid en sådan prövning", skriver Dagens Nyheter.

Mindretallet i Trondheims bystyre varsler fortsatt kamp i kulturkomitéen (møte 15. august) og i bystyret, som skal fatte vedtak i saken 31. august, skriver Adresseavisen.

Kilde: Dagens Nyheter/Adresseavisen